Det finns en organisation, Carbon Disclosure Project, CDP,  som samlar in uppgifter från världens storföretag om hur mycket kol de släpper ut och den producerar sammanställda rapporter samt utnämner vem som är bäst i klassen. Lite oklart om de är bra ifråga om att lämna uppgifter eller bra vad avser förbättringar. CDP spårar vilka förändringar som är på gåmng men har inte lyckats (brytt sig om?) att fånga uppgifter om effektivisering. Men uppgifterna om förnybar energi är imponerande.

Ligger det någon sanning i att George (Dubbya) Bush håller på att omvändas i klimatfrågan? Åtminstone har man presenterat en mycket omfattande rapport över möjligheterna till främst tekniska förbättringar. Det är värt att notera att det är i slutanvändningen av energi som de stora möjligheterna finns trots att snacke annars koncentreras kring tillförsel och CcS (Carbon Capture and Storage)

Potentialerna i olika scenarier.

Och de tekniska lösningarna.

Björn Stigsson, som en gång i tiden var VD för Fläkt i Sverige, leder sedan ett tiotal år the World Business Council for Sustainable Development, WBCSD. Han visade i ett tal i London nyligen på affärsvärldens behov av, och möjligheter, att delta i att lösa klimatproblemen. En bjärt kontrast till de företag, med Exxon i spetsen, som väsentligen sysslar med att förneka att problemen ens existerar. WBCSD har också givit ut ett antal publikationer som beskriver både problem och möjliga lösningar.

Det har gjorts en stor kartläggning av de globala möjligheterna att utnyttja solen för elproduktion. Och de är enorma både ur energisynpunkt och som sysselsättningsmotor. I Sverige har intresset varit litet, men ändå har vi ju framstående forskning och produktion på området. Visst är vårt land mörkt och kallt men det behöver inte utesluta att vi kan finna nischer med tillämpningar och få vara med när världsmarknaderna drar iväg.

Men om man gör det radikala tankeexperimentet att Sveriges 150 TWh skulle komma från sol-el, med den intensitet solinstrålningen I Sverige har och utan hänsyn till dygnsvariationer. Hur mycket landyta skulle då krävas?

1. Skåne, Halland och Blekinge samt Trondheims län
x. Edefors församling i Boden
2. Torsö (Vänerns största ö)

Svar: Spring ett maratonlopp gör en 90 graders vändning och spring ett till. Dra ut linjerna till en kvadrat, dvs drygt 1600 km2 motsvarande 3,5 promille av landets yta. Det är lika mycket som Edefors.

Även om Norge är landet som flödar av inkomstbringande olja så är de inte slösaktiga. De har lanserat en energisparkampanj som i hög grad är inriktad på att ge medborgarna praktiska råd. Det bör vara en inspiration för de svenska myndigheterna som lanserat att de skall göra en kampanj. Råden som ges av STEM är OK men de är inte lätta att finna. I Norge har man satsat på en särskild och lätt navigerad hemsida.

Det var aviserat att en “Energy Efficiency Action Plan” skulle presenteras av EU-kommissionären denna vecka. Men det förefaller som om det finns krafter som vill förhindra detta. Om man jämför kommissionärens uttalande för en månad sedan med de han gör idag så förefaller ryktena om maktkamp vara sanna. Någon säger att man måste ha en “helhetssyn” på energin och därför måste ta med kärnkraft och kol. Jovisst, MEN om man vill skapa ett uthålligt system så måste man börja i rätt ände och det är effektivare användning. Om vi fortsätter att slösa dömer vi också oss själva att fortsätta med en tillförsel som är skadlig/osäker (välj själv ord).

Så här sade Kommissionären den 23 Augusti:
A package of reports and measures in the energy field will also be tabled together with the Strategic EU Energy Review. This ?energy package? will include, inter alia,

The ?energy package? will be preceded by the presentation of an Action Plan on Energy Efficiency at the end of September.
———————————————————————————-

Och så här lät det den 22 September:
Thus, at the end of this year it is my intention that the Commission tables:

In addition to these documents the Action Plan on Energy Efficiency will also be tabled by the Commission, and it is our intention to put forward a Strategic Energy Technology Plan in 2007.

