Sydafrika har länge varit fixerat vid kol och kärnkraft för sin energiförsörjning. För c:a ett år sedan utspelades ett mindre drama när man vill få (och fick) medel från Världsbanken för ytterligare utbyggnad av kolkraft. I dramat ingick att en plan för effektiviserings (Demand Side Management, DSM) mer eller mindre försvann.

Därför är det kul att se att de nu tar upp tråden att satsa på “hemmagenererad” el från förnybara resurser. Det är ESKOM som skall köpa in från lokala resurser till en fastställd tariff.

Snart kanske de hittar sin gamla DSM-plan också?

Och det är heller inte bristen på energi som är det stora problemet vi står inför utan det är effekterna av en alltför omfattande energianvändning av vissa slag som skapar miljöproblem.

Så när European Energy Review skriver att det finns en möjlighet för Europa i ökad gasanvändning och pekar på skiffergasen med rubriken “An offer Europe can’t refuse” så är det just ett skambud som Europa skall tacka nej till. Vi behöver inte mer fossilbränsle av något slag. Vi behöver däremot effektivare användning och mera förnybar energi.

Ty energin (lika lite som stenen) tar inte slut! Det finns åtskilliga studier som visar att vi klarar oss övernog med förnybar energi även i global skala. Och för att utnyttja den behöver vi bättre teknik. Sedan skadar det inte om vi också skulle fundera något över hur mycket energi vi egentligen behöver och till vad - inte bara “efficiency” utan även “sufficiency”.

PS Vissa energislag blir mera otillgängliga (olja och gas t.ex) precis som vissa arter av sten vad det anbelangar. I den mån vi har en brist så är det en brist på effektivitet i användningen.

I en märklig rubrik i European Energy Review sägs Vattenfall vara ett multinationellt företag i ledband. Den som håller i ledbandet är ägaren dvs Svenska staten. I artikeln antyds att ägarens vilja hämmar företagets utveckling. En märklig syn på ägarens roll i företagsvärlden. Eller….? Har det blivit norm att stora företag skall vara herrelösa?

Artikeln är emellertid en läsvärd och faktaspäckad översikt av Vattenfalls verksamhet främst i Tyskland.

Vi vet att EU inte klarar 20% effektivisering till 2020. Det har vi Barrosos egna ord på. Och tyvärr är svaret på frågan om vart vi då är på väg att vi irrar omkring utan någon riktig ledning. Det framgår av en översikt och utvärdering som eceee gjort över hur länderna att upp mål för sin effektivisering.

Ländernas argument för att inte ha ett gemensamt bindande mål är vanligen att man vill ha kvar friheten för att vara innovativ och ta hänsyn till sina egna speciella förutsättningar. Hur detta sker i praktiken visas i eceee samanställning av hur varje land gått tillväga. Av den framgår att friheten inte brukats i någon konstruktiv anda utan snarare för att komma undan så lätt som möjligt. Friheten har övergått i ren anarki.

Ämnet kommer med säkerhet att diskuteras ytterligare vid eceee kommande summer study. Det är inte för sent att vara med!

Storbritannien har sin “Green Deal” som även innefattar finansiering av åtgärderna så att man får en paketleverans och betalar av i takt med att man sparar - pay as you save. Man rullar nu vidare på ett liknande tema och lanserar en grön investeringsbank.

Frågan är emellertid om det inte saknas en länk i kedjan? Samma regering i UK drar in finansieringen till sina båda organisationer för Energi (EST) och för Koldioxidreduktion (CST). Så var skall man hämta sin expertis för att se till att finansieringen landar på projekt som fungerar och inte på projekt som lovar runt och håller tunt. Det finns ett talesätt att “Bankers despise engineers and vice versa”. Och hitintills har inte finansektorns folk precis rosat marknaden med sina bedömningar av gröna projekt.

IPCCs rapport om möjligheterna med förnybar energi väntas inom kort men sammanfattningen på 25 sidor finns tillgänglig redan. Där kan man på sidan 12 se lärkurvor för solceller och etanolproduktion och i avsnitt 7 (sid 23-25) redovisas behovet av aktiv politik för att utveckla teknik, eliminera hinder och bygga marknader så att en teknisk lösning som initialt är för dyr kan bli succesivt billigare (se beskrivning nedan).

