Om inget riktigt spännande händer så tar vi paus till den 8 januari.

För den läslystne rekommenderas i helgen Greenpeaces Nordiska scenario och för den som vill se hur det kan realiseras Energirådgivarnas “Mera Verkstad” 
(meraverkstad_final.pdf ).

I den senare får man en inblick i hur Sveriges nya basindustri kan formas.

(Fler lästips: WWFs powerswitch och SNFs Effektivisering på riktigt)

Vi kanske måste sluta att skoja med amerikanernas envisa förmåga att driva allt (och alla) till domstol? Staten Massachusetts åklagare och några av kollegorna drar Bush till högsta domstolen för hälsoriskerna som är förenade med utsläppen av växthusgaser. Och utgången tycks inte vara helt given juridiskt sett!

TESCO är en Brittisk livsmedelskedja vars rykte innehåller både plus och minus. Till det goda hör deras nya butiker, den senaste i Skottland, där man försöker minska energianvändningen och se över försörjningen till hela butiken. En omsorg som även gäller varutransporterna som man försöker flytta över till båt!

Är bränsleceller lösningen eller bara ett annat sätt att blunda för realiteten att energi måste komma från “någonstans”? Förespråkarna för bränsleceller är många och det finns en organisation som bl.a. gör anspråk på att hålla en global databas över projekt. IEA producerar översikter över läget på marknaden och forskningsläget. Men man tycks glida över grundproblemet lite lättvindigt. Bränsleceller fordrar vätgas och väte är inte en energikälla utan en energibärare. En forskare som är klart skeptisk till vätgasekonomin, men positiv till bränsleceller i särsklida applikationer, är Ulf Bossel. Hans analyser presenterades vid European Fuel Cell Forum 2005. Energiblansen för vätgassamhället är inte uppmuntrande och “elektronsamhället” har bättre möjligheter att utnyttja den förnybara energin.

Bossels jämförande energibalans:

De två alternativsamhällenas konkurrens från förnybar energi till användare:

vet inga gränser! Det är väl ganska klart att flyget måste dra sitt strå till stacken och bidra till att minska utsläppen av koldioxid, bl.a. genom att inkluderas i det Europeiska handelssystemet, ETS, med utsläppsrätter. Men på vilka villkor? Det har ju redan visat sig att energiföretagen gjort enorma övervinster på de utsläppsrätter som de fick gratis och sedan sålde till sina kunder. Nu håller man på att göra om misstaget genom att ge flygbolagen samma förmån! En ofattbar generositet - med våra pengar! Bedömare ur olika läger finner gåvan värd c:a 40 Miljarder per år! Självklart skall sådana rätter auktioneras ut och pengarna användas till ytterligare klimatåtgärder. Det anser både IPPR i Storbritannien och FSE i Sverige. De senare i sin avstämning “Mera Verkstad”.

Ett massivt ställningstagande för effektivisering och förnybar energi och Europa som föregångare gjordes i omröstningen i slutet av förra veckan. Ifråga om kärnkraften säger man (precis som IEA) att det är en fråga för respektive land själv att ta ställning till. Men kärnkraftanhängarna söker hela tiden nya formler. Försöket att sätta mål för “ultra-low or non-CO2-emitting technologies” specifikt avvisades emellertid. Denna formulering uppfattas allmänt som en omskrivning för att få räkna kärnkraft i samma pott som förnybar energi.

Vi har säkert inte sett det sista försöket!

Storbritanniens finansminister, Gordon Brown, har presenterat riktlinjerna för nästa budget och den upptar särskilt stasningar på effektivare energianvändning; skattelättnader, energibesiktningar och statens egna inköp. Och ännu intressantare är kanske den franske inrikesministern, Nicholas Sarkozy, som med stor sannolikhet är presidentkandidat för majoriteten nästa år. Han har gjort ett utspel om grön skatteväxling! Vissa politiska rörelser (i betydelsen förflyttningar) känner ingen ideologisk hemvist. Det är bra!

Både Greenpeace och Jordens vänner i Storbrittanien menar emellertid att Gordon Browns åtgärder är otillräckliga och de förra hänvisar till Oljekommissionen i Sverige som föredömligt exempel! Så låt även den rapporten få göra en politisk förflyttning och genomföras av den nya regeringen.

I Storbritannien har presenterats ett koncept för framtidens byggnader och som kan motverka en stor del av de problem som vi har eller kan vänta oss till följd av klimateffekterna. Det är försäkringsbolaget Zurich som beställt studien från Arup Associates och resultatet kan avnjutas både som sammanfattande översikt och skisser.

Det finns bara två nackdelar. Det ena är tidsperspektivet (2080) och det andra är att de förutskickar att Do-It-Yourself verksamhet kommer att förvinna eftersom byggnaderna blir teknikst komplicerade. Men det har ju redan hänt med våra bilar.