Kina investerar 80M? i “brännbar is” (combustible ice), som får anses vara en sorts fossil i kubik. Resursen bedöms vara enormt stor, dubbelt så omfattande som världens tillgångar på kol, olja och naturgas! Och dyrt är det (c:a 8 gånnger mear än tarditionel naturgas), men man kan anta att läreffekterna också kan bli betydande och därmed sänka kostnaderna. Men det stora problemet är naturligtvis miljöhotet, både genom användningen och utvinninsgmetoderna.

det är i första hand vilja. I valets slutspurt fick vi igen höra de folkvalda säga att de vill satsa mer på forskning och utveckling så att vi kan undvika klimatförändringarna. Det är bra! Mycket bra!! Men framtiden börjar nu. Tyndal Centre for Climate Change Research har gjort en “vägkarta” för vad vi kan göra med dagens teknik. Att det är bråttom och att det måste involvera oss alla är klart. Vi kan inte bara vänta på att politikerna skall satsa på forskning och att vi så småningom skall få en smärtfri lösning. Chocken blir mindre om man börjar i tid, se bild. Till vår hjälp kan vi också vänta oss ytterligare märkning av produkter som visar om de är koldioxidfria eller ej.

Det är nära nog otroligt men sant. Samtidigt som vi ser bevisen på klimatförändringarna hopa sig runt om oss så finns det de som livnär sig på att förneka både orsak och verkan. Och det är en veritabel industri. Även om den försöker verka i det tysta så finns det väl dokumenterad uppföljning av en stor del av den. Den hårda kärnan finns i USA men de kanske förlorar sin högste beskyddare förr än de anar! Det ryktas att George Bush förebereder en helomvändning!!

Men vi som nu har en annan uppfattning borde kanske fundera över våra egna strategier? Vi kanske borde vara tydligare när det gäller omställningen?
* Ja - en omställning hotar sysselsättningen i vissa branscher.
* Ja- en omställning skapar ny sysselsättning i andra branscher.
Och hur matchar vi de båda? Hur gör vi lockelsen till det nya starkare än hotet från det att förlora det gamla? Inte i svepande termer utan i sådana former att det talar till enskilda människor.

LRF i Halland arbetar mycket aktivt med att visa för sina medlemmar hur de kan utnyttja de nya energimöjligheterna. Fler borde göra det.

Det borde väl inte ligga någon svårighet att avgöra var man bör börja ta itu med ett problem, nämligen i dess orsak. Utsläppen av växthusgaser har sin orsak i en energianvändning som är slösaktig men ändå inriktas lösningarna i det internationella arbetet i all huvudsak på verkan, nämligen i energiproducerande anläggningar. Vid end-of-pipe och t.o.m. bortom röret genom att ta hand on koldioxid från förbränningen och försöka lagra den i jordens innandömen. Det är förståeligt att man gör så eftersom det är enklare att komma åt “röret” i energianläggningarna men knappast den rätta ansatsen för en långsiktigt hållbar lösning. Och borde inte Sverige med sina erfarenheter från projekt i Baltikum bygga vidare på dessa?

De erfarenheterna finns samlade i följande tabell som dock inte fullt ut redovisar att de högre kostnaderna föe effektiviseringsprojekten i stor utsträckning berodde på att marknaderna för bygg- och installation i dessa länder, efter murens fall, var “problematiska” för att uttrycka det milt. Dessutom fanns en nedåtgående trend i kostnaderna genom att man lärde sig under resans gång.

säger en person som borde veta, Ulf Bossel från European Fuel Cell centrum, i en slagkraftig presentation vi deras senaste möte. Han är inte ensam om åsikten och det debatteras också i USA. Bossel hävdar att vätgas är bara en energislösande omväg och även för fordonsdrift förordar istället el direkt.

