Ingenjörsvetenskapsakademin rapporterade i förra veckan att man kan halvera energianvändningen i bebyggelsen. De sammanfattar:

Energi för uppvärmning, kylning, drift och belysning i våra byggnader utgör nästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning och den kostar för användarna 150–200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 15–20 tusen kronor per innevånare…...Utvecklingen av tekniska komponenter och lösningar möjliggör att effektiviserande åtgärder får än större genomslag. Den befintliga tekniknivån är dock god nog för att halvera den specifika energianvändningen till 2050.

Åtgärderna de föreslår är:

* Skärpta byggregler vid ombyggnad och nybyggnad
• Anpassning av bevarandekraven
• Skärpta energideklarationer
• Omvärderad hyresreglering
• Utredning av en kreditriskförsäkring för energieffektivisering
• Kunskaps- och erfarenhetsspridning genom demonstrationsprojekt
• Nationellt kompetenslyft inom energieffektivt byggande
• Inrättandet av ett renoveringscentrum
• FoU-program inom energieffektivisering av bebyggelsen

Åtgärder som förefaller fullt genomförbara och som dessutom skulle kunna motiveras genom att de skapar nya jobb och understödjer en framtidsinriktad industriutveckling. Något som borde tilltala både “jobblinjen” och “framtidspartiet” likaväl som det bäddar för en kärnkraftavveckling? I Danmark har man en nära nog fullständig politisk uppslutning i frågor om energieffektivisering. Det borde vi också klara

Det bör understrykas att deras förslag om både FoU-program och erfarenhetsåterföring skulle kunna sammanföras i ett återskapande av det som en gång kallades Byggforskningsrådet. Men döp gärna om det så att det ser nytt ut! Det viktiga är att kunskapsåterföringen finns för det är den som gör nytta av det som bostadsministern våndas över med kommunala särkrav. Industriutveckling fordrar möjlighet att experimentera sig fram för att nå nya mål men också att erfarenheterna återförs och leder till ytterligare experimenterande

Det finns några saker som ni garanterat inte sett i vanliga media de senaste veckorna. Trots att de är solklara nyheter med stor betydelse för oss vanliga människor, näringslivet och politiken. Det som medierna brukar kalla “allmänintresse”.

1. Ni har inte sett något om att IEA visar att även med mycket försiktig bedömning av prestanda och kostnader så kan en stor del av klimatproblemen lösas med LÖNSAM energieffektivisering. IEA skriver om detta att “A new global energy landscape is emerging”.
2. Ni har inte sett att Ingenjörsvetenskapsakademin i Sverige, i samma anda som IEA, kommit fram till att energianvändningen i bebyggelsen kan halveras.
3. Och ni har heller inte sett att det tyska miljöministeriet hävdar att Europas energianvändning kan lönsamt minskas med över 50%.

Det är ju inga obetydliga nyheter och avsändarna är ju inte några idealister som kan antas vilja vinkla sina bedömningar i miljöromantiskt nit. De borde ha kunnat finna tycke hos åtminstone något av våra stora medier. Till en liten notis kanske? Det kan i vart fall inte bero på att de största medierna varit helt ovetande om det som skrivits av IEA och IVA. Det vet jag med bestämdhet!

Ni har däremot säkert inte kunna missa att en professor i tillämpad kärnfysik anser att vi behöver mer kärnkraft och att särskilt Tyskland är fel ute med sitt avvecklingsbeslut. Må ingen skugga falla över skribenten. Hans resonemang är både ärligt och klokt, men det finns ju som synes ovan bättre lösningar än den han vill föra fram.

Däremot undrar man över vad som är medias kärnverksamhet? Tar de ordet lite för bokstavligt?

INGENTING! Inte en krona, cent eller yen. Det blir tvärtom pengar över OCH det blir nya pengar i den växande sektorn “effektivare energianvändningsteknik”

När världsbankens chef varnade för att den globala uppvärmningen kunde bli fyra grader så vaknade media till för ett kort ögonblick. IEA kunde ha följt upp men lyckades inte dra intresse annat på relativt undanskymda platser och inte av egen kraft.

