Det tycks inte finnas gränser för vem som gör anspråk på att vara smart - mätare nät och/eller kunder. Så nog verkar EU-parlamentets förslag att smartheten skall få striktare form vara på sin plats. En färdplan (roadmap) för ICT säges vara på väg efter en konferens i Bryssel nyligen. Det finns en del intressanta underlag för en sådan plan.

Men det dokument som lanseratdes häromdagen är ingen roadmap det är på sin höjd en önskelista.

Är Kinas utveckling när det gäller miljöteknik farlig, sporrande eller harmlös? I USA diskuteras detta, delvis mot bakgrund av händelserna i Köpenhamn och delvis mot bakgrund av industrins problem. Några anar att USA uppfinner och Kina producerar till USAs nackdel. Tom Friedman i NY Times vill mana fram en Sputnik-anda och sina landsmän till att hänga med i racet med risk att annars bli akterseglade. Andra föredrar att tona ned antagonismen och istället se en tävlingsutveckling i Olympisk anda. Som en tävling under mottot Citius, Altius, Fortius (snabbare, högre, starkare) där andras framgångar manar till bättre träning och nya försök.

I grunden är väl det verkliga problemet snarare bristen på insikt om problemets allvar och den kan nog vara mera vanlig i USA än i Kina? Tom Friedman skriver om “Nödvändigheten” - It is the mother of invention. And when China decides it has to go green out of necessity, watch out.

Frågan är befogad när man hör att Vattenfall skall satsa den summan på kol och naturgas under de närmaste åren.

Frågan är inte helt lätt att besvara, men låt oss ändå göra en snabbkalkyl “på baksidan av ett kuvert” för att få en antydan. Energimyndigheten redovisade nyligen den första perioden av PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri). I det har man investerat 636 miljoner och fått en minskad elanvändningsnivå med 1,4 TWh. OM man skulle kunna satsa 100 miljarder på samma typ av projekt skulle man få en minskad elanvändningsnivå på 220 TWh.

Nej man kan inte räkna så enkelt! Men det ger en antydan om att resurserna kanske skulle kunna satsas bättre än på kol och gas!? Det är närmast en klyscha att tala om behovet av helhetssyn men det är befogat när det gäller energisystemet. Dess uppgift är inte att leverera kWh utan “nytta” (ljus, kraft och värme).

Det smarta nätet beskrivs ibland som ett äktenskap mellan elnät och informationsnät. PLMA (Peak Load Managament Association) för det hela ett steg längre och vill se på HAN (Home Area Networks) och arrangerar ett web-seminarium i morgon onsdag: “Smart Grid and HAN for Residential Energy Efficiency” Wednesday, February 24, 2010; 2 p.m. to 3:30 p.m. (Eastern). Vore inte det intressant också i Sverige, landet som sägs vara det mest utvecklade ifråga om hemdatorisering?

Vi översköljs med information om hur gröna företag och deras produkter är. Men precis som man misstänker så är ord och verklighet inte samma sak. New Scientist har gjort en studie för den Nordamerikanska marknaden där man dels frågat kunder om vad de anser om olika företag och sedan kollat upp verkligheten. Undersökningen redovisas med en kul interaktiv grafik där spännvidden blir - just iögonfallande.

Det finns ett svenskt företag med och skillnaden mellan dem och deras störste konkurrent är riktigt avslöjande!! Inte så att det svenska placerar sig särskilt väl, men de är ändå bättre än konkurrenten. Amerikanerna har dock lyckats framställa sig själv i mycket gott ljus hos sina kunder, fast inte sannfärdigt.

Undrar man i en artikel i the Guardian, men ger tyvärr inget svar på just den frågan. Däremot berättar de om ett tilläggsprogram som man kan skaffa till sin iPhone och som ger en argumentkatalog med de s.k. skeptikernas argument och hur de kan bemötas. Sammanställningen är gjord av en forskare från Australien, John Cook, som gör en sida kallad Skeptical Science.

I artikeln säger man att iPhone-programmet är användbart bl.a. på fester när man fastnat i en diskussion med en upprörd “klimatförnekare”. Man ger dem telefonen och fortsätter själv till baren! En utmärkt id� - Nokia och Ericsson kom igen!