Bossels skrivande i ämnet är omfattande och läsvärt. Det innebär dock inte på något vis att han tar avstånd från bränsleceller som sådana bara omvägen över vätgasen.

på agendan i torsdagens partiledardebatt i TV4 Nog är det ett paradigmskifte i den svenska politiken! Och ännu mer så när alla (nåja det fanns undantag) nämner effektivare energianvändning som första eller viktigaste åtgärd. Insikterna i partierna och hos partiledarna om hur det skall göras skiftar ordentligt, men det framgår ju också av deras skrifter i ämnet. Så nedan följer i repris uppgifter om var Du hittar det senaste de skrivit.

Miljöpartiet om klimatpolitik där effektivisering nämns i förbigående men som förväntas skapa många arbetstillfällen.

Kristdemokraterna som direkt siktar in sig på energislöseriet och ger skarpa förslag.

Socialdemokraterna som talar om ett grönare Sverige, men specificerar att det är klimatfrågor och oljeersättning som står i fokus.

Centerpartiet som ger 10 förslag att sänka energikostnaderna men konstigt nog tar avstånd från energideklarationerna

Folkpartiet som undviker ämnet effektivisering

Vänsterpartiet som ger en sorts översikt med ganska precisa uppgifter om t.ex total effekt på sysselsättningen men inte ger några detaljer

Ungefär så löd en slogan i en amerikansk bilannons i TV för några år sedan. I slow-motion ser man en stadsjeep krocka med en liten vanlig bil som knycklas ihop som ett krossat ägg. I bakgrunden hörs en typisk beslöjad manlig röst säga: “Energy efficiency has a price!”. Vilket får man lista ut själv, men det verkar inte behagligt. Nu kommer rekylen. Ford som satsat på SUVs (Sports Utility Vehicles) sparkar sin VD och sätter in en ny efter att ha förlorat miljontals dollar (1300 MUSD på ett halvår!) på en krympande marknad för bl.a. just stadsjeepar. Well, energy waste has a higher price!

i Helsingfors vid ett toppmöte mellan Asien och Europa och där Kina varit representerat på premiärministernivå. Deras representanter framhöll energieffektivisering som första prioritet. ASEM, som ordnar mötet har funnits i tio år men tycks nu ha fått nytändning. Man har gjort ett gemensamt uttalande om klimatfrågorna. Det skulle kunna bana väg för ett samarbete av samma slag som USA och Asien har deras Asia-Pacific Partnership. Ordföranden, Finlands statsminister och tillika EU-ordförande gjorde följande “statement”:

Sustainable energy including environment and energy security
11 Sep 2006, 14:19

Leaders stressed the importance of aiming for energy efficiency and wider use of renewable energies and clean technologies, as the decisions of today will be critical for the world of tomorrow. According to Prime Minister Vanhanen, Finland has contributed to this process through the ongoing International Energy Audit Conference, from which Finland expects lasting results. The Summit also highlighted the importance of improving access to modern energy services for the poor, as called for in the Millennium Development Goals.

EU-kommissionären Andris Piebalgs har gjort en översikt av läget och de angelägna energifrågorna i Europa. Han aviserar bl.a. den “Action Plan” som lanseras nästa månad. Han understryker än en gång genomförandet av fattade beslut är en del av de “nya” aktiviteterna. Trivialt kan tyckas men som vi sett på senare tid så är länderna beredda att göra vad som helst för att inte leva upp till sina åtaganden.

An Action Plan on Energy Efficiency which will propose four pillars for action:
* Implementation of existing Community energy efficiency directives and regulations;
* Promoting energy behavioural changes through public awareness, education and training;
* Improving financial instruments for energy efficiency and;
* Promoting energy efficiency globally in trade and development policy and international agreements.