IEAs höga utsläppsalternativ kallas ibland för “6 degrees” och världens ledare har ju lovat att vi skall stanna vid 2. IEA kan nu visa att det till och med mycket försiktiga bedömningar är LÖNSAMT att stanna vid 3 grader och att det därmed är troligt att vi kan klara tvågradersmålet med ingen eller obetydlig kostnad (se bild nedan). De kan dessutom visa att de lönsamma åtgärderna innebär en välbehövlig injektion i ekonomin i de flesta länderna i världen. Och det är effektivisering av energianvändningen som är motorn i jobb- och industriutvecklingen.

Bearbetad bild från IEA WEO 2012 där temperaturuppgifterna från samma källa lagts in. Temperaturuppgifterna är naturligtvis osäkra men är beräknade enligt IPCCs genomsnittsbedömning vilket innebär att de kan överskridas eller underskridas med 50% sannolikhet.

Danmark yvs över sina energieffektiviseringsåtgärder vilket märktes tydligt när man häromdagen presenterade DTUs årsrapport 2012 där det finns ett antal presentationer värda att begrunda och att ta inspiration utav. Så här skriver man i en sammanfattning:

Energieffektivisering er columbusægget for ny grøn økonomisk vækst, klimahensyn og en verden uden fossile brændsler. Øget energieffektivitet kan nemlig reducere den globale CO2-udledning markant i de kommende årtier, mens vi venter på fremtidens fossilfrie energisystem. Oven i købet kan der høstes store gevinster for små investeringer, fordi øget energieffektivitet sparer investeringer i ny energiinfrastruktur, nedskærer udgifterne til brændstof og øger konkurrenceevnen.

Dansk Industri medverkade vid presentationen och underströk att det är effektiviseringen som är den framtidsbransch där industrin kan utvecklas och bli en viktig exportnäring. Med de tuffa formuleringar man har i sin målsättning så drivs också kreativiteten framåt. Alla presentatörer var inte lika övertygade om möjligheterna men däremot helt eniga om att t.ex. utmaningen 100% förnybart (i alla sektorer) till 2050 var nyttigt för att kunna tänka nytt.

Danmark vågade för några decennier sedan satsa på vindkraft. Trots att broderfolket häcklade dem för deras fåniga små vindmöllor. Det visade sig vara en, inte minst industriellt, klok satsning. När man som svensk lyssnat ett tag på DTUs presentationer börjar den kusliga känslan att infinna sig att historien kommer att upprepa sig.

Striden om energieffektiviseringsdirektivet är inte över. Visserligen gäller direktivet men fortfarande strider man om hur det skall tolkas. Undra på det eftersom det är så fullt med “flyktklausuler” (loopholes). Det verkar bland annat som om de länder (däribland Sverige) som kämpar emot de vita certifikaten dragit en liten nitlott och inte får räkna sig en del fördelar till godo (se länken ovan).

Detta har bland annat lett till, säger ryktet, att representanter för några av de ovilliga länderna skall träffas i Helsingfors i veckan och diskutera hur de skall kunna stärkas i, och hantera, sitt motstånd. Antalet motståndare, deras allmänna karaktär och resning indikeras i rubriken ovan.

Kom ihåg att även klokhet är relativ. För klokheten i att försöka urholka åtgärder som i sig själva är välståndsskapande är svår att inse.

IEA har i sin WEO 2012 visat att energieffektivisering inte bara är ett sätt att spara energi och pengar. Det är också ett sätt att förbättra ekonomin, öka sysselsättningen, förbättra hälsotillståndet genom minskade luftföroreningar etc. Vi vet detta i princip men vi talar för lite om det. Därför är det bra att ett OECD-organ nu får sakerna på pränt. BNP skulle öka i världen som helhet men naturligtvis inte i länder som baserar sin ekonomi på produktion av fossilbränslen, se figur nedan.