Två miljarder människor saknar tillgång till el i den form vi känner den. Som två hål i väggen. Många tvingas att för belysning använda fotogen eller lampor med batterier. Lumina-projektet gör marknadsundersökningar i Kenya och kan visa att det kan innebära stora vinster att använda LED-lampor med uppladdningsbara batterier (se bild nedan), jämfört med glödlampor och torrbatterier.

Ytterligare en effekt som kan ha koppling till klimatförändringarna är ökad försurning av världshaven. Det borde i så fall också ha betydelse för två av de tekniska åtgärder som diskuterats för att minska klimateffekterna nämligen:
1. koldioxidinfångning (CCS) åtminstone i den mån som lagringen skulle ske i just havsvattnet
2. Urtvättning av koldioxid ur luften med vattenspray.

Och därmed blir det ännu tydligare att effektivisering är VIKTIGAST (om nu någon tvivlat).

Ni har säkert hört någon säga att det inte kan vara något problem med klimatet och jordens uppvärmning när vi har en sådan kall vinter som den här? I Nordamerika är det argumentet ännu vanligare. Även om det troligen inte biter så bra i Vancouvers OS-klimat så tycks det fungera i USA och Washington. Men det tycks vara så att snövintrar som den i norra USA är ett bevis på uppvärmningen. Väder och klimat är inte samma sak!

Förnekandet av klimatproblemen vunnit terräng när felaktiga uppgifter i IPCCs material lyfts fram. Det är förståeligt. Men en del av uppgifterna om felaktigheter håller inte för granskning. Det gäller bl.a. citaten från hackade e-mails i det som kallas “climategate”. Man kan följa diskussionen och få bättre underlag i YouTube videor kallade Climate Denial Crock of the Week. Där ger man lite längre och pedagogiskt utformad information om olika aspekter på klimatfrågan.

Det pågår en trumeld av misstänkliggöranden mot FNs klimatpanel. Vissa med rätta, som t.ex. vad gäller uppgiften om hur fort glaciärerna i Himalaya smälter. Några ger upphov till ögonbrynslyftning, som t.ex. jargongen i e-mail mellan kollegor. Och några med rent sensationssyfte, som t.ex. att skoluppsatser och berättelser från bergsbestigare används som bevis för klimatförändringar.

* Fakta skall självklart återges korrekt och korrekturfel korrigeras. Majoriteten av oss har ingen aning om hur fort en glaciär smälter. Vi måste kunna tro på vad experterna säger och få misstag, oavsett deras orsak, korrigerade.
* Jargongen i e-mailkonversation mellan kollegor kan vara rå utan att expertis, syfte eller ärlighet behöver komma ifråga. Vem har inte, i affekt, skrivit ett obalanserat omdöme i ett mail eller SMS?
* Uppslag till forskning kan komma från de mest oväntade ställen, inklusive skoluppsatser och bergsbestigares berättelser. Lyssna på TVs “Snillen spekulerar” i samband med Nobelprisutdelningarna varje år och förundras.

Ett antal Holländska forskare har tagit upp frågorna om trovärdighet i ett öppet brev. De konstaterar helt torrt att när det gäller klimatförändringen i sig så är det en fråga om grundläggande fysik. De redovisar proceduren i klimatpanelens arbete och kvalitetssäkring samt ger förslag till några åtgärder som kan bättre förbättra trovärdigheten.

Vi kan vara trygga när det gäller orsak och verkan i klimatfrågan. Vi har anledning att diskutera frågorna om förändringarnas hastighet och effekter, för att nu inte tala om motåtgärderna, men vi har anledning att vara skeptiska inte minst mot “skeptikerna”. Vi kan betänka att en av de tidiga klimatskeptikerna, Bill Cline, menade att åtgärderna mot klimatförändringarna var att betrakta som försäkringskostnader. Man tar inte en försäkring därför ATT man vet vad som händer utan för att klara sig OM något inträffar.

I förra sommarens EU-val var Frankrikes president kvick i vändningarna när han såg de grönas framgångar i Paris och han deklarerade att Frankrike skull satsa stort på solenergi. Och har man sett på maken - nu köper det stora franska kärnkraftföretaget AREVA ett amerikanskt företag som arbetar med koncentrerande solenergi, AUSRA.