Det hindrar inte en anmälare från Timbro att i Sundsvalls Tidning skriva ”...frågan är om det bästa för klimatet inte vore att politiken lät marknaden spontant och på egen hand lösa klimatproblemen.” och “Politikens gröna bidragsfingrar mitt i allt detta stör dock sikten för kloka investerare. Genom att rikta stöd till vissa näringar, som elbilar, vind eller biogas blir det svårt att se vad som egentligen fungerar. Istället för att investerarna väljer ett kommersiellt och miljömässigt hållbart alternativ går pengarna till de projekt som politiker för tillfället väljer att premiera.”

Det IPCCs rapport handlar om är att man med politiska insatser kan skapa förutsättningar för marknader att växa sig tillräckligt starka så att investerarna kan göra kloka investeringar i det som visar sig fungera. Det fordrar stundtals riktade stöd och lärinvesteringar.

Investeringar i lärande är inte bidrag.
Ny teknik som vill in på marknaden måste kämpa med den som redan är etablerad. När den nya tekniken utvecklas kan den oftast bli både billigare och bättre som en följd av att marknaden lär sig att hantera den. I figuren nedan illustreras detta med lärkurvan (röd linje) som funktion av marknadens ackumulerade volym. Skalan i figuren är dubbel-logaritmisk och därför ser kurvan ut som en rät linje. I boken Experience Curves for Energy Technology Policy beskrivs förhållandena i detalj och med exempel.

Den gamla tekniken illustreras i figuren av streckad blå linje och vid punkten C kan den nya tekniken konkurrera i kraft av pris. I detta fall innebär det att den nya tekniken i i framtiden ger vinst och att de resurser som satts in (triangeln ABC) är ?lärinvesteringar? för att få denna vinst. Någon måste göra denna investering och ofta är det samhället som gör det med ?bidrag?. Men det finns också möjlighet att finna s.k. nisch-marknader där köpare är villiga att betala mer för den nya tekniken. Det bör vara en samhällsuppgift att identifiera dessa nischer och att mobilisera dem.

Effektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet är ett stort problem och en stor möjlighet. Miljonprogram finns inte bara i Sverige. IEA har lanserat ytterligare en färdplan och denna gång för byggnader presenterade av Bo Diczfalusy, the IEA?s Director of Sustainable Energy Policy and Technology. Effektivisering kan spara en fjärdedel av dagens koldioxidutsläpp till 2050 säger de och en stor del (2/3) finns att hämta i bostadsbyggnaderna, se bild nedan.

Det finns emellertid hinder på vägen, det går inte av sig själv säger de:

These barriers mean that addressing the unique challenges of the buildings sector will require a package of policy measures and strong, consistent, stable and balanced policy support in the following four main areas:
?Increased technology RD&D is required, with an additional USD 3.5 billion per year needed by 2030
?Improved information for consumers and agreed, robust metrics for analysing the energy and CO2 savings of heating and cooling technologies as well as their life-cycle financial benefits
?Market transformation (deployment) policies to overcome the current low-uptake of the many energy-efficient and low/zero-carbon heating and cooling technologies
?Greater international collaboration in R&D, best-practice policy packages and deployment programmes to maximise the benefits of policy intervention, as well as the transfer of technical knowledge between countries and regions

Som synes finns det mycket utrymme för och behov av s.k. “deployment programmes” ett område där de svenska teknikupphandlingarna skulle kunna vara till nytta om de också utvidgades till att göra internationella. IEA har också ett antal presentationer vid eceee summer study 2013 om några veckor.

När det gäller uthållighetsfrågor - även när man kan tjäna på dem eller nå nya marknader? I en artikel i Greenbiz svarar man att det beror på att ingen talat om för dem att eller var de skall börja. Man säger också i artikeln att det behövs någon form av reglering för att få detta startskott, men också att lagstiftningen i USA sker med samma hastighet som glaciärförflyttning och därför händer inget.

För er som kommer till eceee om några veckor kan vi också meddela att det finns andra förklaringar som kommer att presenteras i panel 1 och panel 8! Välkomna!!

Hur skapar man en varaktig förändring i ett samhälle? Det är väl kardinalfrågan för oss alla som argumenterar för att ett nytt uthålligt energisystem båda kan och skall skapas. Kan vi lära något av “ön i vinden” Samsö i Danmark? Är den här sortens småskaliga miljöer möjliga att skala upp? På Samsö har man uppenbart lyckats och det är inte “Rocket Science”!