Sydsvenska Dagbladet har upptäckt detta, märkligt nog inte som en följd av IEAs rapport utan från den som Världsbanken skrev om temperaturhöjningen på 4 grader. De argumenterar därför för miljösatsningar som ett sätt att få fart på en krisande ekonomi. Bättre sent än aldrig kan man tycka.

Det sade Danmarks energiminister Martin Lidegaard när han invigde den Danmarks Tekniska Universitets konferens där man redovisade de senaste rönen på området. Ministern berättade sedan att man nyligen träffat en överenskommelse med de danska energiföretagen om att de skulle fördubbla sina insatser för effektivisering. Det gör man med de ”Vita Certifikat” som deras svenska kollegor så skarpt ogillar och som utgör en huvudingrediens i EUs nya direktiv.

Det vore ju bra om Lidegaards svenska kollega kunde komma till samma slutsats trots att hon deklarerat att hon inte vill ha något tak för energianvändningen. Men det är ju ändå hennes förra partiledare som, enligt egen utsago, satte igång EUs arbete med effektivisering när alla andra länder satte sig på tvären. Sådant förpliktigar! 

I Storbritannien har regeringen lagt fram en effektiviseringsstrategi som sägs innebära att man kan slopa 22 kraftstationer. Detta bland annat genom att man noterat att det finns en stor outnyttjad potential där det är billigare att spara än att slösa (se bild nedan). Det är 196 TWh som har “negativa kostnader”.

I The Guardian berättas också att man identifierat 4 hinder för att denna potential skall realiseras av sig själv:

an underdeveloped market;
lack of information on energy efficiency;
misaligned financial incentives, which mean the person who is responsible for making improvements does not always receive the benefits of their actions; and
the hassle of installing efficiency measures.

Britterna har i två eller tre av sina argument ovan upptäckt behovet av energieffektiviseringsföretag.

Sammanfattningsvis är energieffektivisering inte svårt - bara komplicerat.

Så skriver Världsbankens chef i inledningen till en ny rapport som handlar om hur världen drabbas av en temperaturhöjning på fyra grader celsius. Kommer han att bli sannspådd? Troligtvis inte. Kommer deras rapport att få rätt? Troligtvis med råge. Det är det som är chockerande.

IEAs Energy Technology Perspectives som publicerades tidigare i år angav tre nivåer för temperaturhöjningen. Sex grader som de menar är vad som händer om inget ändras i energipolitiken. Fyra grader som verkar mera sannolikt OM världens ledare vidtar de åtgärder som de sagt att de skall. Det motsvarar det som IEA WEO kallar “New Policies”. Två grader som fordrar kraftfullare insatser och är vad som borde göras. Ingen lyfte ett ögonbryn efter IEAs redogörelse.

IEAs WEO 2012 från förra veckan gav ytterligare information. Nämligen att man kommer en bra bit på väg, under fyra grader men inte hela vägen till två, bara genom lönsamma energiåtgärder. Ingen reagerade.

Så  varför skall vi bli chockerade så länge det finns is till punschen?
——————-
PS DNs ledaravdelning har nu läst IEA WEO 2012 mera i detalj och resonerar om skiffergasen. De avslutar ledaren 19 november med orden: “Men som världens energiekvation i dag ser ut får man glädja sig varje gång dåliga alternativ kan ersättas med något som är lite bättre” . Vore inte WEOs skrivningar om effektivisering något att glädjas åt och skriva om? Det är ju trots allt ett helt kapitel i boken! Och MYCKET bättre - inte bara lite.

“This year’s World Energy Outlook shows that by 2035, we can achieve energy savings equivalent to nearly a fifth of global demand in 2010. In other words, energy efficiency is just as important as unconstrained energy supply, and increased action on efficiency can serve as a unifying energy policy that brings multiple benefits.”