Möjligen är det dock inte bara en politisk handling. Frankrike chockades av att Abu Dhabi valde en Sydkoreansk leverantör för sin satsning på kärnkraft. Det kan knappast ha varit en prisfråga. Visserligen är AREVAs byggen i Finland och Frankrike båda kända för kostnads- och tidsöverdrag, men det Sydkoreanska kontraktet är på samma ekonomiska nivå. 40 miljarder dollar för 5600MW ger en nivå på drygt 7000 USD per kW.

Så AREVA kanske håller på att omorientera sig inför en marknad där den förnybara energin växer snabbare än den traditionella?

Det skrivs spaltmeter om vårt behov av innovationer och innovatörer. Och det ritas mängder av bilder för att förklara sammanhangen så att vi kan främja innovationsmiljöer och -system. OECD tillhör de flitiga, den här gången med en rapport om hur olika “samhällsmiljöer” samverkar och hur innovationerna stegvis kan utvecklas (se bild nedan).

Det är uppmuntrande som en medelväg mellan hopplöshetens apostlar (priset och marknaden skapar ny teknik när tiden är mogen) å ena sidan och teknikromantikens predikanter (satsa på teknikledd forskning så kommer världen att slås med häpnad) å den andra.

Sedan känns en del av den s.k trianguleringen i “Creating Markets for Energy Technologies” igen - Kul!

Det är lite grovt uttryckt den huvudregel vi lever efter med vår vilja att ha ständig tilväxt. Högst BNP (Bruttonationalprodukt) är bäst!

Men det finns de som både tycker och lever annorlunda. Det mest tydliga exemplet är Bhutan som har infört GNH (Gross National Happiness, Bruttonationallycka) som mått på hur samhället mår. GNH är komponerat av 9 olika delar (där även materiella komponenter ingår):
1.  Psychological Well-being, 2.  Time Use, 3.  Community Vitality, 4.  Culture, 5.  Health, 6.  Education, 7.  Environmental Diversity, 8.  Living Standard, 9.  Governance

Det finns faktiskt likheter med de id�er som förekommer på närmare håll och som föranledde en rapport till president Sarkozy i fjol, författad av Joseph Stiglitz, Amartya Sen och Jean-Paul Fitoussi,

En likartad typ av budskap kommer från David Korten, professor i företagsekonomi och som har ett recept som bygger på mera lokala ekonomier. Han misstror också handelns betydelse för att skapa reellt välstånd.

Men med den välståndsid� vi lever med är det inte så konstigt att en framgångsrik företagsnisch idag är att hyra ut förråd så att vi kan ställa undan alla de prylar som vi inte längre har plats med hemma.

Europas ledare tar nästan varje tillfälle som finns att deklarera sin bekännelse till behovet av att göra ekonomin “grönare”. Översynen av den s.k. Lissabonstrategin och dess uppdatering med siktet ställt på 2020 avslöjar att det inte är så mycket bevänt med talet. Remissrundan är avslutad och rapporteras i en första omgång, men läsning av det dokumentet ger inget nytt om man inte har ett mycket tränat öga för att tränga igenom de vanliga “liturgiska texterna” från länder och intressegrupperingar. Varken mycket väsen eller särskilt mycket ull.

Det finns mer av intresse att hämta ur en del av underlagsmaterialet. Ett antal professorer (däribland Bengt-Åke Lundvall) har gjort en sorts sammanfattning av läget där man bl.a. tar upp bristerna i vårt mått av välstånd t.ex. genom BNP där miljöförstöring kan se ut som ökad levnadsstandard. De tar också upp strategier för uthålliga innovationer;
* med inriktning på teknik för låga emissioner,
* med tätare samverkan mellan företag, forskning och utbildning
* att välfärdssystemen bör understödja förändring och ökad jämlikhet
* att det finansiella systemet skall betjäna den reala ekonomin!!

Bakom detta dokument står Maria Jo�o Rodrigues som också är är en av dem som lanserade Lissabonstartegin en gång i tiden. Hon säger: “This larger and deeper concept of well-being should be the driver to renew our development model”

Bengt-Åke Lundvalls bidrag tar upp ett antal viktiga punkter i kortform, t.ex. följande:
13. Historically important technological breakthroughs came about with major government intervention. This is true for the Industrial Revolution, for the construction of Railways and for the ICT-revolution. A coordinated effort to promote a green economy is necessary to avoid global warming. History indicates that it may also be seen as a way to establish a new growth path.

