Framtidens energiteknik kommer att vara annorlunda. Det anar man efter att ha kollat en artikel från Stanford där man berättar om lagringskapacitet i nanoskala. I artikeln visar man och berättar om tre forskare Fariah Hayee, Jen Dionne och Ai Leen Koh. 

....nanoparticles make better electrodes than bulk materials and fits into Dionne’s larger interest in energy storage devices that can charge faster, hold more energy and stave off permanent failure….....As the efficiency of renewable energy generation increases, the need for higher quality energy storage is more pressing than ever. It’s likely that the future of storage will rely on new chemistries

Man börjar ana att det mesta av vad vi tänker på när vi talar om energilagring kan ta helt nya vägar. Och minst lika tydligt att det fordrar insatser av olika människor från många olika länder. De tre tjejerna på bilden kommer från USA, Singapore och Bangladesh. Nu jobbar de lyckligtvis i Stanford och Kalifornien är inte som Trumps USA så de (och andra) kan förhoppningsvis fortsätta sin forskning.

IPEEC, som har koll på G20 energi (och det är mycket, se bild 1 nedan) har kommit med sin årsrapport om effektvisering.

Den visar både på vad som gjort och vad som skulle kunna bli av (se bild 2 nedan).

BILD 1
———————

BILD 2

Bokstavstrogna är besvärliga. Vare sig de är religiösa eller tjänar andra (egna) gudar, Mammon, Narcissus och “Old King Coal” till exempel. Det som händer i USA ifråga om klimatåtgärder tycks i hög grad styras av några som sett sanningen och ljuset och för liv och pina vill bort från åtgärder som är klimatrelaterade.

Effektvisering och förnybar energi skall undvikas även om det är de billigaste sätten att göra nytta av energiresurserna. Och även om det innebär att sysselsättningen ökar och sårbarheten minskar. Och även om det innebär att man abdikrerar från ledarrollen och industrimöjligheterna. Undra då på om industrin flyttar till andra länder!

Ekonomisk harakiri är sällsynt men nu är det på väg. Skall bli ännu mera spännande att se herr Trumps twitter om detta om några år!?

Many observers note that, through (these) punitive changes, the US risks ceding its global leadership on climate policy to China, which pledged in January to invest $360bn in renewable energy by 2020.

Orden kommer från en sparad anteckning från Amos Tversky och som återges i Michael Lewis bok om Tversky och Kahneman, “The Undoing Project”. Det är en bok som väsentligen handlar om hur Tversky och Kahneman arbetade fram sina teorier om hur vi människor systematiskt “missar poängen” och felvärderar det vi iakttar och tror vara sant.

Kahneman fick ju Nobelpriset i ekonomi 2002 och har blivit känd för en bredare allmänhet genom sin bok “Tänka fort och långsamt”. Tversky dog redan 1996 och fick därför inte ta del av berömmelsen och äran.

Deras arbeten handlar inte bara (kanske minst av allt) om ekonomi utan om psykologi och att vi alltför ofta tror att vi förstår alla sammanhang. Lewis bok ger exempel också från andra områden till exempel medicin och om läkares ibland ganska enkla misstag. Men det område där vi ser misstagen tydligast är just inom ekonomi när råd ges till beslutsfattare om vad de skall göra och som påverkar ekonomi, sysselsättning, forskning och miljö.

Kahneman fångade fenomenet om oss (och de ekonomiska rådgivarna) i akronymen WYSIATI= What you see is all there is. Med den menar han att vi alla lätt kan bygga upp en plausibel historia av de (alltför) få fakta vi har tillgång till och göra den trovärdig bland annat som underlag för politiska beslut. Den senaste tidens händelser med falska fakta spridda av (o)sociala medier visar övertydligt att så är fallet.

Tverskys anteckningar ser mera ut som ett poem:
People predict by making up stories
People predict very little and explain everything
People live under uncertainty whether they like it or not
People beleive they can tell the future if they work hard enough
People accept any explanation as long as it fit the facts
The handwriting is on the wall, it is just the ink that was invisible.

Från Bryssel sänder man starka signaler om att det är effektvisering som gäller. Bra!

The Commission has said it wants to put efficiency first in the Energy Union plan. It increased the 2030 goal from 27% to 30% after the Paris Agreement was struck. The European Parliament has called for a 40% target.

Men det börjar också komma fram att den blygsamma ökningen från 27% till 30% skulle ge hundratusentals flera jobb i Europa (också bra) MEN att det skulle kunna bli ännu fler om man vågat hänga på EU-parlamentets önskan att gå till 40%! Det kan finnas en gravad hund här?!

En av dem (vårt behov av baskraft för att säkerställa att ljuset inte slocknar) kommenteras av en av de större aktörerna i Tyskland Boris Schucht VD för 50Hertz Transmission GmbH. Han menar att redan med dagens teknik klarar man 80% förnybart utan problem.

Och naturligtvis är flexibel efterfrågan (Demand Response) en del i detta.

Det är inte ovanligt att den vänstra handen och den högra har kommunikationsproblem. Men Världsbanken liknar nog mest den Hinduiska guden Shiva som har många fler händer än två och som har svårt att hålla reda på dem alla.

De har sänt flera olika spännande signaler om sin syn på ekonomisk verksamhet (http://fourfact.se/index.php/webloggen/vaerldsbanken_i_upplysningens_tjaenst/) och (http://fourfact.se/index.php/webloggen/nudge_tsunami/). När det nu avslöjas hur de förfar i praktisk handling vad gäller fossila resurser ser man att de har svårigheter att hålla ordning på sig själv.

Obama rapporterade ju att marknaderna för uthållig energi var det som hade den verkliga växtkraften. Statistiken från DOE bär syn för sägen. Vi får väl hoppas att den nya ledningen i sin övertygelses iver inte avsiktligt kommer att hindra detta. Vare sig åtgärder eller statistik.

Om effektiviseringen säger DOE i sammanfattningen så här (se också bild nedan):

Over the next 12 months, Energy Efficiency employers report a projected growth rate of about nine percent. Construction employers report expected Energy Efficiency job growth of 11 percent by the end of 2017.

Media är som vanligt mera intresserade av hur energi tillförs än hushålles vilket gör att The independents rapport om statistiken fixeras på att solenergin sysselsätter flera än hela fossilbranschens del av energiindustrin. Och det är ju inte heller illa. Förhållandet att den nya ledningen inte bryr sig om sådant understryker väl bara att de lever i det förgångna

Trump lyckade väl med att hävda att de båda ledningarna för att pumpa olja skulle skapa fina nya jobb, 28000 närmare bestämt. Washington Post har granskat kalkylen och funnit att det som bäst kan handla om hälften om ens det. Den nye presidenten har ju visat sig ha lite svårt med fakta om de inte är alternativa.  

ACEEE rapporterade tidigare att tillväxten ifråga om jobb för effektivare energianvändning har mera substans, se bild nedan. Ökningen bedömdes vara 245000 för 2016! Ett bättre alternativ (!) ur många synvinklar!