Så står det i andra stycket av IEAs pressmeddelande om årets World Energy Outlook, WEO 2012. Ja ni läste rätt - nästan 20% av dagens energianvändning i världen som helhet kan sparas! Den är onödig, olönsam och skapar bara problem som t.ex. miljöpåverkan och risker för energiförsörjningen. NOG SJUTTON ÄR DET VÄRT EN RUBRIK? Det är inte någon av de organisationer som pressen vant sig vid att behandla med överseende eftersom de företräder miljöintressen och därmed reflexmässigt anses vara mindre trovärdiga. DET ÄR OECD/IEA SOM SÄGER DET. Den organisation som en gång kallades oljeklubben.

Nu kanske IEA ställde till det själv genom att i första meningen av samma stycke börja prata om USA och om gas och olja. Där fastnade nog många journalister. “IEA sänker oljeprognosen” säger DN i en notis. “USA största oljeproducent 2020” meddelar SvD. Och de är i dåligt sällskap. The Guardian, Financial Times och New York Times rapporterar på samma sätt.

Det är bara en blogg i The Guardian som upptäckt den lilla detaljen. Vad är det som gör effektivisering så svårt att förstå? Att det är svårt att genomföra är en sak, men att det är svårt att upptäcka även när det skrivs på näsan?

Amerikanerna har på allvar tagit till sig att klimatfrågan är på riktigt. Huffington Post redovisar en ny undersökning där nu 2/3 av befolkningen tycker så. Och lite längre ned på sidan har de ett bildspel som tar upp olika saker i det amerikanska samhället som kan vara i farozonen.

Om man har svårt att förstå vad IEA och andra säger om risken med att passera 450 ppm så förstår man i alla fall vad som kan hända med Super Bowl och 4th of July. Eller ännu värre - mackorna med jordnötssmör.  Nästan halva USAs befolkning röstade på en kille som sade: “You can’t drive a car with a windmill on it,” De kan nog behöva den enklare versionen. För att nu inte tala om grabben som fällde just de här orden.

Global Energy Assessment heter ett verk som nyligen blivit tillgängligt och där energimöjligheterna analyseras med mycket stor noggrannhet. I tryckt form omfattar det 1865 sidor och väger 5,8 kg! Nu behöver man inte läsa det i sin helhet för att få utbyte av den och man behöver heller inte bläddra eftersom allt finns att ladda ned i delar.

På så sätt kan man få tillgång till en massa bra referensinformation, men också intressanta synteser. Som t.ex. den som visar att det finns flera olika möjligheter att uppnå uthållighet (se bild nedan) och att man kan göra det med olika förutsättningar. Det finns alltså ingen ursäkt att låta bli längre.

De erbjuder också tillgång till en databas där man själv kan kolla olika utfall för egna tankar kring energiframtiden. Om man skulle klaga på något? Tja det vore väl att efter att ha sett IEAs siffror i Mtoe och mödosamt räknat om till TWh så får man nu ExaJoule. Suck!

World Energy Outlook 2012 visar att den ekonomiska potentialen för effektivare energianvändning är långt ifrån uttömd. I all synnerhet är det viktigt att inte möta nya önskemål på energi(-nytta) med gammaldags teknik. I WEO föreslås sex steg (eller regler) för att klara jobbet, effektivisering skall vara (kapitel 10):
* Synligt så att användare kan skilja produkter åt vad avser deras energianvändning. I Europa har vi ett märkningssystem men det kan tillämpas i vidare omfattning.
* Prioriterat vilket signaleras bl.a. av myndighetskrav. Man nämner obligatoriska energiledningssystem i företagen och “energinyttoansvar” (vita certifikat) för energiföretagen.
* Prisvärt. Det behövs nya affärsmodeller och finansieringsmöjligheter. Även här nämns energiföretagens möjliga roll och efterfrågesatsningar (DSM). De svenska EnergiEffektiviseringsFöretagen kan vara en modell.
* Normalt, marknadsupptagningen och marknadslärandet måste forceras så att effektivisering väljs utan särskilda diskussioner.
* Verkligt genom uppföljningar så att mätbara och tydliga resultat kan visas.
* Genomförbart med utbildad och kunnig personal i företagen både för att genomföra åtgärder och ge erforderlig service. Jo det är nog EnergiEffektiviseringsFöretagen igen.