19. In some areas even Europe is too small to go alone. This is true for ?megascience? projects related to the oceans, major diseases and for developing, diffusing and using technologies that may reduce global warming.

Vi har hört om smarta nät och om supernät (smart grid och supergrid), d.v.s. nät med mycket ICT-funktioner å ena sidan och nät som kan transportera stora energimängder över långa distanser å andra. Kombinerar man dem får man det supersmarta nätet. En vision om hur man syr ihop en stark infrastruktur med nya funktioner för att maximalt utnyttja förnybara resurser och effektivare energianvändning. Se principbild nedan!

Id�n kommer från miljörörelsen och presenteras i en rapport som visar att Europa kan ha 90% förnybar energi till 2050 .

Jisses vad debatten om gränserna för hur mycket vindkraft vi kan ha i Sverige känns gammaldags. För att inte tala om fixeringen till de där anläggningarna där man utövar övervåld på små oskyldiga atomer. Är det inte miljörörelsen som brukar skyllas för att vara teknikfientlig?

Figur: Det supersmarta Europeiska elnätet.

Det är något mytiskt och även mystiskt med diskussionen kring smarta mätare. Bättre mätning skall spara el hävdas det! Men - Nej det kommer inte att ske! Det finns idag ett krav på att elmätarna skall avläsas månadsvis, det är allt. De flesta mätarna har möjlighet att kompletteras till timvis avläsning men oavsett vilket så ger avläsningskravet bara möjlighet till att förfina räkningen. Priset får jag reda på så småningom! Eller som det sägs hos Elmarknadsinspektionen “Högre elpriser märks tydligt på hushållens nästa elräkning “. Köp nu - betala senare!

Om kunden skall bli något annat än ett passivt debiteringsobjekt så måste man också få en möjlighet att agera på t.ex. prissignaler som ges. Elmarknadsinspektionen har i en utredning kallad “Elkunden som marknadsaktör - Åtgärder för ökad förbrukningsflexibilitet” konstaterat att potentialen att hushålla är stor (se tabell nedan) men att kunden behöver få ett incitament genom att känna till priset för den kommande perioden. Idag får vi uppgifter om kommande elpriser genom medias “krigsrubriker”.

Sedan kan det finnas mera spännande sätt att visa hur eltillståndet i riket eller i hemmet kan komma att te sig. Intercative Institute har kombinerat dessa signaler med spännande design. Mycket trevligare än mätare, SMS och internet.

Och mätaren får vara hur smart den vill, men dess smartness är inte till någon nytta om den inte har någon att kommunicera med. En smart kund till exempel?

Tabell ur: Elkunden som marknadsaktör - Åtgärder för ökad förbrukningsflexibilitet. Tabellvärdena avser effekt i MW. Sveriges totala belastning är av storleksordningen 30 000 MW och potentialen således av storleksordningen 20%.

Deutsche Bank har i tidigare rapporter visat en positiv syn på energiomställningen och framför allt framhållit att effektivisering och förnybar energi är goda investeringsobjekt.

I deras analys av Köpenhamnsmötet säger de att “glaset är till hälften fullt” och baserar det på att:

* BASIC-länderna faktiskt gjort åtaganden
* Frågan faktiskt nått högst upp i ledarskapshierarkin
* Avsaknaden av bindande avtal (på en otillräcklig nivå) ger handlingsutrymme!

I en annan rapport från dem (som tyvärr inte är allmänt tillgänglig) lyfter de fram att omställningen är en drivkraft för en massiv utveckling av “gröna företag” och nya jobb!

Treehuggers hemsida har ofta förbluffande nyheter och ibland verkar de ligga på gränsen mellan verklighet och practical joke. Som t.ex. den här att ett företag gjort en fotboll som tar tillvara energin när den sparkas och som kan driva en LED-lampa! Företaget har grundats av fyra tjejer från Harvard som inspirerades av att se hur mycket energi som utvecklades på dansgolvet!