Det rinner en flod av alternativa fakta från den nya administrationen i USA. Det går inte ens att skratta åt eländet eftersom det också accepteras av majoriteten i de styrande organen i USA. De görs till sanning genom att upprepas ofta och med gillande av senatens och kongressens majoritet. Och kanske ännu allvarligare accepteras av stora delar av befolkningen som misstror konventionella medier. Det har hänt förut och med förfärande resultat. Det har till och med fångats på bild för länge sedan av Hieronymus Bosch (se bild nedan)!

När det gäller klimatfrågan syns det tydligast. Det är inte enbart en markering genom att ändra på websidor utan ett konsekvent och aktivt tystande av till exempel EPA (USAs motsvarighet till Naturvårdsverket). Man blockerar användandet av deras budget och förbjuder personalen att yttra sig. Till och med att yttra sig om att man blivit förbjuden att yttra sig!

Rachel Maddows på MSNBC tar i ett inslag upp en historieskrivning om hur den troligen blivande chefen för EPA på ett aktivt sätt dolt miljöskaldliga effekter av fracking och på det sättet tjänat sina sporrar i en adminstration där alternativa fakta succesivt transformeras till officiell sanning. Har vi sett det förut? Ja - bland annat i Tyskland för 80 år sedan och i Ryssland idag.

President Trump har gett tillstånd till att bygga de tvår rörledningar för olja som Obama satte tummen ned för. Stolt förklarade han att de skulle resultera i 28000 byggnadsarbeten.

Smart eftersom 28000 låter mer än 2,2 millioner. Det vill säga den siffra som Obama nämnde när han pekade på att satsningarna på förnybar energi skapat nya jobb i USA. Smart av Trump därför att han väljer en siffra som alla kan relatera till. Vi vet vad tusen är men vi har mera dimmiga begrepp om vad million kan vara.

Lite som i den gamla historien om mannen som med fasa frågade en astronom som just hållit föredrag om han hört rätt om att solsystemet skulle slockna om några millioner år. Nej sa astronomen jag sade miljarder. Å vad skönt sade mannen jag tycket att ni sade millioner. Nu känns det bättre!

Det är lätt att bli dystopisk just nu. I New York Times grunnar man över vad vi kan lära av den gamla Moche-kulturen i Peru (år 100-700) och dess syn på att tingen får liv och revolterar mot sina ägare (se bild nedan). I NYT sätter man betraktelsen i samband med “internet of things” (IOT).

Det är en berättigad oro. Både ifråga om att saker och ting kan gå fel i enskilda fall, temperaturstyrning i sommarstugan (som är min egen erfarenhet) eller storskaliga kommunikationsstörningar (som vi alla har någon erfarenhet av) eller avsiktliga fientliga intrång (som rapporterats från valkampanjen i USA eller från Estland).

I NYT blickar man bakåt mot en kollaps för mer än 1000 år sedan.

The Moche culture collapsed around A.D. 850. The reasons are not clear, but the collapse was most likely a result of the Moche’s inability to cope with a hostile and perhaps changing environment, including the failure of their technology, knowledge and institutions to help them overcome those challenges.

Den gamla regeln att kolla hur det ser ut i vattnet innan man dyker är väl giltig på de flesta av livets områden men har nog aldrig lärts ut till USAs nye president. Det märks tydligast på hur de behandlar frågor om energi och klimat där de nu med svindlande fart försöker ställa klockan tillbaka. Och (som man märker också i andra frågor) utan att tänka på konsekvenserna.

Man vill till exempel stoppa ett antal standarder som riktar in sig på energieffektivare produkter med motivet att de kan utgöra en belastning för energiindustrin (“burdensome regulations on our energy industry.”). De föreslagna reglerna skulle spara stora summor för konsumenterna i minskade energikostnader. Men Trump och kompani värnar mera om fossilindustrin än konsumenten tydligen.

According to analyses by Appliance Standards Awareness Project, which tracks these standards, over the long term these regulations would save consumers billions of dollars in energy costs by requiring manufacturers to make these products more efficient.

Den överordnade dogmen är att regleringar hotar jobben men som en artikel i The Atlantic visar är det snarare så att regleringar skiftar jobb från en sektor till en annan och/eller en produkt till andra.

Den förenklade synen på regleringar (marknadsregler) är emellertid ett lätt tillgängligt vapen för politisk demagogi. Trump lovar till exempel (i ordalag som inte känns helt främmande även hos oss):

For every new regulation implemented, he said, two old regulations would be eliminated.

Vita Huset har intagits av en person som enligt egen utsago är “smart” och skall göra amerikanerna till vinnare så till den grad att de tröttnar på det. I sitt installationstal lovade han att hämta hem den industri (bland annat fossilindustrin) som har lämnat landet och därmed orsakat ett namnlöst elände. Det kanske i ett nötskal visar vad han fokuserar på. Gårdagens teknik och inte framtidens - men smart!?

Cleantechnica visar konsekvenserna av just detta att missa framtidens möjligheter.
* Cleantech Jobs > Fossil Jobs
* Cleantech = Energy Independence
* Cleantech = Cha-Ching

Det ligger något surrealistiskt över att ett land som har visat goda förutsättningar och ledarskap på området plötsligt abdikerar därför att en (OTRYCKBART PÅSTÅENDE) ledare har begränsad fattningsförmåga och lämnar hela fältet öppet för konkurrenterna. Men vi kanske inte skall ta för mycket för givet i Europa heller. Vi har ett antal lika begåvade ledaraspiranter här. Även i Sverige!

Michael Liebreich som är ordförande i Bloomberg New Energy Finance advisory Board brukar ha ett slående sätt att förklara hur energifrågorna och systemonställningen hänger ihop har nu formulerat sin syn på vilken roll den förnybara energin och de traditionella teknikerna hänger ihop i framtiden. Det gör han i en artikel som innehåller 10 förutsägelser för det kommande året.

Som vanligt är det slagkraftigt formulerat som till exempel synen på baskraft:

The new way of doing things will be about locking in as much locally-available basecost renewable power as possible, and then supplementing it with more expensive flexible capacity from demand response, storage and gas, and then importing the remaining needs from neighbouring grids.

Men inte är det väl så väsensskilt från hur det svenska systemet fungerar? Annat än i den tydliga formuleringen av hur det som oftast kallas baskraft är föråldrad teknik:

We are reaching the point in the story where power system regulation will have to be fundamentally rethought. Simply layering on a capacity market is the wrong response: creating guaranteed demand for obsolete technologies has never ended well.

Och ny kärnkraft liknar han vid en politisk julgranskula

New nuclear plants will remain the political bauble they currently are,

Vi vet väl alla (eller borde veta) att det finns en stor sprickfärdig bubbla som våra ekonomiska diskussioner kretsar kring men helst vill undvika att titta på - kolbubblan (se bild 1 nedan). I en artikel i Cleantechnica rapporterar man hur olika “tunga” namn i energibranschen tassar runt problemet med bubblan.

people continue to pump trillions of dollars into out-of-date industries that are threatening the survival of our own human species. They are doing so because … well … because those are the industries of the past and it’s sometimes easier to look backward than forward.