FourFact AB önskar alla en God Jul denna Luciamorgon. Vi gör det genom en donation till Practical Actions arbete i Darfur. De är troligen den enda organisation som är på plats där. Deras arbete med att ge invånarna tillgång till energisnåla spisar räddar inte bara naturen, utan minskar särskilt riskerna för de familjemedlemmar som samlar ved. Det är vanligen kvinnor och barn som måste vistas i de farliga omgivningarna med risk för sina liv.

Shortage of fuel for cooking is one of the many problems faced by the 2 million internally displaced people in Darfur, Sudan. Gathering fuel is generally women?s work and is dangerous. Women have been attacked, raped or killed during their search for firewood. Sources of firewood near the camps are now completely depleted, leading women to travel further and further afield or to dig up tree roots, eliminating any chance of the trees growing again.

These methods cut fuel use in half and as a result the incidence of violence towards women has significantly reduced.

Brittiske miljöministern har beställt en rapport som öppnar för att man kan ha personliga konton för växthusgaser. Den krtitik som pekat på svårigheter att hålla ordning på olika kort tillbakavisas bl.a. med hänvisning till att många hushåll redan har medlemskort i olika butikskedjor och som håller reda på kontoställning, extrapriser mm. Istället skapas möjligheter till verklig valfrihet och till personligt ansvar!!

Och om Du själv vill börja nu kan Du “köpa loss” din egen koldioxid från drivmedelsförbrukningen hos Statoil (som tillämpar marknadspris) eller Naturskyddsföreningen (som tar en högre avgift av vilken en del går till deras klimatarbete). I dessa båda fall är det äkta utsläppsrätter som makuleras och inte trädplantering som ibland ifrågasätts vad avser verkligt resultat.

Stockholms finansborgarråd har rätt! De kommer inte från stadens miljöförvaltning! De kommer från en satsning på teknikupphandling med bl.a. Stockholms upphandlingsavdelning (MFO). MFO var en annan förvaltning som hon var med om att lägga ned förra gången hon var borgarråd. Bilarna flyttade då över till miljöförvaltningen och Stockholm blev den drivande kraften i ett EU-projekt ZEUS och som ledde till att Stockholm i det här avseendet kallades för Europas miljöhuvudstad. Nu skall hon dra ned miljöförvaltningens verksamhet till hälften och det verkar inte troligt att Stockholm kommer att få vara med i den grupp om 20-30 ledande städer i Europa som EU planerar i sin “Efficiency Action Plan”.

Miljötekniken har en stark framtid och tjänstemän i kommuner har en betydande roll i att fokusera kundintresse till detta tillväxtområde. Ett land och en stad som vill dra nytta av marknadsmöjligheterna på miljöområdet måste hjälpa till att skapa den starka hemmamarknaden för att lyckas. Att bygga upp marknader för framtidsprodukter är en komplicerad manöver där politiker och förvaltningar ofta har rent avgörande roller. Fast Stockholm kanske inte vill vara med? Men Sverige är (lyckligtvis) inte enbart Stockholm.

Så här sammanfattas kommunrollen i EU-projektet:
The ZEUS project, was carried out in co-operation between 8 European cities, thereby contributing to the creation of environmentally viable and sustainable transport systems within Europe. City administrations can often impose restrictions, but they also represent an important market actor in the field of vehicle procurement. As a united group, city administrations form an influential market player with the capacity to promote zero and low emission vehicles, to help augment the corresponding infrastructure, to press the prices of cleaner, ‘‘greener’’ fuels and vehicles, to arouse public interest and to provide the incentives needed to encourage the rest of the market to follow their example. In these efforts, city administrations must join forces with private industry, the motor industry, universities, national research commissions and other government bodies.

År 2030. Det är visionen för EUs Solar Technology Platform som hade sitt uppstartsmöte i onsdags 6 december. Eftersom hälften av energin i Europa går till värme så är det en rejäl marknadsbit man är ute efter. Lyckas man kommer det också att synas i kostnaderna. Man går från 1200 Euro till 400 Euro per kW, se diagram.

Pappersindustrin har kommit i fokus några gånger under hösten p.g.a. energipriserna. Det lätt att hysa sympati när det gäller att elpriserna belastas av kostnader för de gratis utsläppsrätter som energiföretagen fått gratis av sina länders regeringar, och som sedan läggs på elpriset som en kostnad. Energimyndigheten påpekar att detta är en förmögenhetsöverföring från industri och hushåll till energisektorn. Något som är särskilt stötande när incitamentet inte leder till åtgärder för att minska utsläppen utan istället till ökade vinster när den konkurrensutsatta basindustrin taxeras av den? skyddade? (oligopol-betonade) energiindustrin. Energimyndigheten tröstar oss med att säga att energiföretagen kanske inte känner ett behov av att investera i mera produktion men att för ??andra aktörer leder energipriset till möjligheter i att investera i koldioxidmagra produktionstekniker?. Pappersindustrin hör nog till dessa andra aktörer.

