Den nya tyska regeringen tycks befästa och stärka den energipolitik som förts hitintills. Visserligen är ord en sak och handling en annan men koalitionsfördraget har ägnat ett eget avsnitt (5) åt energifrågor och särbehandlar både förnybar energi, effektivisering och innovationspolitik på energiområdet. Man lägger också in tydliga kvantitativa mål och man noterar att avtalet med industrin om “atomausstieg” ligger fast men man använder inte det ordet!!

Så den som eventuellt planerat att delta i tyska energimyndighetens (dena) konferens om strategi för energieffektivisering kan göra det med tillförsikt. Det finns ingen skarp kursändring inom synhåll.

Naturskyddsföreningen har låtit den alternativa energibranschen ge anbud på energiomställningen och visar att en omställning till 2020 är möjlig med råge. Både kärnkraft och fossilbränslen i energisektorn kan elimineras. Grundplåten är effektivisering av storleksordningen 20% (motsvarande vad EUs grönbok anger) vilket ger över 60TWh.

I en diskussion vid SNFs möte nämndes också att man i denna vecka kommer att presentera en departementsskrivelse (Ds) som speciellt handlar om effektivisering i bostäder och lokaler. Statssekreteraren Stefan Stern föreföll också positivt inställd till s.k. vita certifikat, d.v.s. “grupparbetsuppgifter” för energibranschen att se till att effektivisering levereras. Sådana finns i England och i Italien och kommer att införas i Frankrike vid årsskiftet. Det innebär INTE att energiföretagen utför effektiviseringsarbetet men får i åläggande att se till att det sker. Utförandet sker genom fackbranschens (byggföretag och installatörer) försorg.

Man pratar ofta om “best practice programmes” och ofta har talet inte full täckning. Men i ett fall, tycker jag, har man verkligen lyckats och det är genom att förena utbildning och praktik i USAs “Industrial Assessment Centers”. Studenter får handledd praktik och examensarbeten. Företagen får hjälp att identifiera effektiviseringsmöjligheter och utrusningsleverantörer får jobb.

Det finns likartade exempel från Californien (4,245_Dandrige.fm.pdf)där man låtit grundskolelever dela ut frågeformulär och hjälpt små affärsidkare att tänka lite grann på sina kostnader genom att göra enkla kalkyler. Förutom att affärsinnehavarna fick en tändande gnista till åtgärder så fick ungdomar, som tänkte på sin framtid i traditionella banor, en impuls att göra något annat. Bl.a sägs att flera av flickorna som tänkt sig en framtid som hårfrisörskor i stället lockats till tekniska utbildningslinjer!

Vad gör man för när energipriserna rusar i höjden? Skriver på ett upprop för att sänka skatterna eller ser över sin energianvändning? Amerikansk industri kämpar med snabbt stigande gaspriser och handlar klokt genom att minska sina kostnader.

Alliance to Save Energy har givit ut en lista med ett stort antal praktikfall från industrin och som kan vara inspirerande?

Titta in på listan över finalister i Miljöinnovation 2005. Vem som vinner får Du reda på den 17 November. Det finns några energirelaterade bidrag i tävlingen och fjolårets vinnare var en klockren energieffektivisering.

En ännu närmare titt på innovationsmöjligheterna får Du på Miljöinnovationstorget där Du också kan hitta förteckningar över tidigare tävlingsdeltagare.

World Energy Outlook 2006, WEO, är nu tillgänglig. Skriften går denna gång rakt mot dagsproblemets hjärta genom att särskilt behandla energisituationen i mellanöstern och nordafrika, MENA-länderna. De länder där de största oljereserverna finns och där den politiska situationen är särskilt komplicerad.

Skriften innehåller stora utrops- och varningstecken för framtiden och är ovanligt tydlig i sina påpekanden att det ABSOLUT behövs ny politik i alla länder för att ändra rutten mot ökat oljeberoende, stigande energipriser och ökade miljö- och klimatproblem. Man prisar G8 för deras initiativ till förändring och de senaste svenska utspelen om att bryta oljeberoendet får ytterligare underbyggnad. Bra timing!!

Men precis som med klimatfrågorna kommer man inte att se några snabba och avgörande effekter. Det är ett mångårigt ihärdigt arbete som måste inledas och som förhoppningsvis inte skall innebära allt för stora politiska motsättningar. Kan producentländer och konsumentländer föra en meningsfull dialog, som man redogör för i WEO, och i samma syfte, så skall väl konsumentländerna internt kunna medverka?

Om konsumentländerna tar itu med problemen på allvar bedömer WEO att de kan minska sin efterfrågan 10% i förhållande till referensscenariet, som innebär att fortsätta som hitintills. Även om detta sker så ökar energianvändningen från dagens nivå med 37% och med olja som den viktigaste resursen. Dock bedöms kolanvändningen minska och biobränsleanvändningen att öka. Båda i omfattande grad vilket har en avsevärd påverkan på koldioxidutsläppen. Icke desto mindre ökar dessa med när 30%!!

Så det är ingen ljus framtid som WEO ställer i utsikt utom möjligen i det att den visar på att stora politiska beslut krävs och att de också har effekt om de genomförs. Låt oss visa att vi kan bättre! Let us walk that extra mile!