Några som tassar runt (med förbundna ögon och öppna plånböcker) är USAs tillträdande ledargarnityr. Rachel Maddows på MSNBC visade nyligen som en illustration till Exxons intresse för utrikesministerposten hur stora deras borrningsrättigheter är i Ryssland (se bild 2 nedan). Nästan 5 ggr större än deras rättigheter i USA. Och av dessa kan de utnyttja exakt NOLL så länge man från USA upprätthåller sanktionerna mot Ryssland. Frågor på det?

Eller funderingar på om det är lättare att tänka bakåt än framåt?

BILD 1
—————————-

BILD 2

Mötena i Davos brukar vanligen sätta sina spår bland annat i olika utsagor från ledande personer av olika dignitet. PWC har sammanställt ett material om hur olika höjdare (CEOs alltså VDar) i stora företag ser på framtiden. Det skulle nog ha varit en hyfsad kompass för hur de tänker om framtiden om det inte vore för Trump och Brexit. Två osäkerhetsfaktorer som gör att kompassnålen darrar.

Det verkar klart att energifrågorna inte är det som håller CEOs vakna om nätterna (se bild nedan) men då har vi inte tagit med herr Trump och hans vän Putin eller deras gemensamma tillskyndare Tillerson i beräkningen förstås.

En rapport om “inkluderande tillväxt” som också lagts på bordet inför Davos verkar också skriven innan de senaste osäkerhetsmomenten tillkommit. Där sägs i sammanfattningen:

...a new global growth agenda that places people and living standards at the center of national economic policy and international economic integration

....och de vette sjutton om den nya amerikanska ledningen är intresserad av sådant tal. Men kanske vi är på väg in i en helt ny ordning när Kina enligt de senaste rapporterna från Alplandet signalerar att de vill vara en stabiliserande part.

Det var ju året med kungabröllop! Knut den store blev kung av England och gifte sig med Emma av Normandie. Värt att minnas eller hur? Nyheten spreds av härolder och andra kringresande. Runstenen med informationen höggs i extraupplagor.

Om författarna till en debattartikel i Ny Teknik där de propagerar för “Förnybar Kärnkraft” (!!) blir det nödvändigt att ha ett aktivt 1000-årsperspektiv på det som vi gör idag. Och det är ju en klar förbättring menar författarna. Deras förslag innebär nämligen (menar de) en radikal förbättring ifråga om kärnkraftavfallet. Istället för att vara ett problem i 100000 år behöver vi bara bekymra oss över de närmaste 1000 åren! En klar lättnad!

Och i dessa tider kan man inte förvånas över vare sig uttrycket “Clean Coal” eller “Förnybar kärnkraft”. Det står nog inte på länge förrän DN tagit det till sig.

Det är förmodligen en ledarskribent på DN. Troligen ingår det i rekryteringen att man måste bekänna sig till kärnkraftens förträfflighet. Möjligen kan man notera att försvaret blir lamare med åren och inte längre innehåller föraktfulla uttalanden om “vedsamhället” eller återgång till hästar i jordbruket. Eller ens för den delen att energieffektivisering är ett hot mot den personliga integriteten.

I kommentaren till Energikommissionens rapport häromdagen kan de ändå inte undgå att dra en lans för kärnkraften och uttrycka sin förundran över att man skall energieffektvisera överhuvudtaget. “Rapporten lämnar luckor” säger de - men luckorna verkar störst i DNs kunskaper om energisituationen.

De skriver “Reaktorerna alstrar under sin livscykel mindre koldioxid än både solcellerna och vattenkraftverken.” Ett påstående som inte ens godkänns av kärnkraftorganisationernas egna studier. WNA (World Nuclear Association) skriver i “Comparison of Lifecycle Greenhouse Gas Emissions of Various Electricity Generation Sources” att de är som genomsnitt jämförbara. Om man istället tittar på max och min-världen kan det göras andra jämförelser. Men det finns inget stöd för DNs svepande påstående.

Det finns däremot en annan avgörande skillnad mellan de nämnda energislagen. Avfallet! DN kanske kan försöka förklara bort det också! Skall bli spännande att se.

Ännu tydligare blir DNs kunskapsglapp när de skriver “Varför måste företagen och hushållen knussla så med elen om den är helt förnybar?” IEA har under flera år nu visat att det finns en stor potential för effektivare energianvändning men som inte tas i anspråk. Kan DN förklara varför man måste bygga mera energiförsörjning än vad som behövs ÄVEN om den är förnybar och ÄVEN om den är billig?

Den senaste studien från USA om sysselsättningseffekterna av energieffektivisering visar att det i allt väsentligt handlar om små företag (mycket små till och med) men med stora konsekvenser, se bild nedan.

The majority of energy efficiency establishments are small businesses. Just over half report one to five employees, and an additional third report six to 24 workers. There is a small proportion of medium-sized establishments, and very few firms with more than 100 employees.

Det är helt i linje med till exempel den brittiska studien, “Installer Power”, som visar hur installationsmarknaden tänker och agerar för att göra effektiviseringsjobb, där talar man om “Micro Enterprises”.

Så det är väldigt tydligt att vi behöver fokusera på de små företagens roll mycket mera. Sysselsättningseffekterna kan bli betydande vilket ACEEE i USA visat tidigare. För våra politiker, både i Sverige och (inte minst) i USA borde detta vara ljuv musik. De flyttar inte till vare sig Mexico eller Kina .

Lyckligtvis har vi i Sverige en organisation för dessa företag, EnergiEffektviseringsFöretagen, EEF.

Det är stora siffror när det gäller sysselsättningen inom den “dolda” energisektor som vi kallar effektivisering. Obama sade i sin artikel häromdagenatt man i denna sysselsatte dubbelt så många som i den del av energitillförseln som avser fossila bränslen, 2,2 millioner mot 1,1. Han tillade att man också kunde spara in subventionerna som går till fossilbranschen vilket handlar om 5 miljarder dollar årligen.

ACEEE har också siffror på sysselsättningen i effektiviseringsbranschen och de landar på 1,9 millioner. Denna siffra kommer från en omfattande studie från E4the future.

Det hör inte till vanligheterna att presidenter skriver vetenskapliga artiklar, men det händer. Obama skriver i Science en artikel med titeln “The irreversible momentum of clean energy” och visar både på det kloka i satsningarna på ett uthålligt energisystem och att detta (även i USA) är en process som redan är igång och inte kan stoppas. Smart!

Hans argument innehåller fyra delar.
1. Den ekonomiska utvecklingen är frikopplad från utsläppen. Ekonomin förbättras samtidigt som utsläppen minskar och detta är särskilt viktigt när det också finns en överhängande risk för katastrofer som kan ge enorma kostnader om de inte förebyggs/förhindras
2. Enskilda företag tjänar på att effektvisera och det leder till ökad sysselsättning i ekonomin som helhet. Den ökade sysselsättningen i uthållig energi ger bättre resultat än subventionerna till fossilbranschen.
3. Energisektorn ställer i allt snabbare takt om till förnybar energi som dessutom är billigare än traditionell teknik. Ledande företag har signalerat övergång till 100% förnybart
4. Det finns en global utveckling till uthållig energi där USA kan missa att ha en ledande position om man inte hänger på.

I avslutningen skriver han som en hälsning till sin efterträdare:

The latest science and economics provide a helpful guide for what the future may bring, in many cases independent of nearterm policy choices, when it comes to combatting climate change and transi-tioning to a Clean energy economy.