Denna Industri kan nog inte bara bli självförsörjande utan rent av nettoproducent av energi och på så sätt tjäna både på gungorna och karusellerna. Det finns en lång rad effektiviseringsmöjligheter som är underutnyttjade, men framförallt att det också finns försörjningsmöjligheter i processen som t.ex. svartlutsförgasning. Samma sorts slutsatser drar Energimyndigheten i en rapport där det s.k. KAM-projektet nämns (KAM, Kretsloppsanpassat Massabruk) och besparingspotentialen med redan känd och prövad teknik sägs vara 25%. KAM-projektets modellfabrik ligger på en specifik förbrukning strax över 710 kWh/ton massa men Aspa bruk är redan under 600 kWh/ton. Och med ytterligare förbättrat utnyttjande av process och råvaror når man snart till möjligheten att exportera el (se tabell) och bränsle från massafabrikerna. Energimyndighetens rapport sammanfattar att man kan frigöra 25 TWh el och bränslen varav man använder hälften för att öka produktionen med 20% och dessutom ökar förädlingsgraden.

TABELL: Energimyndighetens rapport

Och det finns möjlighet att nå längre.

Ett svenskt solcellsföretags tillverkning försvann till Tyskland, rapporterar ERA 2006-11-24, och man funderar över varför. Den förklaring man tycks luta mest åt är inkompetens hos riskkapitalisterna och tröghet hos Vattenfall. Men hur är det med utvecklingen av hemmamarknaden? Fordrar inte teknisk utveckling och produktion att det finns kunder? Har nsicherna bearbetats ordentligt? Jovisst finns det ett ekonomiskt stöd till offentliga användare med 70%!! Men är det ett korrekt sätt att beskriva en nisch-marknad. Man kan få folk att göra mycket när de får 70% betalt men är det verkligen de kunder och tillämpningar som skapar marknad? De förklaringar som lämnats verkar mera att försöka peka ut någon som är skyldig än att förklara orsak och verkan.

IEAs program för solceller har intressant statsitik och genomgång av ländernas program och åtgärder.

Tyskland som är nästa ordförandeland i EU har precis som andra får minskad tilldelning av koldioxidutsläpp. Men istället för att ta itu med problemet så säger man helt frankt att man inte tänker bry sig! Man svänger t.o.m. till med att emissionshandeln inte får hindra investering och teknikutveckling, vad de nu kan mena med det? Har Vattenfalls VD som blivit utsedd till rådgivare åt Tyska regeringen hamnat i dåligt sällskap? Och hur rimmar allt detta med tidigare uttalanden om hur viktigt det är med effektivare energianvändning.

DN ser vägen framåt i klimatfrågan: Kärnkraft, Vattenkraft (!) och Global Skatt. Ett säkert sätt, säger de, vore att bygga ut flera älvar i Norrland! Vi får också veta att Sverige är det första land som brutit sambandet mellan växthusgaser och ekonomisk tillväxt tack var just kärnkraft, vattenkraft och energisnål teknik! Energisparande (likväl som förnybar energi) har man i tidigare skrivningar mest raljerat med.

EU-kommissionen har dock i sin avstämning av EUs arbete med Kyoto-målen noterat att hela EU brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp vilket också IEA gjort tidigare vad avser energianvändning och tillväxt. EU har särskilt skrivit att Sverige gjort ett “remarkabelt brott i värmebaserad kraft och utsläpp tack vare övergång till biobränsle”!

DN skriver också att alla rena energikällor är beroende av statliga subventioner och att det inte är bra eftersom politikerna inte vet hur morgondagens tekniska lösningar ser ut. Det är sant att många av de rena energikällorna är beroende av “lärinvesteringar” och ett samspel med marknaden för att bli långsiktigt lönsamma. Men sådana lärinvesteringar är inte subventioner!

DNs rekommendation med “korrekta prislappar” är klok men utesluter inte att andra instrument också behövs samtidigt för att göra de långsiktiga lösningarna möjliga. Och sedan kan man undra varför ledarskribenter anses veta mer om framtidens teknik än politiker?

Eller skall vi säga onormal stadsutbredning (urban sprawl)? Definitionen på “sprawl” är att omvandlingen av mark för stadsändamål är snabbare än befolkningstillväxten. Det har väl länge varit ett Amerikanskt fenomen men börjar tillta också i Europa. Problemet är naturligtvis mera akut på kontinenten men är relevant också för Sverige. När vi nu skall börja ta till oss kunskap om hur vi lever mera energisnålt kan det inte vara någon bra id� att bygga samhällen som fordrar ytterligare vägtransporter och CO2-utsläpp (se bild).