Går via eceee summerstudy. Se bara vad de sade som var där senast (http://www.youtube.com/user/eceeedotorg?feature=mhum). Skulle Du inte hunnit anmäla dig (och din personal) - misströsta inte - Du hinner! Tror Du att det är dyrt? Så fruktansvärt fel Du har! Fem dagar med helpension c:a 14900 SEK (beroende på vad Du får betala för Euron). Det är billigare än de flesta tvådagars kurser i Sverige där dessutom kost och logi tillkommer!

Energy efficiency first: The foundation of a low-carbon society
eceee 2011 Summer Study
6?11 June 2011
Belambra Presqu’�le de Giens, France
http://www.eceee.org/summer_study/

The eceee Summer Study is Europe?s most important cross-cutting energy efficiency event. Here, the ideas of the future energy efficiency policy are presented and discussed. The theme of next year?s Summer Study is Energy efficiency first: The foundation of a low-carbon society. 220 papers will be presented in eight panels, and together with plenary sessions and informal discussions this promises to be a very exciting event.

Travel info updated
For travel info http://www.eceee.org/summer_study/travel_info/

Det tycks finnas tecken på att vårt “beroende” av bilar håller på att minska! Det mäts som fordon per capita och det finns de som hävdar att vi passerat en topp och jämför med peak-oil.

Undrar om de som härjar med SAABs framtid funderat något i sådana banor? De har uppenbarligen inte ägnat fordonens bränsletörst många minuters fundering. Den nya varianten, 9-4X, får massor med beröm av motorjournalisterna som bara i förbigående noterar att den drar ovanligt mycket soppa t.o.m. för att vara stadsjeep, 20 miles per gallon mot 30 för en effektiv modell. Det verkar som om SAAB missat alla möjligheterna, eller….?

EU förbereder ett nytt effektiviseringsdirektiv som slår samman det gamla tjänstedirektivet och kraftvärmedirektivet. I detta ingår “energy service obligations for energy suppliers” d.v.s. hörnstenen i de vita certifikaten. Enligt utkastet skall dessa certifikat (obligations) innebära en energiminskning med 1,5% per år.

Utkastet förutskickar också krav på större industrikunder och på planeriung för att tillvarata möjligheter till kraftvärmeproduktion. Det skall bli spännande att se vad Energimyndigheten skall hitta på för ursäkt den här gången!

SNF, FSE och EEF gjorde häromdagen ett gemensamt utspel i åtta punkter syftande till att få fart på energieffektiviseringen i Sverige. Vi håller på att hamna rejält på efterkälken i Europa och även om vi kan skryta med gamla meriter så räcker det inte för att möta framtiden.

1) Inför ett effektiviseringsmål som inte luras! Sveriges anser sig klara EU:s mål om 20% energieffektivisering till 2020 genom att formulera om det som ett intensitetsmål, kopplat till BNP. Detta sätt att räkna innebär dock att energianvändningen kommer att öka med drygt 25 TWh till 2020, och Sverige blir därmed sämst i EU på energieffektivisering. Sverige bör istället ha minst samma mål - i absoluta tal!

2) Energideklarationerna är en papperstiger - de måste få ett bett! Riksrevisionens granskning av det svenska systemet med energideklarationer visade att över hälften av deklarationerna inte gav några tillförlitliga råd och en tredjedel gjordes utan besiktningar. Energideklarationerna skall istället baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar, efter besiktningar och leverera åtgärdsförslag som visar hur man halverar energianvändningen.

3) Halvera byggnormerna nu! Kraven i byggnormen är idag så låga att både kommuner och företag satt upp egna, betydligt högre krav. Halvera byggnormen till högst motsvarande 50 kWh per kvadratmeter. Det finns exempel även i Sverige som visar att även renoveringar kan göras så att man når dessa nivåer. Minimikrav för ombyggnationer bör vara en halvering av energianvändningen!

4) Minska energianvändningen med 20 TWh genom att införa handel med Vita certifikat för den energi som sparas. Vita certifikat är till för att stimulera till en minskad energianvändning och finns redan i en rad EU-länder. Politikerna sätter målet och marknaden utför uppdraget på billigaste sätt. Regeringen lägger en beställning på elbolagen om en viss mängd effektivisering i relation till försäljningen och vissa elbolag kan sälja certifikat till andra som inte klarar av sitt åtagande.