Det var undertiteln på den rapport om vad som händer med klimatet och vad som händer till följd av klimatförändringar som gjorts vid Harvard Medical School. Sedan kom orkanerna Katrina, Rita och Stan och gjorde undertiteln onödig. Rapporten tar upp aspekter på hälsa, ekologi och ekonomi är är därigenom bredare och mera ingående än det mesta som publicerats. Den har sponsrats av UNDP och Swiss Re. Evan Mills (känd för många i Sverige) har deltagit i redigeringen. Allt detta borgar för kvalitet

När det gäller åtgärder visar rapporten främst på “affärsintresset” för ekonomin som helhet och man gör en intressant analogi med det s.k. Bretton Woods systemet. Ty affärsintresset behöver former för att fungera till det gemensamma bästa. Och det är många som berörs (se figur) men för få som agerar.

Naturvårdsverket har rapporterat om miljökonsekvenser av energieffektivisering. Tidigare myndighetsrapporter har varit “ekonomistiska” till sin karaktär och redovisat mycket uppgivenehet till uppgiften att ställa om energisystemet. Naturvårdsverket är lågmält optimistisk i sin rapport och sina kommentarer. Det finns hopp! God helg!

Veckan har innehållit många tunga uttalanden från ledare om behovet av klimatåtärder. Har det varit tal med kluven tunga? Klart är att man fäster stora förhoppningar till tekniska lösningar men är de tillräckliga? Eller har de utnyttjats tillräckligt mycket?

Dagens välstånd bygger ju i högre grad på att vi blivit energieffektiva än på att vi använder mer energi (http://www.fourfact.com/index.php/weblog/referensmaterial/foredrag_presentationer). Och man skulle ju också ha kunnat välja en annan väg. Och använt effektiviseringen för att minska energianvändningen totalt?

Eller skulle vi kunnat utnyttja tekniken mera medvet? Det finns ju en outnyttjad effektiviseringspotential, som EU anger till c:a 25%. Då skulle vi både kunnat öka välståndet och minska användningen samtidigt!

Vid ett möte i London den 1 november försöker man knyta in Kina i kretsen av länder som gör åtaganden vad gäller växthusgaserna. Det är bara ett element i en hagelsvärm av initiativ som tas i EUs ordförandeland. Utspelet av Stefan Edman i DN och dess mottagande av regeringen kanske är en signal om att Sverige (äntligen) vill vara med.

Men goda gärningar börjar hemma och The Independent erbjuder en lista på 10 åtgärder som Storbritannien bör vidta själv. Den nya kommissionen kan börja med den, möjligen med undantag för punkt 10!

———————Här följer sammanfattningen av mötet i London 1 november 2005——————————————————-

The chairman’s conclusion
Our meeting today marked the first Ministerial meeting of the Dialogue on Climate Change, Clean Energy and Sustainable Development launched at the G8 Summit at Gleneagles on 6-8 July.

We welcomed the offer from Mexico to host a Ministerial meeting of this Dialogue in 2006.

I USA har energidepartementet tagit fram ett mycket spännande underlag för att söka finna vilka möjligheter teknikutvecklingen kan ge. Man har följt up det med en så kallad “roadmap” för att kunna påverka teknikutvecklingen.

Electric Power Researc Institutet, EPRI (USAs Elforsk) har därutöver inom ramen för samma sorts teknikprojektioner också satt in frågan i ett globalt perspektiv. Spännande!

“Ta itu på allvar med klimatfrågorna” uppmanar EUs nuvarande ordförande Tony Blair i The Observer i går. Han lyfter fram biobränslets möjligheter och nämner att G8-beslutet från i somras följs upp vilket också innebär att energieffektiviseringen ligger som förutsättning för omställningen. Så även om det inte är helt uttalat så tyder hans skrivningar på att han förtått sambandet att effektivisering är en förutsättning för en omfattande insats av förnybar energi.

Men dessa samband är uppenbarligen inte kända i alla kretsar och det finns nätverk som på olika sätt vill motverka energiomställningen. Förhoppningsvis enbart därför att omställningens möjligheter inte blivit tillräckligt kommunicerade? EU-s Grönbok kan vara en bra första läsning där man bl.a. visar stora sysselsättningsmöjligheter. Effektivare energianvändning är också ett bombsäkert sätt att få ner energipriserna under det att ytterligare utbyggnad bara kan ha kostnadsökning och därmed prisökning som resultat.

Så Tony Blairs uppmaning är värd att följa inte bara av det skäl han anger utan också för de positiva bi-effekter det har!

Om man vill förstå hur ett elsystem fingerar och ibland inte så finns det en skojig analogi med att köra tandemcykel. Det är inte svårare (!) än så.

Modellen kan nog utvecklas genom att låta cyklen få punka (black-outs) och stödhjul (Demand Response).

Och i många delstater pågår ett intensivt och imponernade arbete med effektivisering. Alliance to Save Energy har en bra nyhetsförmedling och gör ett stort svep över USA i sitt senaste nyhetsbrev. De har samlat informationen om delstaterna och redögör även för utblickar mot Europa.

Och kanske är det som Al Gore sade vid ett seminarium i Sverige häromdagen. Att 15 minuter in på nästa presidents ämbetsperiod (oavsett parti) kommer USA att sälla sig till de länder som samarbetar aktivt kring växthusgaserna.

Var det Al Gores funderingar kring den nuvarande administrationen som gav Alliance to Save Energy inspirationen till datorspelet där man jagar energigrisar? Prova det!

Man undrar lite efter att ha sett direktiven till den utredning som skall göras om elmarknadens funktionssätt och den som skall granska den finansiella elmarknaden. Myndigheterna skall utreda elmarknaderna och se om det kan finnas anledning att tro att priserna som slutkunden betalar inte är ?korrekta?. Det man saknar i utredningsdirektiven är dock slutkunden. Svensson ? den som till sist måste betala. Kunden har ju två möjligheter att välja. Med fötterna eller med fingrarna.