Nu är väl Trump inte precis den som lyssnar på fakta och tar sakargument men han kan inte säga att han inte blivit uppmärksammad på vad som händer

IEA DSM Universitet ger en möjlighet att få inblick i internationella erfarenheter av hur man arbetar med att öka energieffektiviteten på olika sätt

De har en resursbank med 28 inspelade webinarer med tillhörande bilder från presentationerna och med supplerande material för den som vill gå mer på djupet. Dessa finns dels på(http://www.leonardo-energy.org/resources/29) och i ett format med enbart webinariesändningen på Youtube (https://www.youtube.com/playlist?list=PLUFRNkTrB5O823sA-GZfO3x3BcaQd3jis).

Man kan också få en översikt på IEA DSMs egen hemsida (http://www.ieadsm.org/dsm-university/). Materialet finns ordnat i sex olika ämnesområden:
1 - The Logic, Motivating decision makers to undertake DSM actions and set up organisations for the job.
2 - Governance, Principles of governance (dos and don’ts) and good examples.
3 - Energy efficiency, Technologies to reduce the load level.
4 - Flexibility, Technologies to alter the load shape.
5 - Integration, Enabling renewables and distributed generation.
6 - Business models, Models focussing on energy services rather than energy itself.

Webinarierna äger rum varje månad och nästa tillfälle handlear om affärsmodeller och har titeln:
Mind your business, towards a more user centered businessmodel

Renske Bouwknegt,

Date: January 19, 2017
Time: 15h00-16h00 Central European Time (check your local time)
Registrering på http://www.leonardo-academy.org/course/details.php?id=445

Many companies in the energy efficiency business start with a technological focus, even when they offer a service. But after some time, many of them experience a stagnation in the uptake of their business.

IEA task 25 shows that a switch towards a more service-oriented or user-centric focus contributes to a better uptake. This webinar provides the lessons from over a hundred business models in energy efficiency and provides some insights on how to become more user oriented.

Man kan också följa vad som händer i IEA DSM-arbetet på Facebook https://www.facebook.com/groups/334127193974/?fref=ts

Det verkar som om rapporterna om att förnybar energitillförsel, främst sol (PV) och vind kostnads- och prismässigt går om sina traditionella konkurrenter fossilt och kärnkraft duggar tätare och tätare. Det är bra!

Men låt oss inte glömma att effektvisering vanligen är både billigare, säkrare och mera miljövänligt! Se bilden nedan där man gjort en jämförelse mellan de åtgärder som täckas av “vita certifikat” (Energy Efficiency Obligations (EEO)) i ett antal länder. I det sämsta fallet (Vermont) är jämförpriset för energi tillfört från nätet 3,6 gånger dyrare än effektvisering och i det bästa (Danmark) 26 gånger dyrare! Med sådana siffror är det fortfarande mystiskt att så lite händer på effektiviseringsområdet.

World Economic Forum har gjort en handbok för dem som är sugna på att investera i förnybart “Renewable Infrastructure Investment Handbook: A Guide for Institutional Investors”. Letar man på deras hemsida efter något som handlar om effektvisering så letar man förgäves. Det finns en liten historia om att det vore klokt att göra så - i Indien! Men som siffrorna nedan antyder vore det väl så motiverat att göra en handbok som riktar sig till en vidare krets.

PS GOTT NYTT ÅR på er och på WEF!

FIGUR: Siffror ur - Rosenow J. and Bayer E. (2016) Costs and Benefits of Energy Efficiency Obligation Schemes. RAP 2016 (https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/final_report_on_study_on_costs_and_benefits_of_eeos_0.pdf)

Nu tar vi en liten paus och ses igen 2017!

Lazard har publicerat sin återkommande rapport om hur mycket olika energislag kostar. Och som vi har sett i tidigare versioner av deras analys så fortsätter kostnaderna att sjunka för vind och sol (bild 1).

Om man jämför med kärnkraft (bild 2) så visar det sig att det finns åtskilliga lösningar som är billigare oavsett vilken nivå som kärnkraften ligger på. Reneweconomy noterar också i sin granskning att:

.......storage costs may continue to fall dramatically with increased deployment, citing “industry participants” that predict that the cost of lithium batteries to fall roughly 40% over the next five years.

This could mean potentially replacing peaker plants. “If Industry projections materialize, some energy storage technologies may be positioned to displace a significant portion of future gas-fired peaking generation, potentially enabling further integration of renewable generation,”

Men det finns mycket billigare alternativ närmare till hands visar Cleantechnica (bild 3)!

BILD 1
————————

BILD 2
———————-

BILD 3

Oscar Wilde lär ha definierat en cyniker som: “En man som vet priset på allting men värdet av ingenting”? Det är ett förhållningssätt som länge präglat diskussionen om energisystemen. Många är de som hävdat att vi med prisets hjälp får all nödvändig information för att vi (=marknaden) skall kunna göra de rätta avvägningarna så att systemet blir optimalt utformat. Energimyndigheten anser att det inte behövs några viktningsfaktorer för att bedöma energi av olika slag eftersom “en väl fungerande energimarknad” löser problemen.

Därför är det inte så lite spännande att IEAs senaste marknadsrapport om förnybar energi har som undertitel “From Cost ro Value” och där man resonerar om Systemvärdet (SV), se också bild nedan:

SV is defined as the overall benefit arising from the addition of a wind or solar power generation source to the power system; it is determined by the interplay of positives and negatives. Positive effects can include reduced fuel costs, reduced costs from lower emissions of carbon dioxide (CO2) and other pollutants, reduced need for other generation capacity and possibly grid infrastructure, and reduced losses. On the negative side are increases in some costs, such as
higher costs of cycling conventional power plant and for additional grid infrastructure, as well as curtailment of VRE output due to system constraints.

SV provides crucial information above and beyond generation costs;.....

Vi måste bli mera fiffiga när det gäller att göra effektvisering attraktivt. Framförallt att “adressera” det som är viktigt för kunden och det är sällan produkten som betyder något utan det produkten gör (se bild nedan). Renske Bouwknegt kommer att berätta mer i ett IEA DSM-University webinarium den 19 januari!

Mind your business, towards a more user centered businessmodel
Thursday January 19 2017 at 1500h (Register here)

Many companies in the energy efficiency business start with a technological focus, even when they offer a service. But after some time, many of them experience a stagnation in the uptake of their business. IEA task 25 shows that a switch towards a more service oriented or user centred focus contributes to a better uptake. This webinar provides the lessons of over a hundred business models in Energy Efficiency and provides some insights on how to become more user centred. 

I Stockholm fanns för några år sedan en restaurang med det märkliga namnet “The great American disaster”. Efter en tid gick de i konkurs och bytte namn till “The great American”. Och när inte det gick längre ersattes den av puben “Golden Days”. Just nu känns det som om vi befann oss i den första fasen av den krogsvängen!

Särskilt när man ser utnämningarna till framtida regering i USA. Det senaste är förre Texasguvernören Rick Perry som energiminister. Den bravad som citeras nu är att han som tidigare presidentkandidat ville lägga ned bland annat energidepartementet men på journalisternas fråga om vilket (av tre) departement som skulle försvinna hade han glömt vilket. Han räknade på fingrarna och kom upp med två för att sedan säga “Oops”!