5) Vidga PFE till hela näringslivet. Genom programmet för energieffektivisering i elintensiv industri, PFE, har industrin uppnått enastående besparingsresultat med en blygsam skatterabatt. Denna modell bör utsträckas till hela näringslivet och omfatta alla företag.
Klicka här!

6) Inför ROT-avdrag med energieffektiva morötter. Inför ett system för finansiering av energieffektivisering vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Investeringar i effektivisering innebär en mindre ekonomisk risk i form av prischocker och bebyggelsen blir mera hållbar. Vi anser att man bör inrätta en statlig energisparfond för ändamålet.

7) En räkning - ett (rörligt) pris. Förr fick man en elräkning som var svår att förstå. Nu får man ofta två som inte ens är jämförbara. Det hävdas ofta att priset skall vara uppdelat på flera komponenter för att vara kostnadsriktigt. Det gäller inte i någon annan del av handeln och bör inte göra det ifråga om energin heller. Det är en självklarhet att man skall kunna köpa en kWh som man köper en liter etanol. Ett helt rörligt, och tydligt, pris ökar incitamenten för investeringar i effektivisering för konsumenten.

8) Smarta nät - gör människor smartare! Smarta nät nämns ofta som en framtidslösning men redan idag har elkunder nettomätare där elflödena mäts i båda riktningarna och mätare som visualiserar energianvändningen. Detta öppnar för smarta energilösningar med småskalig lokal produktion och smart konsumtion som bidrar till att kapa effekttoppar. Fokus måste flyttas från enbart enstaka komponenter, som t.ex. mätare, till systemet som helhet och framför allt hur kunden skall kunna dra nytta därav. Inte enbart energiföretagen!

Det är ju inte nytt att vår energiframtid i allt väsentligt kan baseras på förnybar energi, men det är definitivt tungt vägande att den senaste rapporten kommer från IPCC, d.v.s. FN:s klimatpanel. Det som finns att läsa är ännu så länge bara en pressrelease och en sammanfattning på 25 sidor, men den fullständiga rapporten skall bli tillgänglig sista maj. För den som inte kan hålla sig kanske det går bra att intervjua professorn Lars Nilsson i Lund som är en av författarna. 

En fråga skulle kunna vara hur stor roll som effektivisering spelar i systemet för det går inte att få grepp om i en snabb läsning. Att den har en roll framgår men hur är inte klart. Om de skisser man har för policies och åtgärder för att få ut de olika teknikerna (bio-, sol-, geotermisk-, vind-, vatten- och vindenergi) i stor och lämplig omfattning skall fungera så är det viktigt att börja med effektiviseringen.

Effektiv användning och förnybar energi är som tvillingar men effektiviseringen är den äldste och bör komma först.

Kina skrinlägger sina kärnkraftplaner till förmån för förnybar energi sades det i media häromdagen. Och sant är att kinesiska media gjorde nyhet av att de skulle satsa mer på solenergi som en följd av händelserna i Japan. Enligt China Daily, den engelskspråkiga husbondens röst, så föreslogs att man skulle fördubbla solenergivolymen och hålla tillbaka (inte upphöra med) utbyggnaden av kärnkraft.

Nu, en månad senare och inför toppmötet med USA, säger man, i en sorts jämförande betraktelse mellan länderna, att man skall satsa på “clean energy” och att:

Wind and solar energy are largely influenced by the environment, and are not reliable. Nuclear energy is considered the most stable energy supply, but its usage has recently been questioned after the radiation leak at the Fukushima nuclear plant in Japan.

Under tiden har ovanligt många artiklar i China Daily handlat om att kärnkraft har nackdelar.

Kina brukar gå på utan alltför många sidoblickar, men visst verkar det som om jätten blinkade!?

Det hävdar några forskare som noterat att skördarna i några länder redan minskat till följd av ökad medeltemperatur. Detta märks i sin tur på priserna som en effekt bland flera där ökad efterfrågan har en större påverkan. De säger dock att klimateffekten är signifikant och att deras uppskattningar närmast är i underkant.