Man kan byta leverantör, vilket sker i allt större grad men är en relativt omständlig procedur och som inte påverkar priset på kort sikt i alla fall. Man kan också välja att koppla bort en del av sin elanvändning vid perioder när systemet är ansträngt och priset är särskilt högt men för det behöver kunden bättre möjligheter att förutse och agera när dessa tillfällen inträffar. Sådana möjligheter ger ökad priselasticitet och kan ha stor påverkan på prisbildningen samtidigt som det påverkar försörjningsläget gynnsamt.

Kundens uppfattning om kostnader kan också vara värt att behandla eftersom man numera inte har en elräkning utan två. En för energin och en för distributionen.

Men ingen av dessa aspekter skönjs i direktiven. Det verkar som om man vill göra upp räkningen utan att besvära den som betalar.

I Dagens Industri den 19 Oktober skriver några företrädare för olika företag med fastighetsanknytning indignerat att de kan själva klara sina energiproblem. De behöver inte energideklarationer och betackar sig för den “service” som dessa deklarationer kan innebära. Det är väl bra att några både kan ställa diagnos och åtgärda sin situation! Men eftersom alla inte har lika bra koll så kan det ju vara så att de som inte är energiexperter skulle ha god nytta av de berkningar och de råd som deklarationerna skall ge?

Och det är troligt att de flesta varken är eller vill vara energiexperter. Ty om de vore skulle vi ju inte ha den stora outnyttjade potential som EUs grönbok uppskattar till att vara 20% eller lika mycket som hela Tysklands och Finlands energianvändning räknat i EU-skala.

har lagts fram av regeringen och dess riktlinje nummer 11 handlar i övervägande grad om energieffektivisering. Om den utvecklas ytterligare ger det Sverige fördelar i både tillväxt och export. Det sägs också att man kommer att satsa mera på grön offentlig upphandling och att man därigenom vill använda offentliga sektorn både som motor och vägvisare. Det ser lovande ut och förtjänar ett närmare studium. Inte minst när flera myndigheter valt så mycket snävare synsätt den gångna tiden.

Det som gör programmet så mycket mera glädjande är att det är framtaget inom ramen för Lissabonprocessen och så att säga är Sveriges bidrag till den gemensamma Europeiska utvecklingen.

Det är kul att vi tycks lämna retoriken och övergå till handling, men…......... “the proof of the pudding is the eating”.

Med något sorts nymornad förvåning skriver Affärsvärlden om den gröna vågen inom energi som investeringsobjekt. Det är mycket sol och vind samt lite bränsleceller så perspektivet är som vanligt energitillförseln men någonstans skall ju intresset börja och det är aldrig för sent. Vi hoppas att de snart också upptäcker den stora potentialen i den industri som är förutsättningen för ett uthålligt system. 

Sambandet mellan energianvändning och förnybar energi är otillräckligt behandlat eftersom användning och tillförsel så sällan behandlas som en systemfråga utan hålls isär. Ett tillfälle när båda pusselbitarna kan läggas är på Naturskyddsföreningens höstkonferens som handlar om just energipusslet och hur det kan läggas.

Det har tagits ett initiativ för att ytterligare utveckla lågenergilampor och att också se till att kvaliten hålls hög (och ökar). Lämpligt nog har man förlagt aktiviteterna till Asien där större delen av världens produktion äger rum. Och viktigt är att Sverige har ett finger med i spelet.

Ty ett närbesläktat projekt “Efficient Lighting Initiative” (ELI) har nu också flyttat till Kina men har rekryterat en svensk, Nils Borg, som internationell co-ordinator.

Så brukar Lee Schipper kalla stadjeeparna, “Urban Assault Vehicles”. Och förarna tycks ha något att försvara framgår det av en bok som skrivits om bilarna och deras ägare, “High and Mighty”. Det är en hel del tillkortakommanden i privatlivet som skall kompenseras! Boken refereras och kommenteras utförligt av Chico News & Review. Kanske har den senaste tidens bensinprisuppgång också gjort dessa fordon till transportsamhällets dinosaurie inte bara vad gäller storleken utan även överlevnadsmöjligheterna?

Gröna bilister har en genomgång av stadsjeeparna och visar också upp de bättre alternativen. Och visst är dinosaurier fascinerande! Att läsa om - inte att möta.

Kungliga Vetenskapsakademin har ett nybildat energiutskott som studerat oljefrågan och som i ett uttalande sällar sig till uppfattningen att den billiga oljans tid är över. De har också givit ut en översiktlig broschyr med fakta och på svenska. I den drar de en lans för internationellt samarbete för att lindra konsekvenserna av en omställning. Får man rekommendera IEA som faktiskt gjort just detta i drygt 30 år?

I IEA-arbetet är Sverige ett av de mest livligt engagerade länderna men förmodligen är det andra personer än kretsen kring Vetenskapsakademin som gör det jobbet. Deras stöd för arbetet är emellertid välkommet!

Diskutera med dina kollegor i Europa men spara krafter, restid, pengar och koldioxid. En hel serie av diskussioner äger rum med telefon och internetpresentationer under oktober-december för att utforska EUs grönbok om effektivisering och ta fram förslag. Prova på och fundera över hur detta instrument kan bli framtidens sätt att samverka och påverka.

En annan metod används av Managenergy som sänder vissa Europeiska konferenser “streaming” på internet och med samtidig visning av de powerpoint-bilder som föredragshållare visar. Författaren till dessa rader kan ses och höras föreläsa om “Demand Side Management for a Growing Europe” om ni vill ha ett smakprov. Fast co-ordineringen med bilderna kunde varit bättre.