Att han är klimatfiende är självklart men också att han yttrat tvivel på evolutionsläran. I september 2011 kunde rapporteras:

.....Texasguvernören Rick Perry som i ljuset av en lång torrperiod i april i år utfärdade en proklamation att alla Texasbor oberoende av religion skulle samlas i tre dagar för att be högre makter om regn! Ingen ny ide precis men en variant eftersom regndans tidigare lär ha förekommit i den delen av världen.

Inte ens för trainee-jobb ställs så låga krav!

Cass Sunstein har gjort en mycket preliminär rapport över Obama-administrationens insatser för klimatfrågorna: ”Changing Climate Change, 2009-2016: A Preliminary Report” och i redogörelsen ingår en snabb översikt också över energieffektviseringen.

För luftkonditionering och uppvärmning beräknade man att skärpta standarder skulle innebära

....manufacturers would incur about $711 million per year in increased equipment expenses. At the same time, DOE concluded that the rule’s annual benefits — about $2.1 billion in reduced equipment operating costs, about $1.3 billion in reduced CO2 emissions, and about $135 million in reduced nitrogen oxide emissions — easily offset the costs. In total, the Administration projected that these regulations would save consumers $550 billion dollars in their first two decades, and produce energy savings “roughly equivalent to the energy used by all U.S. buildings over one year.”

Liknande resultat har beräknats för ECO-design insatserna i Europa, se bild nedan.

Det är skrivet i stjärnorna (och väl så småningom tillkännagjort på twitter) vad Mr Trump skall göra på området. Det har traditionellt funnits en blocköverskridande rörelse för effektvisering i USA men frågan är om herrn ifråga bryr sig. När frågan senast var uppe i kongressen sades:

“On the bill’s merits — creating jobs, saving consumers money and reducing pollution — it was never a hard sell,” ... “The tough part was convincing Washington to not play politics with a good idea.”

Oss byråkrater emellan - vi vet ju att företag drivs av viljan att maximera sin vinst och att växa. Så det är egentligen ganska enkelt att påverka. Det är pengarna som styr! Eller….?

En debattartikel i DN, skriven av två företagsekonomer, ger en lite annorlunda vinkel “Företag ska skapa välstånd, inte bara vara vinstmaskiner”. Här kommer ett helt samhälle med:

Resurser från olika intressenter tillsammans, är grunden för företagets produktion av varor och tjänster, men också för att samhället, som omger företaget med anställda, leverantörer, kunder, banker, aktieägare etcetera skall fungera.

Och när helheten tas med så har det konsekvenser:

Politiker, finansaktörer och företagsledare agerar i dag som om företagens roll enbart är att vara vinstmaskiner. Men när missnöjet växer hotas i längden demokratin – risken för en utveckling mot inslag av ”polisstat” när eliten ska försvara klyftorna är uppenbar

Mycket tänkvärt inte minst för oss som grunnar över hur det kommer sig att energieffektvisering inte har mera luft under vingarna trots att det är självklart lönsamt. Är det just fixeringen på lönsamheten och övertron på att det går av sig självt som är problemet? En brittisk studie av mikroföretagarens roll visar att de många småföretagen som skall göra jobbet har mycket att tänka på. De skapar värde-välstånd varje dag! De skulle behöva hjälp med detta i högre grad än att bara behandlas som spelautomater där pengarna och resultaten trillar ut när man drar i spaken.

I inledningsanförandet till Nobelpriscermonin togs upp den växande populismen och särskilt klimatfrågan och att den bemöts med misstro och förakt för vetenskapliga fakta.

Nästan samtidigt publicerar New York Times en artikel som visar att den kommande administrationen i USA förbereder radikala omläggningar i energipolitiken.

Det är i sig inte så konstigt om det inte vore för att man till de anställda sänt ett frågeformulär där man vill ta reda på mera i detalj vilka anställda som varit på klimatmöten och vad de sagt/gjort där.

President-elect Donald J. Trump’s transition team has circulated an unusual 74-point questionnaire at the Department of Energy that requests the names of all employees and contractors who have attended climate change policy conferences, as well as emails and documents associated with the conferences…..

......Several questions signal an intent to downsize the department, including queries about existing vacancies and the number of assistant energy secretaries that are mandated by law. One question requests recommendations to implement a 10 percent budget reduction over the next four years.

The questionnaire also suggests a new emphasis on nuclear power, including queries about supporting the operation of existing nuclear reactors; preventing the premature closing of nuclear plants; increasing research and development of advanced nuclear reactors; and moving forward with plans to license nuclear waste disposal at Nevada’s Yucca Mountain, which was shut down by the Obama administration.

One question touches on the department’s support for “offshore wind,” a particular interest for Mr. Trump, who is fighting wind turbines off the coast of one of his golf courses in Scotland.

Knappast men metoderna har uppdaterats. Läsning av Georg Orwells texter om och från det sena trettiotalet när fascismen rotade sig i Tyskland och Italien och Stalinismen bredde ut sig i Östeuropa visar att sanningen ofta fått vika för skrönor och vinklingar. Men nästan ett sekel senare har de som vill göra sig till förmedlare av sina egna “sanningar” fått nya instrument till sitt förfogande. Men deras fiender är desamma även om benämningarna fått nya namn - “Etablissemanget” har blivit “PK-eliten” och de självutnämnda sanningssägarna kallar sig “skeptiker”. Ett epitet de inte förtjänar!

Klimatförnekarna är ett exempel och de har fått ny luft under vingarna visar en artikel i The Guardian. Ytterligare understött av att Trump vill göra en framstående förnekare, Scott Pruitt, till chef för EPA, den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket.

Att det kan bli verkligt allvarligt visar också att den falska nyheten om “pizzagate” i Washington kunnat leda till massmord.

Men det går att söka tröst hos Orwell när han säger att dessa rörelser aldrig kan vinna. Vi får hoppas att citatet som tillskrivs Lincoln håller (och är sant!).

You can fool all the people some of the time, and some of the people all the time, but you cannot fool all the people all the time.

I senaste numret av New York Review of Books gör man en historieskrivning och analys av hur oljebolagen hanterat frågan om klimatförändringarna. Man siktar särskilt in sig på Exxon och deras aktiviteter.

Det är spännande läsning, snudd på deckare och vi väntar med spänning på andra avsnittet där kanske skurkens motiv avslöjas. Skeendet är hyfsat väl klarlagt men det är inte helt uppenbart varför man trots att man tidigt hade stort kunnande om klimatförändringarna ändå valde att börja sprida tvivel. Fram till 1988 hade de närmast stoltserat med att de låg i fronten när det gällde kunskap om klimatförändringarna. Men då vände de klack:

In August 1988, an Exxon public affairs manager drafted a memo called “The Greenhouse Effect.” He acknowledged that “the principal greenhouse gases are by-products of fossil fuel combustion.” However, he wrote, the “Exxon Position” would now be to “emphasize the uncertainty in scientific conclusions regarding the potential enhanced greenhouse effect.