De svenska partierna gör nu ett sista ryck att presentera förslag som har beröringspunkter, t.ex:

Miljöpartiet om klimatpolitik där effektivisering nämns i förbigående men som förväntas skapa många arbetstillfällen.

Kristdemokraterna som direkt siktar in sig på energislöseriet och ger skarpa förslag.

Socialdemokraterna som talar om ett grönare Sverige, men specificerar att det är klimatfrågor och oljeersättning som står i fokus.

Centerpartiet som ger 10 förslag att sänka energikostnaderna men konstigt nog tar avstånd från energideklarationerna

Folkpartiet som undviker ämnet effektivisering

Vänsterpartiet som ger en sorts översikt med ganska precisa uppgifter om t.ex total effekt på sysselsättningen men inte ger några detaljer

Sverige har presenterat sitt förslag till hur utsläppsrätterna skall fördelas i nästa handelsperiod 2008-2012. Den är säkert helt enligt reglerna och oklanderlig ur den synpunkten, men när man tittar på staplar och tabeller så blir det tydligt att vi bara skjuter ett problem framför oss. Ett problem som ingen törs ta itu med på allvar. Som en snöplog där vi till sist kör fast.

Det finns många bedömningar som snarare visar på att den tid vi har på oss att lösa klimatproblement krymper rasande fort. Kanske bara 10 år innan något avgörande steg skall ha tagits. Fram till 2012 har vi förbrukat mer än hälften av den tiden. Och då kommer Sverige att ligga på en utsläppsnivå som är över den vi hade år 2000. Vi sitter fast i drivan!

I Storbritannien har man utsett en särskild klimatambassadör, John Ashton, som säger att klimatfrågornas komplexa följdverkningar är så allvarliga att vi inte får sky några kostnader.

Om man får säga så när det gäller kristdemokraterna? För det är de som gör ett politiskt utspel för effektivare energianvändning! Igår efterlyste en av Aftonbladets kolumnister, Lena Sunsdtröm, att valfrågor också skulle handla om sådant som vi åstadkommit och åstadkommer inför framtiden tillsammans och inte bara fixeras vid plånboken. Men inte hade man väl vågat hoppas på att någon skulle framhålla just effektivisering så tydligt.

Nyligen presenterades en Kalifornisk elbil som var lite av pojkdröm både i utseende och prestanda. Nu kommer en brittisk variant som inte står den amerikanska efter i prestanda. Men utseendet är brittiskt, en Mini ! Men accelererar som en pil. Ännu så länge är det en bensinhybrid men den lär vara laddningsbar och skall i ett senare utförande gå på fossilfritt bränsle.

Andris Piebalgs har gjort en översikt av läget och de angelägna energifrågorna i Europa. Han aviserar bl.a. den “Action Plan” som lanseras nästa månad. Han understryker än en gång genomförandet av fattade beslut är en del av de “nya” aktiviteterna. Trivilat kan tyckas men som vi sett på senare tid så är länderna beredda att göra vad som helst för att inte leva upp till sina åtaganden.

Next month I will also be presenting an Action Plan on Energy Efficiency which will propose four pillars for action:

Implementation of existing Community energy efficiency directives and regulations;
Promoting energy behavioural changes through public awareness, education and training;
Improving financial instruments for energy efficiency and;
Promoting energy efficiency globally in trade and development policy and international agreements. The Energy Efficiency Action Plan together with the Strategic EU Energy Review will be give further impetus to energy efficiency within the EU.

På vägen mot klimatförändringar. Det kommer en strid ström av rapporter som visar på att den bromsträcka vi har kvar är kort och krympande! Och det förefaller inte som om vi och våra ledare klarar av att göra det som behövs. Det finns alltid något särintresse som är starkt nog att stoppa de nödvändiga åtgärderna, frågan om energideklarationerna illustrerar det förhållandet mycket väl. Även om vi inte kapitulerar så kanske vi måste börja på plan B som innebär anpassning? Köp i alla fall inte strandtomt i södra Danmark.