Energieffektivisering är prisvärt. Två av dem som strider i fronlinjen för effektiviseringen i Parlamentet i Bryssel var nominerade till att bli årets MEP (Member of the European Parliament), Anders Wijkman och Claude Turmes, båda i kategorin Miljö. Anders tog hem det stora priset som årets prestation för att han på ett lyckat sätt sammanfört perspektiven på utveckling och miljö. Chapeau, Messiures!

Och som ett bevis på att priset gick till rätt person och av rätt orsak så rapporterar the Guardian samma dag om bevis på att miljöförstöring orsakar fattigdom.

I Brittiska underhuset skall diskuteras ett tvärpolitiskt initiativ att man skall sträcka sig längre i klimatåtaganden och skapa ett instrument för årlig uppföljning av växthusgaserna.  The Independent beskriver initiativet med den poesi som finns i rubriken ovan.

Utspelet kommer från Liberaldemokraterna som också fått med sig de konservativa men har för avsikt att få med även regeringspartiet. I Danmark har man ju tidigare gjort sådana tvärpolitiska överenskommelser när det gäller effektivare energianvändning och i samma syfte som man gör i Storbritannien.

Vi blir allt rörligare på elmarknaden tycks det. Vi byter oftare leverantör och utövar på det sättet marknadsmakt. Men IEA har givit uttrycket “Power to Choose” en innebörd som också innebär att man måste använda fingrarna och trycka på stoppknappen. Om vi gör det på ett riktigt sätt kan vi inte bara spara pengar utan också utöva marknadsmakt som motverkar koncentrationstendenser!

Ty genom att öka priselasticiteten så påverkar vi direkt företagens möjligheter att ta ut priser som är för höga.

Den nya Tyska koalitionen kommer inte att strida särskilt mycket kring energifrågorna. Det är en bedömning som görs av Der Spiegel nu när dimmorna skingras kring den nya regeringen. Tidningen menar att beslutet om kärnkraftavveckling ligger fast men att frågan om reaktorernas livslängd kommer att diskuteras. De menar också att subventionerna till kolindustrin kommer att bli en debattfråga men inte något som spräcker samarbetet.

En annan tysk tidning, Stern, gör i stort sett samma bedömning men i något andra ordalag.

Vad som händer med deras inställning till effektivisering är inte redovisat annat än i denna bild från Der Spiegel.

När tunga samhällsföreträdare i en debattartikel hävdar att utsläppsrätterna påverkar elpriserna så att det kostar samhället 17 Miljarder tror man gärna att det vilar på en stabil och kontrollerbar beräkning. Siffran är ju “exakt” till sin natur.

Det finns också en utredning tillgänglig men i den visar det sig att uppgiften om de 17 Miljarderna vilar på ett citat från Råd och Rön. Och på vad baseras deras uppgift?

Jo på en uppgift i en intervju i SVTs Aktuellt! En intervju med en energimäklare och vars huvudsakliga budskap återfinns i Dagens Industri några dagar efter intervjun. I den sägs att företaget gjort en “bedömning” men fortfarande har vi inget handfast material att granska. Är det inte så som vandringssägner kommer till?

Det kan ju vara en korrekt bedömning, men det kan ju också vara så att tal om utsläppsrätterna som orsak till prisökningarna är en bekväm ursäkt för att slippa säga att marknaden inte har tillräckligt omfattande konkurrens. Detta synsätt redovisas på en web-sida där man har till huvuduppgift att granska avgifterna på elmarknaden. Och till denna senare finns också ett underlag där fakta redovisas som underbygger bedömningen.

I Storbritannien pågår en intensiv diskussion om energiframtiden och The Guardian har gjort en stor genomgång i en artikel som tar sin utgångspunkt i kärnkraften och provar olika lösningar. En slutsats är att effektivisering vore det klart bästa alternativet och att problemet inte sitter i tekniken utan i tillhandahållandet. Den som löser det problemet kan vänta sig ett Nobelpris eller kanske (troligare) har startat energivärldens IKEA!

Citat från The Guardians artikel:

“..........The country could comfortably do away with any pressure to build new nuclear power stations if only we bought and used energy in a smarter way.

What may be required is genius in accounts and marketing rather than nuclear physics or aerodynamics. One of the great failures of Britain’s electricity market is that the companies which supply households with electricity compete to sell electricity at the lowest price, rather than competing to power, heat and light our homes at the lowest price. It’s as if restaurants competed to stuff customers with the cheapest possible food without either party noticing or caring that, each time, two-thirds of the meal was left on the plate.

“Somehow or other, we’ve got to find a commercial answer that makes us money and makes our customers’ lives better by them consuming less energy,” says Skillings. “If I knew the answer, I could go away and collect my Nobel prize right now.”

IEA har givit ut en liten skrift om hur energieffektivisering kritiserats på olika grunder och granskat kritikens riktighet. Frågan är däremot om övningen som sådan är relevant? Det är väsentligen en betraktelse som utgår från att effektivisering är en produkt som kan ställas mot ökad energianvändning i en valsituation som bara handlar om energi.

På detta sätt tuggar man om samma gamla teser på nytt igen utan att försöka komma närmare vare sig varför eller hur männsikor handlar. Se denna sidas inlägga av den 20 september, (http://fourfact.com/index.php/webloggen/energieffektivitet_r_ingen_riktig_sak/ ).

IEAs granskningslista.

Det gångna halvåret har varit remarkabelt genom att så många utspel gjorts på hög nivå till förmån för effektivisering som prioriterat medel för att uppnå klimatmålen. EUs ordförandeland Storbritannien har gått främst och haft en hög profil. Men nu verkar Tony Blair ha börjat tveka.