Var det då som erfarenheterna (och rådgivarna) från tobaksindustrin fick dem att ändra strategi? Artikeln antyder detta och använder bland annat material från Naomi Oreskes som skrivit om “Merchants of Doubts” i en mycket läsvärd bok.

Spännande fortsättning följer!

PS Sedan kan man fråga sig om det finns någon förklaring till varför alla hemmagjorda “skeptiker” sitter och “lajkar” historier om hur “PK-etablissemanget” lurar oss? Skepticism är sunt men förnekelse är farligt.

Den 14 december kl 15-16 kan ni höra Tyler Bryant från IEA presentera årets marknadsstudie för energieffektvisering i ett webinarium för IEA DSM-university. Registrera dig nu så att Du inte missar något. Jag lovar att den är mycket innehållsrik och dessutom visar att IEA fortsätter mot nya höjder på området (se bild nedan).

The Energy Efficiency Market Report is the IEA’s flagship report on energy efficiency trends around the world. Questions addressed in this year’s report include: Are we improving energy efficiency fast enough to achieve our climate goals? Which countries and policies are having the greatest impact and what is the secret to their success? How much is being invested in energy efficiency globally, in specific regions and in the main energy-consuming sectors? How are low energy prices impacting energy efficiency investments? What are the multiple benefits of energy efficiency for the climate, energy security and public budgets? What are the market trends for energy efficiency services and financing?

Rapporten är gratis och kan laddas ned.

Formuleringen att effektvisering skall sikta på en intensitet (energi per BNP-kroma) innebär att man siktar på ett mål i rörelse. Både energianvändningen och den ekonomiska aktiviteten, BNP, kan förändras. Om BNP-förändringen är (blir) hög blir intensiteten låg (ett tal dividerat med ett stort tal blir ett litet tal). Naturligtvis kan man ange målet som intensitet men man löper risken att det blir svårtolkat. Det är svårt att skjuta på rörligt mål.

* Det gamla svenska målet var att år 2020 uppnått 20% effektivare användning räknat som intensitet. Det målet uppnåddes kring 2012.
* Om BNP-utvecklingen saktar in, vilket långtidsutredningen bedömer, skulle vi nå 30% år 2030
* Om BNP fortsätter i den takt som den gjort under de senaste decennierna skulle vi kunna nå 40% år 2030
* Det nya svenska målet enligt den överenskommelse som nåddes häromdagen skall vi sikta på 50% år 2030. Det är MYCKET bra!
Se bild nedan. Men vi skall komma ihåg att dessa målformuleringar är beroende av BNP-utvecklingen!

Tar vi nu också in energiutvecklingen så har vi ganska länge haft en nära nog konstant energianvändning. Det gör bedömningarna lite enklare. Det är inte orimligt att anta att den ekonomiska utvecklingen kommer att ske med lägre energianvändning. Även om den ekonomiska aktiviteten ökar så kommer strukturen i näringsverksamheten troligen att innebära mindre energianvändning.

Det som verkligen ändrar förhållandena är om vi accepterar EUs mål att minska energianvändningen nominellt med 30%. Något som den nya överenskommelsen antyder! Då skulle vi så att säga följa det rörliga målet med blicken och få lättare att nå målet och rentav överträffa det.

EUs forskningscenter JRC har undersökt vilka problem som kan finnas i materialförsörjningen för att fixa förnybar energi till en energiomställning, “Assessment of potential bottlenecks along the materials supply chain for the future deployment of low-carbon energy and transport technologies in the EU”, se bild nedan.

En av slutsatserna pekar tydligt på att öka återanvändningen:

The EU resilience to materials supply bottlenecks might improve considerably by 2030 if adequate measures to balance the expected growing material demand are taken. Such measures include an increase in the EU raw materials production, recycling or implementing substitution.

Och (som alltid) är det väl så att effektvisering är det säkrare kortet!?

Naturskyddsföreningen har gett ut en skrift där man visar upp de fastighetsekonomiska konsekvenserna av energieffektvisering i fastigheter och som fått titeln “Miljöprogram för miljonprogrammet”. De argumenterar för till exempel ett “energirotavdrag” och visar enkelt hur staten kan påverka kalkyler och ekonomisk motivation för åtgärder.

Det är bra! Men var är miljödelen? För visst finns det en lång rad andra faktorer som (kan) vägas in i överväganden om renovering? Sådan som kallas “multiple benefits” (PLUS-faktorer) och påverkar värdet? Dessa antyds på SNFs hemsida men saknas väsentligen i skriften.

Likaså undrar man om inte lokalt förnybar energi (främst solceller) skulle kunna vara värda att ta med i bedömningen? Kanske redan dags för en version 2.0 av skriften? 

Det är som att öppna luckan i adventskalendern. Vad döljer sig i de 1600 sidorna i vinterpaketet? Och vad betyder det för Sverige?

Effektiviseringsmålet för EU som helhet blir 30% (och bindande) räknat från 2005 samt utgår en baslinje som innebär en viss ökad energianvändning. Om vi sätter in det i bilden av de trender vi sett sedan 1993 blir det ungefär som i bilden nedan.

Det okända kortet är BNP-utvecklingen men om vi drar ut rådande trend så får vi, om Sverige följer EU och effektviserar 30%, en intensitet som ligger under 50% 2030 (Grattis till dem som gjorde den svenska överenskommelsen häromdagen!). Men det fordrar att vi bryter den trend av ökande energianvändning som EUs baslinje utgår från. Men det var ju hela idén. Eller hur?

eceee lyfter fram att man verkligen håller fast vid principen “efficiency first” men påpekar att målet för effektvisering kunde satts högre. Trettio procent får anses vara ett minimum.

The Coalition for Energy Savings ger tydliga exempel på vad som står att vinna.

Each additional 1% energy savings matters – it could take 7 million people out of energy poverty, secure 500,000 local jobs, avoid 37 million tons of CO2eq, and cut EU gas imports by 2.6%.

Och man kan nog påstå att de berörda kommissionärerna förstår att det finns en guldgruva rakt under fötterna.

The Vice-President for Energy Union Maroš Šefčovič said: “Today’s package will boost the clean energy transition by modernising our economy. Having led the global climate action in recent years, Europe is now showing example by creating the conditions for sustainable jobs, growth and investment. Today’s proposals touch upon all clean energy related sectors: research and innovation, skills, buildings, industry, transport, digital, finance to name but a few. These measures will equip all European citizens and businesses with the means to make the most of the clean energy transition.”

Commissioner for Climate Action and Energy Miguel Arias Cañete said: “Our proposals provide a strong market pull for new technologies, set the right conditions for investors, empower consumers, make energy markets work better and help us meet our climate targets. I’m particularly proud of the binding 30% energy efficiency target, as it will reduce our dependency on energy imports, create jobs and cut more emissions. Europe is on the brink of a clean energy revolution. And just as we did in Paris, we can only get this right if we work together. With these proposals, the Commission has cleared the way to a more competitive, modern and cleaner energy system. Now we count on European Parliament and our Member States to make it a reality.”