Och detta är inte en fråga där vi bara skall peka finger åt politikerna utan också fundera på vår egen roll.

börjar dyka upp som hjälpmedel på webben. Häromdagen kunde vi här presentera en för solenergi. Under visst buller har ALCAN, ett Kanadensiskt aluminiumföretag, tillkännagivit att de låtit ta fram en sådan för att man skall kunna få överblick över växthusgaserna, utsläpp och åtgärder. En likartad produkt har tagits fram inom ramen för FN fast med mindre PR.

Vid ett första påseende verkar inte någon av de båda som skall visa växthusgaserna särskilt vassa. De kanske behöver utvecklas ytterligare. Den som JRC har gjort för solenergi är däremot ett föredöme.

EU-kommissionären Andris Piebalgs brukar framhålla att åtminstone hälften av de 20% som Europa kan spara i energi (utan uppoffring) kan sparas om länderna bara följde de direktiv de själv varit med att besluta om. Byggnadsdirektivet är ett av dessa. Man har korrekt noterat att människor behöver mycket bättre vägledning för att kunna följa sina “bästa stämningars längtan” och verkligen spara när de får detaljkunskap om hur det skall gå till. EU utfärdar ett direktiv med denna insikt, men några länder, däribland Sverige, väljer att bara se problemen och inte fördelarna. Boverket anser att man skall besiktiga bara om det behövs (vem avgör det?) och på det sätt man vill. Antag att samma regler gällt för svensk bilprovning!!
- Nej jag har inte lust att besiktiga i år. Den här modellen brukar vara bra säger grabbarna!
- Vi åker till X-hult för besiktningen, där kollar de bara om det finns luft i däcken!

Effektiviseringsföretagen har lyft fram de fördelar en kraftfull användning av deklarationerna skulle innebära, bl.a. för sysselsättningen och frågat hur regeringen ställer sig (DI_debatt2.pdf). Energiministern uttalade sig därefter positivt för en kraftfull användning av energideklarationerna i en artikel i Dagens Industri, men hur tänker hon omsätta denna vilja i handling? Skall vi hamna i EU-klassens värstingäng eftersom mamma inte höll pli på de sina?

Intelligenta elnät är på agendan över hela världen men främst som visions-skisser inom myndigheternas satsningar på forskning. Nu har emellertid IBM också låtit publicera en liten skrift om hur de ser på möjligheterna. Naturligtvis uppehåller de sig mest vid de tekniska aspekterna på hur det fungerar men har också tagit med aspekten på hur det kan etableras med hänsyn till kvalitet och ålder på befintliga nätkomponenter, och naturligtvis vilken nytta det innebär.

För nya företag med stora planer verkar det numera som om ett av försäljningsargumenten är att Google satsar pengar i deras verksamhet. Det gäller för Teslas nya elbil men också för ett företag som satsar på tunnfilms-solceller, Nanosolar. De satsar 100 millioner USD i en fabrik för att producera 430 MW solceller. Tekniken skall göra det möjligt att applicera solceller på flera ställen men den har också nackdelen av att vara mera sårbar. En nackdel som kanske i sin tur uppvägs av just fördelen eftersom den lätt kan bytas.

National Geographic funderar över denna teknik (och andra inom energiområdet) och undrar om den kan ha samma kvalitet som när bilarna ersatte hästarna för transporter. Något för DNs ledarsida att tänka på kanske?

Sverige är erbarmligt dåligt på att utnyttja solcellsteknik trots att förutsättningarna finns. Kolla själv genom att använda JRCs interaktiva program, som visar spännande resultat. Om man antar att solcellerna placeras optimalt får man ur 1 kW installation i Kiruna c:a 750 kWh per år, även om det under december är nära noll. Men om man jämför med andra orter så får man bara 10% mer i Stockholm och 20% mer i Paris. Och ser man på månaderna så är det ett mycket bra utbyte i Kiruna under vårvintern februari-april. Hur vore det med solcellsladdning på de berömda arkarna?