Att det är allvar och att åtgärderna kan ha substantiell påverkan vidimeras av IEA i uttalandet:

“Our analysis shows that in the absence of a concerted policy push, two-thirds of the economically viable potential to improve energy efficiency will remain unrealised through to 2035. Action to improve energy efficiency could delay the complete ‘lock-in’ of the allowable emissions of carbon dioxide under a 2oC trajectory – which is currently set to happen in 2017 – until 2022, buying time to secure a much-needed global climate agreement. It would also bring substantial energy security and economic benefits, including cutting fuel bills by 20% on average,”

Klippen kommer från en rapport som givits ut av Tyska Miljöministeriet och undertecknats av ministern. I rapporten sägs att man (kostnadseffektivt) till 2050 kan ha effektiviserat bort 57% av den slutliga energianvändningen, motsvarande 67% av primärenergin och lika mycket av växthusgaserna, i Europa (se tabell nedan).

Både budskapet och avsändaren är tunga. Men man måste också fråga sig om man inte med denna insikt borde sätta fart nu? För rapporten säger också att vi inte klarar målen för 2020! Eller är det som vanligt att 2050 känns så betryggande långt borta att man tänker vila sig ett tag innan man börjar?

Ministerns ord skulle man emellertid vilja höra från flera av hans kollegor. Om orden också följs av handling vill säga:

... I advocate that we commit ourselves to energy efficiency – in order to combat climate change and establish a strong European industry in the growing lead markets of environmental, energy and efficiency technologies.

Måndagen den 12 november kommer IEAs årsbok World Energy Outlook 2012. Som bekant har man i de senaste utgåvorna alltmer tydligt velat inskärpa hos våra styrande att världen är på fel väg om man har för avsikt att klara målet med 2 graders temperaturhöjning och på sås sätt mildra klimatproblemen. Man har inte haft stor framgång hos sina läsare och lyssnare. Något kan det bero på metodiken för det är svårt att navigera i floden av siffror även om det skrivna ordet är nog så tydligt och nog borde våra styrande klara av en sammanfattning?

Metoden är i alla fall så här. Man beskriver vad som skulle hända om ingenting görs (det går åt pepparen). Därefter visar man vad som kommer att hända om politikernas beslut världen runt genomförs såsom det sagts. Det innebär t.ex. att EUs effektiviseringsdirektiv med en besparing på 20% genomförs (och vi vet ju att det är si och så med det). Till sist visar de vad som behöver hända för att klara 2-gradersmålet. Det kallar de för 450 ppm-scenariot. Detta är alltså vad som borde göras (se bild nedan).

I år lägger man till en nyhet som borde skärpa argumentet högst betydligt. Man gör nämligen en beräkning av hur långt man skulle nå om man i hela världen genomförde enbart lönsam effektivisering med i dag tillgänglig teknik! Och siffrorna tyder på att man nästan skulle uppnå 2-gradersmålet MED LÖNSAMMA ÅTGÄRDER (se bild igen). Det kostar alltså inget att rädda världen. Man tjänar på det!

Hur mycket bättre kan det bli? Jo det kan bli ännu bättre säger de: Högre BNP och produktivitet, utveckling av industri för effektivisering, högre sysselsättning generellt, lägre energipriser och lägre sårbarhet/importberoende.

I en värld där man har stort behov av att öka sysselsättningen och skapa ny framtidsinriktad industri låter detta som dubbla julaftnar. Vad tycker din politiker om detta? Fråga!

Men resultatet kan bero på hur förloraren hanterar sin bitterhet. Redan i segertalet nämnde Obama klimatfrågan i formuleringen: “the destructive power of a warming planet”. Illustrationen till detta har ju också varit nästan övernaturlig på USAs östkust.

Förlorarna i presidentvalet har ju inte precis varit övertygade om klimatproblemets orsaker eller botemedel. Eller är det deras plånböcker som inte varit lätta att komma till tals med? Oavsett vilket så har de en betydande politisk makt och hur USA kommer att agera kommer att bero på vilken väg de väljer nu.