Enligt Sunday Telegraph sade han vid en mindre offentlig tillställning i New York: “I would say probably I’m changing my thinking about this in the past two or three years…............The truth is, no country is going to cut its growth or consumption substantially in the light of a long-term environmental problem.”

Och kanske ligger det något i det han säger! På samma sätt som det är svårt att “sälja” energieffektivisering med argumentet att det är lönsamt, kan det vara svårt att vinna gehör för något så svårt som klimatpåverkan, om det inte drabbar en själv direkt. Men just därför måste vi se till att effektivisering inte bara blir en fråga om plånbok eller moral utan att det också får andra attraktiva egenskaper. Behagligt inomhusklimat, låg bullernivå, god belysning som inte ger huvudvärk och stress, trygg försörjning, bättre luft, spännande jobb, osv.

Så mycket behöver enligt IEA investeras, globalt, i energitillförseln fram till 2030 om vi fortsätter som hitintills. Merparten naturligtvis i den rika världen, OECD-länderna. IEA noterar emellertid också att 1,6 Miljarder människor saknar elektricitet och därmed begränsas i sina möjligheter att utvecklas socialt, ekonomiskt och hälsomässigt. Och sedan noterar man också att det är billigare att investera i effektivisering än i tillförsel i de rika länderna!

Då bjuder logiken att vi i vår del av världen tar det billigaste alternativet och skapar utrymme för de fattigare. Eller hur?

Över sextio procent av de globala investeringarna faller i kraftsektorn, se nedan.

Men det är billigare att effektivisera än att satsa på tillförsel

Mona Sahlin vill att Sverige, först i världen, skall göra sig kvitt oljeberoendet till 2020. Det är bra att ribban läggs upp och läggs högt. Men den katalog över åtgärder som hon anvisar ser gammal ut. Skattelättnader, utredningar och forskning. Jaha, och se?n då? Den åtgärdslista som Miljövårdsberedningen lämnade för snart ett år sedan är mycket tydligare och mera lovande. Skall man hoppa högt behöver man bättre ansats

Och kanske har Mona Sahlin redan börjat ta den väg Miljövårdsberedningen föreslog eftersom de började med ett förslag till hög målsättning. Lite annorlunda formulerat men ändå. Och vilken skillnad mot den uppgivenhet som myndigheterna givit uttryck för i sina kommentarer till förslagen!

Sex tunga namn i fastighetsbranschen tar till orda i DN Debatt 28 september. Rubriken stormar mot utsläppsrätterna och därmed Kyotoavtalet, men slutsatserna handlar
om makten på energimarknaden. En marknad som inte bara vältrar över kostnaderna för utsläppsrätterna på kunderna utan också använder utsläppsrätterna som argument för att trissa upp priset över hela elmarknaden. Debattörerna baserar sig på sin s.k Nils Holgersson utredning om priser på bl.a. el och fjärrvärme. Men de borde betänka en del av makten över marknaden ligger också hos kunden. Att minska utsläppen av växthusgaser är ett globalt solidariskt åtagande som fordrar att vi kan ?Tänka globalt och agera lokalt?.

Ett bergsäkert sätt att påverka priset nedåt är att minska efterfrågan (se “Den egentliga makten över elpriset.”). Och debattörernas företag har en stor och viktig roll i detta. Både enskilt och samfällt.

Man kan också undra över hur avregleringen och den nya marknadssituationen skötts och följts upp. En utredning om detta presenterades i början av året med kommentaren: ? Konsumenterna har inte alltid sett att det blivit bättre i form av lägre priser. Men vi som är experter tycker att för åtminstone fyra av branscherna är vi ganska säkra på att effektiviteten ökat??

Så debattörerna borde riktat sin berättigade ilska mera mot hur vi sköter detta lokalt i Sverige än mot Sveriges roll och åtaganden i världen. Men rubriksättaren kanske ville ha något säljande?

Var det hans egen eller G8s? I sitt visions-tal för Labour kongressen öppnad han dörren för ny kärnkraft, men han nämnde det i samband med G8s uppgifter. Så var det ett påstående som gällde Storbritannien eller var det ett allmänt konstaterande? Det är inte så gräsligt länge sedan som han och Göran Persson satte sina krafter på förnybar energi och effektivisering (Blair_Persson.pdf).

Många länder börjar ana att de inte kommer att klara Kyotoåtagandena och vill komma på en lösning. När de börjar räkna på vad det kommer att kosta dem att köpa utsläppsrätter (troligen mest Rysk så kallad “hot air”) blir det stora belopp. Är det de pengarna de vill sätta in i kärnkraft istället? Och följdfrågan, hur mycket effektivisering skulle de fått för dessa pengar?

—————-Citat från Tony Blairs tal————————————
Next year too, building on Britain?s Kyoto commitments, we will publish proposals on energy policy.
Global warming is too serious for the world any longer to ignore its danger or split into opposing factions on it.
And for how much longer can countries like ours allow the security of our energy supply be dependent on some of the most unstable parts of the world?
For both reasons the G8 Agreement must be made to work so we develop together the technology that allows prosperous nations to adapt and emerging ones to grow sustainably; and that means an assessment of all options, including civil nuclear power.

Han har fått insikten “the hard way” och han talar om energisparande i termer av uppoffring och inte i termer av effektivitet (Doing more with less), men någonstans skall det börja. Och varje resa börjar med ett litet steg. Välkommen till…..............

“We can all pitch in,” Mr. Bush said. “People just need to recognize that the storms have caused disruption,” he added, and that if Americans are able to avoid going “on a trip that’s not essential, that would be helpful.”