Är vi på väg att få en mera holistisk* syn på effektivisering och lönsamhet i Europa? Vi är ju alla bekanta med resonemanget om att effektivisering skall bedömas genom kalkyl av vad varje enskild förändring kostar, dvs marginalkostnaden för varje liten del. En metod som bl.a. använts och gjorts populär av Mckinsey och som passar bra för att göra överslagsbedömningar för bl.a stora åtgärdsprogram, se figur A.

Men passar den för att bedöma åtgärder i t.ex. en enskild byggnad som ju är en helhet där delarna i hög grad påverkar varandra?
- Nej sade man i BELOK och tog fram en totalkostnadsmetod.
- Nej säger ECEEE och visar en bedömningsprincip som baseras på att man jämför paketlösningar, se figur B.
- Nej säger BPIE som visar hur de olika bedömningsmetoderna fungerar.

Äntligen kanske vi kan komma bort från det fragmenterade och kortsiktiga synsätt som gjort energieffektivisering till en smörgåsbordsfråga där man plockar lite grann då och då utan någon hänsyn till näringsinnehållet.
* Betraktelsesätt att helheten är större än summan av delarna och att inget kan beskrivas enskilt, fjärmat från sin kontext (Wikipedia)

Figur A: Åtgärdskostnad
————————————————

Figur B: Paketkostnad

Det verkar som om vårt konsumtionssamhälle och lust för nya prylar innebär att vi minskar utsläppen i våra egna länder men att det vi köper ökar utsläppen hos andra ännu mera. Det framgår av en studie som har norska huvudförfattare och som publicerades i veckan.

GLOBE, världsorganisationen för parlamentariker har undersökt klimatlagtiftningen i 16 stora länder , se tabell nedan, med stor påverkan på klimatfrågorna och kommer med det positiva beskedet att arbetet med lagstiftningen går åt rätt håll, men det tar tid att få den på plats.

Men sedan har vi det där med att genomföra åtgärderna och att följa upp dem! Tänk bara på hur många länder som har fördömliga lagar när det gäller mänskliga rättigheter och hur det verkligen ser ut.

Naturgasen är inte lösningen på världens energiproblem och den är det ännu mindre om den kommer från borrning efter skiffergas. Men naturgasen är inte riktigt så dålig som det hävdades i en studie från Cornell University. Det framgår av en annan studie som granskat data och kalkylmetoder och som kommer från American Clean Skies Foundation.

Skiffergasens större problem kommer från sättet att utvinna den vilket innebär att stora landområden förstörs med kemikalier. Detta framgår också av artikeln i Times men ges en underordnad roll i texten. Så vargen finns men den kommer från ett annat håll!

Praktiskt taget alla länder sliter på något sätt med frågan om hur man gör affärer av energieffektivisering. Vid ett IEA DSM-möte i Washington presenterades huvuddragen i det som händer i USA, Europa, Indien och Kina. För alla kan man säga att det är två saker som huvudsakligen fordrar mera tankearbete och aktivitet:
1. Skapa affärsmodeller så att de olika parterna som behövs för att lösgöra de stora potentialerna kan omsätta sitt kunnande i daglig handling.
2. Förstå kunderna bättre och kunna påverka dem till att agera mera och oftare för att nyttja sina möjligheter. Det handlar om beteendeekonomi.

Skillnaderna mellan de olika delarna i världen är också intressanta för de visar att vi har något att lära av varandra. Vid mötet i Washington noterade vi särskilt:
a) Regulatorerna och regleringen i USA är mycket vassare än den vi har i Europa. Hälften av USAs stater har numera mekanismer som gör att energiföretagen kan göra affärer av effektivisering.
b) Det politiska systemet i EU är mera fokuserat och progressivt än i USA
c) Men vassast är Indiens BEE med sina olika program för att sätta igång effektivisering inte minst inom den energiintensiva industrin. Kolla dem!

Mycket har sagts och mera kommer att sägas om biobränslena så något svar på frågan får vi inte nu heller, men värdefulla pusselbitar när man läser IEAs färdplan för utvecklingsmöjligheterna, se också bild nedan. I deras studie är det inte enbart en fråga om att byta bränslen utan även om att öka effektiviteten i fordonen.

European Energy Review har med utgångspunkt i samma material funderat över marknadsläget. En notering de gör är att man inte behöver lita på Brasiliens sockerrör utan att sådana kan odlas även i Afrika. Hot eller löfte - de monokulturer som uppstår vid sådana odlingar kan vara ett hot för befolkningens utkomst.