Guvernören (republikan) i stormdrabbade New Jersey är nog benägen att välja aktivitet snarare än retorik. Talmannen i representanthuset har också anslagit en allmänt försonlig ton. Kan man hoppas att denna sträcker sig ända till synen på klimatfrågan och behovet av åtgärder och internationella överenskommelser?

Det är slående att trots att vi har tjatat om risker i energisammanhang under decennier, så väger ändå riskbedömningen lätt när energipolitiken behandlas. Evan Mills vid LBNL (känd för många i Sverige sedan sin tid i Lund) tar upp frågan i en ny artikel som kanske blivit mera relevant i USA efter den senaste stormen.

Som vi alla (borde) vet(a) är effektivare energianvändning den åtgärd som verkligen reducerar riskerna. Evan nämner bland annat:

* Buildings with multi-layered window systems and advanced insulation materials are less vulnerable to flood, windstorm, and wildfire.
* High-performance foam insulation materials are not damaged by moisture, as are thermally inferior fiberbased insulations (although foam is of more concern during fires).
* Well-sealed building envelopes result in fewer pressure-induced damages during hurricanes
* Energy-efficient roof construction reduces heat loss, resulting in a reduction in rooftop ice dams, which are a major source of insurance claims in northern climates.
* Increasing the reflectivity of roofs reduces air-conditioning needs while curbing photochemical ozone smog
* Strategies as mundane as maintaining adequate tire pressure not only save energy but also increase roadway safety

Har någon sett detta behandlas i en kalkyl över vad som är “kostnadseffektivt”?

Och skriver han:

Nuclear power is arguably the riskiest of all energy supply technologies. Despite decades of effort, the risks associated with waste management and weapons proliferation remain unresolved and these risks are most acute in the places where nuclear power could make the greatest difference but where governments are least capable of preventing corruption and enforcing safeguards.

Det är svårt att tänka sig hur det skulle vara att leva utan elektricitet. Och kanske ännu mindre att om man hade el så skulle den ändå bara fungera ibland. På många platser i världen är detta vardag. I Afrika som allra mest (se bild).

I dessa miljöer jobbar projektet “Lighting Africa” med att sprida produkter som ger 4 timmars ljus varje kväll/natt om de har fått laddas upp med solenergi under dagen.

Projektet är särskilt intressant eftersom det byggt upp en kvalitetskontroll för produkterna så att de verkligen fungerar som de skall och i detta arbete bland annat tagit fram standarder för LED-lampor som används även för produkter i I-länderna! Så visst borde vi vara med och betala lite? Lyckligtvis finns det ett nordiskt land som gör det (Nej det är inte Sverige).

Nu startar man upp ett nätverk för “the global off-grid lighting community” där man kan kommunicera kring teknik och lösningar.

LuminaNET is a global not-for-profit online community dedicated to solving problems arising from fuel-based lighting in the developing world. Our purpose is to amplify the collective knowledge base by offering a space for sharing of knowledge, discussing emerging technologies and business models, and joint problem-solving.

...att de måste spara energi och ändra livsstil! Men nu har de kanske fått den fingervisning från stormen Sandy som äntligen får dem att begripa.

I Europa har vi ju inte sådana problem. Vi har ju ett direktiv om effektivare energianvändning som vi med liv och lust tar itu med så att vi kan spara bort delar av den energi som vi betalar för men inte får någon nytta av. Ja inte vi i Sverige förstås. Vi behöver inte spara eftersom vi redan är effektiva (eller hur det nu var?).

Euractiv har en bra översikt över direktivet och tvistefrågorna så slipper man djupdyka i den formella texten.

Det skall bli spännande att se hur den officiella svenska formuleringen om det icke existerande sparmålet klarar det här:

Each country has to present national indicative targets by April 2013. If the European Commission estimates that those are insufficient to meet the EU’s overall 2020 goal, then it can request member states to re-assess their plans.