Bollen påstås blivit provad i Durban i Sydafrika och en utvecklad variant är på väg till USA och Europa. Deras marknadsföringsid� har ett inslag av altruism som också är lite annorlunda, där U-lands och I-landsperspektiv vävs samman.

Id�n är kul och det är tekniskt möjligt, men ...........? Fast Bill Gates började också i garaget med något som hans omgivning betraktade som lek.

Att energieffektivisering inte kan göras på ett enkelt sätt så att man kan få grepp på eländet! 

Om jag köper energi får jag ju mina kilowattimmar tyst och stilla. Det är bara mätaren som snurrar på. Sedan ser jag tyvärr på räkningen att det kanske blev lite mer än jag tänkt. Lite fler kilowattimmar och lite (nåja inte så lite) högre pris. Men det är i alla fall Raka rör!

Men den där förbenade effektiviseringen? Det är bara nya krav hela tiden. Det kan vara byggnadsteknik med alla krångliga reglar och regler. Passivhus! Lågenergihus! Nästan noll-energihus! Vem bryr sig? Bara fixa till det!! Hur svårt kan det vara?

Och som om det inte räckte med kåkskrället så kan det vara ventilation med olika system, F och FTX och BMX och allt vad det nu heter. Eller belysning med CFL och LED och Lumen och you name it! För att inte tala om värmepannor och värmepumpar med COP och pellets. Ovanpå allt kommer soleländet och ställer till det. Ja, jag vill ha solvärme och gratis, livstiden ut, men hur gör man? För att inte tala om växthuseffekten. Nu har vi den inne också!

Sedan var det vitvaror och kylvaror med olika märken och tecken och regler från det där förbänkade EU.

Och precis när man tycker att man fått grepp om alla bitarna så kommer någon dragandes med regleringskurvor och beteende ovanpå hela soppan!

Varför ska effektivisering vara så krångligt? Valfrihet i all ära, men det måste bli någon ordning!

Man kanske skulle gå en kurs? Till exempel Energirådgivarnas grundläggande kurs i energieffektivisering 25-26 februari! Och känna sig smart och styrkt och stärkt och behagligt uppdaterad efter genomgången kurs!

Deltagarbevis utfärdas och diplom utfärdas vid godkänd hemtentamen.

Bland föreläsarna: Berit Carlsson (Energimyndigheten, Testlab), Roger Wran�r (Kyl & Värmepumpföretagen) Anders Hall (Svenska Solskyddsförbundet/Somfy), Tommy Gov�n (Fagerhult), Roland Jonsson (VVS företagen), Birgitta Gov�n (Aton), Lotta Bångens (Aton/EEF), Michael Koucky (Koucky & Partners miljökonsulter), Per Wickman (Aton).

Anmälan snarast!

Välkommen!

Hans Nilsson, ordförande i Föreningen Sveriges Energirådgivare och i EEF

Om man söker en svensk översättning av engelskans “governance” får man bl.a. förslaget “interaktiv samhällsstyrning”. Det är inte så dumt och det är väl precis det som behövs efter Köpenhamnsdebaclet? Just inför Köpenhamnsmötet lät Lunds Universitet ta fram ett material i ämnet, men det varken syntes eller hördes i allt ståhejet i Köpenhamn.

I tidningen The Guardian tar man upp den här tråden och diskuterar hur man skulle kunna organisera ett effektivare interaktivt och styrande samarbete internationellt. Artikelförfattaren pekar främst på IEA (International Energy Agency). Där har man med sitt mycket omfattande nätverk av s.k. “Implementing Agreements” en utmärkt bas att bygga vidare på. Sverige är sedan gammalt djupt engagerat i många av dessa nätverk och borde kunna utöva en viss “interaktiv påverkan”?

På senare tid har emellertid också andra samarbetsorganisatörer velat göra anspråk på att vara ledande. En av dessa är IPEEC (The International Partnership for Energy Efficiency Cooperation) som ursprungligen är ett EU-initiativ men som nu lever något sorts dubbelliv med egen styrelse, ett sekretariat som finns vid IEA i Paris och en arbetsplan som till stor del är skriven (och finansierad) från Washington.

Det är bra med engagemang från många parter. Det bäddar för interaktivitet, men hur blir det med styrningen?