Under den perioden 1993-2012 ökade BNP, energianvändningen låg ganska stilla och intensiteten förbättrades. Detta visas i trendlinjer i vänstra delen av bilden.
* BNP-trenden har dragits ut till 2030 (övre högra linjen)
* Energianvändningen antas utvecklas på samma sätt som EUs vinterpaket beräknar även i Sverige och ökar därmed något. Det blir referens (baslinje)
* EUs bindande mål att minska energianvändningen med 30% från referensen (baslinjen) till 2030 visas med kraftig grön pil
* Intensiteten (Energi per BNP) visas dels i förhållande till referensen (baslinjen) och dels i förhållande till den effektiviserade lägre energinivån

Märk att EUs 30% minskade energianvändningen gäller hela EU och är inte bindande för medlemsländerna

Onsdagen den 30 november börjar de första skärmytslingarna om EUs så kallad vinterpaket om energi. Redan börjar vi höra vapengnisslet. Det känns som en av Peter Englunds skildringar av forna dagars stridshandlingar. Procentsiffrorna kommer att vina runt öronen och i värsta fall blir det som i Englunds redogörelser att vi snart inte kan skilja vän från fiende i krutröken.

Hela paketet lär vara på 1300 sidor så det finns mycket att tvista om. Kan vi hoppas att huvudlinjen inte drabbas av något sammanbrott:

The Commission has repeatedly promised to put “energy efficiency first” in its Energy Union plan.

Så har de då kommit överens i energikommissionen om att vi skall satsa på effektivare energianvändning. Målet sätts till 50% intensitetsförbättring till 2030 och med 2005 som startår. I förhållande till det gamla målet är det ett klart uttryck för en vilja som dessutom delas över blockgränsen i riksdagen och det är bra. Femtio procent låter mycket, men är det något att skriva hem om?

Låt oss titta på statistiken mellan 1993 och 2012 (se figur nedan). Under den perioden ökade BNP, energianvändningen låg ganska stilla och intensiteten förbättrades. Drar man ut trenden från denna period till att vara 25 år så blir intensitetsförbättringen - just 50%. OJ!!

Så målet är kanske inte så revolutionerande även om ni säkert kommer att höra några hävda att det kommer att innebära den svenska industrins snara undergång. Det verkar snarare bädda för status quo.

Däremot kanske man kan tänka sig att den framtida näringsutvecklingen kommer att präglas av den teknik som ligger fjärde industriella revolutionens spår   och kommer att vara mindre energikrävande. Liksom att intresset för cirkulär ekonomi och delningsekonomi ökar och därmed att det satta målet går att kombinera med en faktisk minskning i energianvändningen. Energiministern har ju sagt:

“Jag tror personligen att den snabba tekniska utvecklingen med smarta nät, smartare och mer effektiva apparater eller maskiner i industrin, bilar som kan kommunicera bättre med varandra. Det ger helt nya möjligheter till effektivisering”

Dessutom kan man anta (och hoppas på) att när man i regeringens pressmeddelande skriver:

Ett lyckat arbete med energieffektivisering stärker Sveriges konkurrenskraft, minskar miljöpåverkan och skapar många nyttor i samhället.

så innebär det att de inser att den stora potential som finns för effektvisering innebär en chans för Sveriges näringsliv och att man systematiskt går in för att öka acceptansen för effektvisering. Som EEF säger “Mål är till för att överträffas”.

IEAs World Energy Outlook (WEO 2016) har ett speciellt kapitel om hur sambandet mellan energi och vatten ser ut. I båda riktningarna - vissa typer av energiomvandling behöver vatten och vattenanvändningen fordrar energi. I observationerna (highlights) skriver man:

Switching to a lower carbon pathway could, if not properly managed, exacerbate water stress or be limited by it. While withdrawals in the 450 Scenario are 12% lower in 2040 compared with the New Policies Scenario, consumption is 2% higher due to more biofuels production and the deployment of concentrating solar power, carbon capture and storage and nuclear power – each of which can be water intensive.

Man skiljer på vattenbehov (avledning - withdrawal) och vattenkonsumtion. Många (men inte alla) metoder för förnybar energi är vattensnåla men kärnkraft och koldioxidavledning (CCS) är det inte.

Over the next 25 years there is a general shift towards more water-intensive energy and energy-intensive water. But there are options available to avoid potential stress points by integrating energy and water policies and infrastructure, tapping the energy embedded in wastewater, improving the efficiency of the water and energy sector, and using alternative water sources in the energy sector.

Ja gott folk! Det syns väl tydligt att det finns ETT överlägset sätt att hantera problemen - eller hur? Effektivare energianvändning!

Vi väntar på EUs vinterpaket och redan luftas missnöjet. Det finns farhågor att fossilanvändning, kol för att hålla reservkapacitet i elsystemet, skall få konstgjord andning. Men frågan är om det är en stor sak? Reservkapacitet har alltid funnits i kraftsystemet oftast i form av olja men då bara som reserv och för användning några få timmar per år.

Det är mera troligt att reservkapaciteten i det framtida systemet kommer att utgöras av dels batterier och dels flexibilitet i användningen (så kalla Demand Response). Euractiv visar att batterilösningen är intressantare än kolvarianten. Och hur man än väljer så är demand response ännu billigare och enklare.

Så, för att travestera Shakespeare, Kanske vårt missnöjes kalla vinter snart förbyts i somrig glädje av ett uthålligt (och modernt) energisystem?!

World Energy Council (WEC) har nu också de upptäckt att “energy efficiency is the first fuel”! Det framgår av deras senaste rapport “ENERGY EFFICIENCY : A STRAIGHT PATH TOWARDS ENERGY SUSTAINABILITY”.

WEC har sedan snart ett sekel huvudsakligen varit inriktat på energitillförsel men har under en tid publicerat nyttig information om energisystemens tillstånd i världen även i frågor om uthållighet och säkerhet i sina “Trilemma”-rapporter. I en historieteckning vid deras 90-årsjubileum 2013 noterades deras svårigheter att se till den andra delen av energisystemet:

..... power and fuel supply industries’ (would) produce a report in favour of increasing energy supplies rather than prioritising reducing demand and increasing efficiency….

Därför är det välkommet att de nu gör det även om deras rekommendationer är nattståndna och inte tyder på någon djupare insikt i ämnet. Men någonstans måste man ju börja så det här är välkommet

 Energy prices should closely reflect the real cost of supply. The countries should set deadlines for a gradual energy pricing reform.
 Consumers need to be better informed. It is necessary to simplify messages on energy efficiency to reach the majority of consumers.
 New technologies, including smart meters and billing offer attractive benefits and their wide introduction should be supported by policies.
 Innovative financing tools need to be widely introduced to reduce the public spending on financial and fiscal incentives.
 Control over implementation and evaluation of policies and measures are fundamental to the policies success.
 Regulations must be regularly reviewed and strengthened if necessary, and labelling and MEPS should be regularly revised and upgraded.
 The development of international or multi-national standards can help enhance international and regional cooperation, in addition to regional testing and harmonisation of equipment testing standards and facilities. International energy fora should be used to exchange experiences to benchmark policies and identify best practices.

Arbetslösheten i Europa är hög, storleksordningen 8-10% i snitt, se bild nedan.