Varning: Vissa delar av denna text innehåller ironi

En ny studie från EU visar att beteendeförändringar vad gäller boende, transporter och mat kan innebära stora reduktioner i utsläpp av växthusgaser. Rapportens förtjänst ligger i kvantifieringen som sådan. De visar på 600 millioner tom CO2-ekvivalenter årligen eller en fjärdedel av den kvantitet som ligger utanför handelssystemet ETS. Det mesta när det gäller vår dagliga föda.

Rapportens svaghet är att den, trots att den siktar till beteendeförändringar, inte handlar om människor utan om en idealiserad variant. Den som kallas “The economic man” som väsentligen styrs av ekonomiska incitament och hurtiga uppmaningar (se tabell nedan). Detta är en varelse som är oerhört sällsynt i verkligheten.

Vi skall göras medvetna och vi skall motiveras samt få ekonomisk styrmedel och mätardata - sedan är det klart! Problemet är att för de allra flesta av oss så kommer vi fortfarande inte att veta HUR vi skall göra. Marknaden behöver mera kunniga aktörer och vi behöver flera knuffar.

Bloomberg Business Week är obarmhärtig i sitt omdöme nu när stormvindarna börjar bedarra. Det kommer nog inte att spela någon större direkt roll inför presidentvalet, men efter….?

För den som fortfarande har problem med att förstå tar man till en sport-analogi:

“We can’t say that steroids caused any one home run by Barry Bonds, but steroids sure helped him hit more and hit them farther.

Huffington Post säger att “Det går inte längre att förneka”. I Washington Post undrar man på ledarsidan om stormen Sandy är väckarklockan. Till och med Fox News håller på att ta till sig detta men med en liten brasklapp. Om de läser Bloombergs sportkommentar ovan så faller även den.

Men det tydligaste ställningstagandet är när New Yorks borgmästare säger att det var stormen och dess koppling till klimatförändringen som fick honom att offentligt ställa upp för Obama i valet. Att sedan han också heter Bloomberg är väl bara ett sammanträffande (eller ett tecken från ovan?).

- Direktivet pratar energi, och en ökad användning av el är en effektivisering, menade Kjell Jansson, VD för Svensk Energi. Han sägs ha gjort det som en kommentar till EUs effektiviseringsdirektiv vid en konferens nyligen. El är en energibärare, det vill säga den för över energi från en resurs. Det innebär att man vid användning av mer el använder mer av denna resurs. Det kan aldrig i sig självt anses effektivt.

För att göra ett påstående huruvida ökad användning av el är bra eller dåligt måste man veta vad den ersätter och av vilken resurs elen producerats.
* El från förnybara resurser och använd för transporter kan ersätta olja och ha mycket högre verkningsgrad - det är effektivare.
* Direktverkande el för uppvärmning av byggnader och producerad i kolkraftverk är ohyggligt ineffektivt.
För Sverige som ett land med handelsutbyte av el över gränserna i Europa kan man inte heller enkelt hävda att svenskar använder bara svensk el.

Elanvändning som är för hög i dåliga belysningsanläggningar, lågpresterande motorer, dåligt isolerade hus, fläktar med låg verkningsgrad, tomgående tryckluftsystem etc. etc. ÄR ALDRIG BRA. Att då komma med käcka uttalanden av den typ som Svensk Energis VD tillskrivs här är vilseledande. Men det kan också vara avsiktligt. Ty lite senare i referatet läser vi: 

EU:s mål sätter ett tak för primärenergianvändningen i EU år 2020 och medlemsstaterna ska ta hänsyn till detta, när deras nationella mål sätts. Det svenska nationella målet sätter inget tak för primärenergianvändningen. Tvärtom; en ökad primärenergianvändning är tillåten.

Så inom EU-familjen säger Sverige: “Spara ni - vi bryr oss inte!” Det är kanske inte en attityd som borgar för grannsämja och den samverkan som EU skulle vara till för.

Låt mig för undvikande av alla missförstånd denna gång sluta med det här: El är mycket viktigt för det uthåliga samhället, men Alla resurser måste användas klokt och sparsamt.