Så lyder en slutsats i Financial Times temaartiklar om oljesituationen. Bakgrunden är att många regeringar i Asien och även några i Europa överväger att kompensera oljeanvändarna för de höga priserna genom subventioner och skattesänkningar. Och visst har priserna stigit men kostnaden är priset multiplicerat med volymen. Ökar den ena kan man minska den andra.

Säkert kommer några att hävda att de drabbas men då bör de också leda i bevis att de inte förrän helt nyligen hört talas om energisparåtgärder. “Det får vara slutgullat med energin”, som ordföranden i Energirådgivarna brukar säga.

Men visst finns det ett samband också mellan pris och volym. Ju mera man efterfrågar av en vara ju högre tenderar priset att bli - och omvänt. Så genom att minska volymen (energispara) så påverkar man också priset till att minska. Man tjänar på både gungorna och karusellen!

IEA har givit ut en översikt över kolteknik och vad dess förändring kan innebära när det gäller växthusgaserna. Publikationen är i huvudsak en argumentation för ?clean coal? men om man bortser från detta så är den en bra sammanställning över både användning, teknik och styrmedelssituationen idag.

Som t.ex. den här övewrsikten över Europas kolanvändning.

Uthålliga energisystem förknippas ofta med (ökat) nyttjande av förnybar energi. Men effektivisering av användningen är en förutsättning för att ge mer utrymme för de förnybara lösningarna. Ett internationellt partnerskap som har denna kombination som mål och kännetecken är REEEP med säte i Wien och som är understödd av en mängd länder, tyvärr (ännu inte) Sverige.

Om man ser till tänkbara kombinationer av energianvändningens intensitet (hög-låg) och energitillförselns karaktär (koncentrerad-utbredd) är vissa lösningar lämpligare än andra ur uthållighetssynpunkt.

Omdömena “OK” i figuren avser i huvudsak den tekniska funktionen och färgerna indikerar lämpligheten med hänsyn till uthålligheten i systemet. Att en ruta är vit istället för svart beror enbart på att svart text i svart ruta också är olämpligt!

Matrisen antyder emellertid också att det inte bara är en fråga om tekniska lösningar utan också en fråga om organisation på marknaden, och ägarskap!?

För mindre än ett år presenterade Miljövårdsberedningen en strategi i tio punkter för att öka takten i energieffektiviseringen. Regeringen gav Boverket i uppdrag att analysera och konkretisera några av förslagen från strategin vilket man gjort i samverkan med energimyndigheten. Men visionerna tycks ha krympt! Och det oroar i en tid när EU (och många andra) efterlyser kraftfulla åtgärder.

Så här skriver Boverket i sitt pressmeddelande. “I rapporten föreslås flera ändringar i bygglagstiftningen. Ett exempel är att man måste göra en bygganmälan när man tilläggsisolerar fasaden.” I pressmeddelanden brukar man lyfta fram de tyngsta förslagen till påseende! Vilka de övriga är nämns i sammanfattningen till rapporten och de gäller att ge energiråd vid ventilationskontroll och att ge stöd för utredningar efter energideklarationer (var det inte det som deklarationen avsåg?)

Verket framhåller själv i pressmeddelandet att 40% av energin används i (befintliga) byggnader men förslagen ifråga om tyngd berör främst nya byggnader. Så man får väl anta att allt är bra som det är. Vad skall regeringen göra nu då?

Budgetpropositionens energidel innebär att man återställer energiforskningen och betonar vikten av krafttag på energiområdet för att skapa ett uthålligt energisystem. Men därutöver är det märkbart tomt på nya id�er. Kanske (och förhoppningsvis) beror det bara på att ärenden i regeringskansliet måste beredas i en viss ordning och att det kommer nya utspel senare. Miljövårdsberedningens förslag från i fjol ligger ju väl i linje med EUs grönbok.

Stödet för elvärmekonvertering förefaller inte bli utformat så att det skapas marknad och produkter utan bara ett bidrag som “köper el-kWh” samtidgt som det etableras ny elvärme i annan bebyggelse. Det är inte ens ett nollsummespel.

Energimyndigheten har lagt en rapport som kallas “Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen” och som lägger hela tyngden på “ekonomistiska” resonemang. Rapporten tycks närmast anse att åtgärder är onödiga eftersom de ekonomiska incitamenten är tillräckligt starka med dagens kostnadsförhållanden.

Rapporten har alldeles rätt i att incitamenten är starka (och växande) till följd av energipriserna. Men det är just det som är ett av de stora problemen. Incitamenten är starka men ändå genomförs inte åtgärder i tillräcklig omfattning!? Rapporten bortser nämligen från två fundamentala förhållanden i sammanhanget:

�      Effektivare energianvändning är inte en produkt utan är en egenskap hos produkter som har ett annat syfte. Användarna kan oftast inte särbehandla energiaspekten i sina val och göra valen på (energi-) ekonomiskt rationella grunder

�      Människor agerar inte enbart på ekonomiska grunder utan avgörande val utgår från vanor, mode, bekvämlighetsaspekter mm. Man är inte bara konsument man är människa - också!

Även med det ekonomistiska perspektivet kommer man till förvånande slutsatser. Det spelar t.ex. ingen roll att hushållen minskar sin användning av el och värme som produceras med fossila bränslen som fordrar utsläppsrätter eftersom producenten i så fall kan sälja sin utsläppsrätt till någon annan och utsläppen förblir konstanta. Jomenvisst! Men detta visar ju bara att systemet med utsläppsrätter behöver reformeras och kan inte tas till intäkt att det inte är klokt att effektivisera sin användning!

Rapporten är även i ekonomiskt hänseende “statisk” och avgränsande och berör inte frågor som energieffektiviseringens betydelse för uthålligheten (genom att den skapar större utrymme för förnybar energi), energisäkerheten (genom att den ger möjlighet till större diversifiering på en mera kontrollerbar nivå), energipriserna (genom att den anstränger marginalerna i systemet mindre), sysselsättningen (genom att den skapar arbetstillfällen med större spridning på branscher och geografiskt), eller näringsutvecklingen (genom att den skapar underlag för nya industrier på en världsmarknad som ?skriker? efter effektivare produkter). Man kan med en suck instämma i den Danske energiforskaren Jörgen Nörgaards konstaterande: ? Det är möjligt att det inte är kostnadseffektivt att rädda världen, men det kan vara en bra id� i alla fall?.

Redan i början av 2006 samlas grönbokens förslag till en Action Plan annonserar kommissionär Piebalgs. Han har lagt fram en fem-punktsplan motiverad av de snabbt stigande oljepriserna och lista toppas av effektiviseringsåtgärder. Han trycker också på för att både snabba på och fördjupa innehållet i byggnadsdirektivet och energitjänstedirektivet.

Han vill därutöver öka det internationella engagemanget och annonserar både bilaterala och multilaterala insatser. Får han något stöd från Sverige? Man undrar efter att ha sett de tveksamheter som uttalas om energideklarationerna (se blogg 16 September) eller den utredning som Energimyndigheten lagt “Förbättrade energieffektivitet i Bebyggelsen” och som är tryfferad med förbehåll och Brasklappar.

På flera håll i Sverige anstränger man sig för att slippa energideklarationerna. Argumentet är att de är besvärliga och innebär användning av “schabloner som upplevs krångliga och främmande”. Ja det var ju en av poängerna! Fastighetsägaren har ingen överblick över energisituationen och hur den skall förbättras. Det är krångligt och främmande för honom. Med deklarationen får han hjälp att göra förändringen mindre dramatisk. Så gör man i Danmark. Med framgång.

Departementet har äntligen reagerat på att elpriserna sticker iväg uppåt. Liberaliseringen av elmarknaden gav oss möjligheten att “rösta med fötterna” dvs välja elleverantör till vi var nöjda. Denna påverkan tycks emellertid vara obetydlig. Den egentliga makten över elpriset sitter emellertid inte i fötterna utan i huvudet och fingrarna. Genom effektivisering kan vi påverka, men vi måste vara många som gör det. Och det är en hake - var finns den aktör som “aggregerar”  effektiviseringen? 

Skolboksteorin innebär att priserna sätts av efterfrågan och att tillgångarna rangordnas efter sina kostnader (se bild 3.1 från SOU 2002:7 nedan). På kort sikt och när man ligger nära kapacitetstaket kan man påverka “priselasticiteten” och undvika extrema pristoppar som eljest behövs för att hålla tillbaka en rusande efterfrågan som kan leda till driftstörningar. Redan ganska små justeringar kan ge stor prispåverkan.

På längre sikt gäller samma förhållanden. Effektivisering, som redan i sig innebär kostnadsminskning, innebär också prispåverkan (se bild 5.2 som försetts med tillägg för att visa konsekvenser av effektiviseringen). Så den egentliga makten över elpriset ligger hos konsumenten men fordrar samtidigt någon sorts organisation för att ge full effekt.

Men sedan finns behovet kvar att se till att inte andra samhällsaktörer motverkar de goda syftena genom sin ställning på marknaden.

Kan man utläsa av “European environment outlook” (OBS 9 Mb!), rapporten från EUs miljömyndighet, EEA. Pressen på miljön blir hårdare av demografiska orsaker. Vi klarar Kyotoavtalet med ett nödrop, men därefter blir det svårare och inte ens de svåraste konsekvenserna som t.ex. att Golfströmmen vänder, kan helt uteslutas!

Luftföroreningarna minskar dock markant även om det kommer att finnas problemområden. Och EUs insatser att med program och nya, mera integrerade lösningar ifråga om policy, är lovande säger man.

För energianvändningen ser man en markant frikoppling (decoupling) i relativa termer från den ekonomiska tillväxten, dvs även med ökat välstånd så ökar energianvändningen inte lika snabbt. Och det är också en tydlig skillnad mellan de gamla och de nya EU-medlemmarna i detta avseende, se bild.

Åtminstone i retoriken. USAs nya “Energy Policy Act” börjar med effektiviseringens nödvändighet. EU-kommissionären Piebalgs noterade också detta som positivt när han kommenterade den Amerikanska hållningen vid SESSA-mötet den 9 September, men han nämnde också att lagtexten är svår att tränga genom bland annat på grund av dess volym.

Och dess verkliga innebörd betvivlas av Washington Post. Andra amerikanska presskomentarer är mera cyniska och man säger att det är mest ett hopkok som försöker få det att se ut som om man gjort något.

Till det positiva hör ändå att man fortsätter och bygger vidare på sitt “Federala Energy Management Programme”, FEMP, där den offentliga sektorn skall vara föregångare i den självklara uppgiften att göra lönsamma energisparåtgärder. Och det är ju varken nytt eller revolutionerande, men så långt har vi ju inte kommit ännu i Europa.

Under c:a ett år har SESSA-projektet drivits för att föreslå förbättringar av elmarknadsregleringarna i Europa. Deras slutredovisning ägde rum i Bryssel den 9 september och kommissionären Piebalgs kom själv för att lyssna och kommentera. Utöver förslagen var det också intressant att notera vad som inte sades - och vem som inte var där!

SESSA-projektet som siktar till reform av regleringarna har haft undertiteln ?Sustainable Energy Specific Support Assessment?, därav förkortningen SESSA. Men uthålligheten lyste mest med sin frånvaro i redovisningen! (Sessas samlade papper finns på http://sessa.eu.com/public/publications.php )

Från ett av deras arbetspaket redovisade professor P�rez Arriaga, från Comillas i Madrid, visserligen en ordentlig genomgång av behovet av DSM (Demand Side Mangament) och även behovet av en reformering av tilldelningen av utsläppsrätter, men i gruppens slutförslag kan man endast ana dessa behov i ett förslag till ökade möjligheter och utveckling av ?balanstjänster?.

I diskussionen nämndes närmast i förbigående frågorna om investeringar i uthållig försörjning, om ?decentralised power? och om ?energitjänster?. Kommissionär Piebalgs var dock i sitt slutanförande mera tydlig med att en energiomställning är nödvändig och att en sådan börjar med effektiviseringen.

Men man kan också undra över frånvaron av vissa deltagare från EUs länder. Energimyndigheter, Systemoperatörer, Department och Branschforskningsorgan borde väl finna ett sådant här evenemang vara högprioriterat? Men de som har sin dagliga gärning i sådana organisationer var lätt räknade. Återigen får man vara glad för Piebalgs närvaro - den som har det verkliga inflytandet på området.

PS Projektet har finansierats av forskningsdirektoratet för att ta fram ?Scientific Support to Policy? och har därför engagerat ett stort antal forskare runt Europa. Det finns en hel rad mycket intressanta projekt av detta slag och ett av dem är Delfi-studien som berörts i tidigare inlägg (29 Augusti).

Men när det börjar mörkna på hösten är det väl dags att ta upp detta med energisparlampor igen (CFL, Kompaktlysrör). Och att fråga oss själva (vi effektiviseringsnördar) vad vi gör för fel när glödlampan fortfarande dominerar i hemmen som ljuskälla. Avkastningen på investeringen i energisparlampor är ju bedövande och slår alla aktieklipp med råge. 100% minimum!

Naturligtvis är det en nyttig påminnelse om att det inte är enbart lönsamheten som styr människors val. Och tekniken har fortfarande en del brister, långsam tändning framför allt. Och motargumenten om att ljuskällorna tillför huset värme kan inte bara viftas bort.

Men har vi t.ex varit tillräckligt ihärdiga i att visa hur man kommer förbi en del problem och i att både visa hur tekniken utvecklats och att påverka den till ytterligare förbättring. Många aramturer har plats för flera ljuskällor och man behöver inte ha sparlampor i alla. Då kamoufleras brister i tändegenskaperna. Värmeavgivningen från lamporna bidrar mera sällan till rumskomforten eftersom lamporna sitter på fel ställe ur värmesynpunkt. Vi kan inte klandra Svensson för att han inte är helt fokuserad på energisparande men vi borde nog tjata lite mer men med vässade argument.

Men om vi nu ändå skulle peka finger åt någon! Varför är det så ont om armaturer som lämpar sig för just energisparlampor? Och samhällsinformationen är inte heller så omfattande. Råd och Rön hade en test för över ett år sedan. I Danmark finns både A-paeren och Godt Lys. Och det är ju inte så svårt att läsa Danska!

Dow Jones publicerar “Sustainability Indexes” och gör analyser av företagens sätt att sköta frågor om miljö och uthållighet. I deras senaste analys målar de en positiv bild upp i den meningen att förändringar sker till det bättre (men också att man börjar från en ganska låg nivå).

De noterar att informationen om uthållighetsfrågor blir vanligare i årsrapporterna och också kopplas till finansiella mål och drivkrafter. Samt att “Human Capital Managament” är en framgångsfaktor. Kan man ana en “outsourcing-rekyl”?

Att information om miljö och energi i årsrapporter kan vara intressant och ändå inte behöver tynga rapporterna ser vi i ett av de mest hemvävda svenska företag som finns, nämligen Clas Ohlson (bild nedan). Det finns mer på sidan 17 i deras årsrapport.

Vi närmar oss ett val och på många håll hörs ordet “Kunskapssamhälle”. Ett sådant fordrar fungerande kopplingar mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker. I båda riktningarna. Kunskap måste testas, utvecklas och testas igen. När det gäller energi och miljö fanns en gång en sådan länk. Den hette Byggforskningsrådet (BFR) men den är borta nu. Kan det vara ett av skälen till att vi har så mycket retorik om att utveckla grön teknik men ser så lite i praktiken? BFR var ett nav som vi borde uppfinna - igen

De gav ut hyllmeter med rapporter varje år i vilka man kunde finna både avancerade framställningar från forskare för deras likar men också enklare material där forskningsresultaten “togs ned” till en praktisk nivå. Deras produktion var pålitlig och när man funderade över ett tekniskt problem som berörde byggnader, miljö och energi så fanns det alltid ett uppslag hos BFR. Det blev till en brygga mellan forskarsamhället och vardagens ingenjörer. Och utgjorde en del av den goda cirkeln.

Det brukar sägas att man inte skall uppfinna hjulet mer än en gång. Men det kanske behövs om man råkat slarva bort det man redan hade?

PS: Lades BFR ned som hämnd för att de också publicerade rapporter om att det var svårt att städa bakom toaletten? Vissa kritiker (mest män som man kan anta inte var de som städade) tog denna rapport som ett uttryck för onödig forskning. Men det är fortfarande lika svårt att städa bakom toaletten!