Möjligheterna till arbete med effektivisering och byggnadsrenovering är ovanligt goda eftersom de är:
* arbetsintensiva (kräver lite kapital i jämförelse med andra jobb)
* finns i små företag, till och med mycket små så kallade mikroföretag.
* är lokala
* ger jobb åt många olika yrkeskategorier
* ger jobb i många olika ålderskategorier
Vilket visas i en sammanställning av ”Renovate Europe”, se bild nedan.

Hur mycket attraktivare kan det bli?

BILD: Arbetslöshet i Europa september 2016
—————————

BILD: Arbetsmöjligheter i byggnadsrenovering

Det nordiska ljuset har väl hitintills mest förknippats med Skagenmålarna?

Men nu är det dags att också tänka på en utredning om nordiska exempel på hur man kan förbättra klimatet. Utförd av SITRA i Finland, Nordic Green to Scale, och med slående exempel på hur det kan göras bra och billigt (se bild nedan).

Och (som vanligt) så är det effektvisering som framstår som det mest lönsamma. Ingen nyhet men ändå lika viktigt att framhålla tills dess att det tränger igenom fullt ut också i beslut och åtgärder.

Har vi inte alla någon gång funderat över vad som finns bortom horisonten? Kanske inte de som anser att den samhällsekonomiska lönsamheten är den yttersta gränsen för vad vi kan (och måste) åstadkomma i samhället - men vi andra. EEF funderar över både var denna gräns kan gå och om den viktigaste uppgiften idag är att sikta mot horisonten (eller bortom) eller om de lågt hängande frukterna redan är plockade.

Är energieffektivisering verkligen lönsamt? Hur mycket energieffektivisering har samhället råd med? Är det samhällsekonomin eller resurstillgångarna som sätter gränsen? Det är några av de frågor som väckts när Sverige nu ska besluta om ett mål för energieffektivisering.

Vi vet ju alla att det är fullständigt möjligt att, med god samhällsekonomi, utarma jordens resurser. Så man borde kanske snarare undersöka var gränsen egentligen går. EEF skriver:

Detta visas bland annat i den nyligen utkomna boken ”A Good Disruption” där de skriver att ”Vi utarmar naturresurserna för att producera varor som vi sedan underutnyttjar”. 

Den andra frågan är om det inte är viktigare att fundera över vad som finns rakt under näsan på oss vid skospetsarna. Hur stor del av potentialen som vi verkligen tar i anspråk:

En av de viktigaste lärdomarna från IEAs arbeten är att vi inte är i närheten av att exploatera den potential som finns under de närmaste decennierna om vi inte anstränger oss mer. Vi opererar långt under det ”optimala” utrymmet.

Är det inte dessa två gränser (vad tål världen och hur mycket “lågt hängande frukt” vi har tillgång till) intressantare för energikommissionen snarare än att för femtioelfte gången gräva ned sig i ännu en samhällsekonomisk analys?

Det säger IEA i sin senaste World Energy Outlook (WEO 2016) där kapitel 7 ägnas åt effektvivisering och särskilt motorer. Mer än hälften av elanvändningen går till motordrift (se bild 1 nedan) och det finns en rad åtgärder som kan minska denna energianvändning med bortemot 40% (se bild 2 nedan). Märk dock att det inte endast handlar om byta dåliga motorer mot bättre utan det är mera genomgripande åtgärder.

I rekommendationerna finns en lång katalog över policyingrepp som behövs:

1. Minimum energy performance standards: MEPS limit the maximum amount of energy that a device may consume and are a proven policy tool in many different applications.
2. Extended product approach: The extended product approach expands the coverage of the regulation to the motor-driven unit, such as pump or compressor, to include the motor, end-use equipment, mechanical components and VSDs.
3. Energy labelling: A labelling scheme generally divides energy-using devices into different efficiency classes and thus helps consumers to choose more efficient products.
4. Price signal: In several countries, fossil-fuel subsidies and the inadequate embodiment of externalities in prices distort the true cost of electricity and thus can render desirable efficiency investment economically unviable in the eyes of the consumer.
5. Competitive tenders: Competitive tenders are common for renewable energy projects in many countries, but are still an exception for efficiency projects (though Switzerland has such a scheme and Germany has recently launched one).
6. Energy management systems (EMS) and energy audits: Such systems are computerbased tools that provide a framework to optimise the energy performance of an entire industrial plant
7. Energy service companies (ESCOs): ESCOs carry out energy efficiency projects for their customers (generally in the framework of an energy savings performance contract) and are paid from the energy savings achieved.
8. Industry-wide schemes: Various industry-wide efficiency regulations exist across the world.
9. Energy supplier obligation: Utilities are given saving targets and can (among others) source the savings from investment in motor systems via energy efficiency programmes for customers.
10. Awareness-raising measures: Low awareness and a lack of information present a significant obstacle to the uptake of energy efficiency. Training initiatives (capacity building), technical advice and documentation or energy efficiency networks can provide effective measures to address this aspect.
11. Financial incentives: Targeted financial incentives in the form of tax rebates, loan guarantees or subsidies for the installation of more efficient technologies can ease the burden of high initial capital expenditures involved in some energy efficiency investments.

Summarising, a range of policy measures is necessary to exploit the energy-saving potential of motor systems used in industry to the full extent possible. Policy-makers need to look beyond the current focus on component regulation to systems taken as a whole; and to pursue several approaches in parallel.

BILD 1
—————————

BILD 2

Man undrar ibland vad det är som motiverar de återkommande studierna av var gränsen går för samhällsekonomiskt motiverad effektvisering av energianvändningen. Är det rädslan för att vi skall gå för långt? Att vi skall effektvisera för mycket? Man kan ju lätt få svindel om man balanserar på hög höjd. Då kan man falla ned med åtföljande ruskiga konsekvenser

Men är det denna risk som är relevant när det gäller effektvisering? IEA har visat att globalt har vi istället en risk för att inte utnyttja potentialen. Fortfarande om 2 decennier kommer merparten av den idag kända potentialen att vara orörd! Skulle Sverige vara annorlunda?

Chalmers gjorde en studie baserat på den senaste effektviseringutredningen som gjorts i Sverige och skrev:

(Det) antogs som lägst 10 % acceptans, med möjlighet att nå 20-30 % om priser ökar mycket och styrmedel mm får starkt genomslag. Med nuvarande priser samt dagens styrmedel och fokus på energifrågorna bedöms 15 % vara ett rimligt antagande.

Hur mycket vi verkligen effektiviserar (E) beror på hur stor potentialen är (P) och hur stor acceptans den får (A): E=P*A Om A är lågt så blir resultatet litet. Utredningar om hur man skulle höja acceptansen verkar mycket mera motiverade än att grunna över potentialen. Vi behöver klättra och risken för att falla är inget att oroa sig för.

Man kan känna sig trygg av två skäl. Den ena är att vi opererar på en mycket låg nivå och det andra är att potentialen ökar hela tiden!

* Lärkurvorna på marknaden visar att effektvisering (och förnybar energi) blir successivt billigare - det ökar potentialen.
* Tekniken utvecklas med rasande fart med det som vi brukar kalla den fjärde industriella revolutionen - det ökar potentialen
* När vi lär oss hantera PLUS-faktorerna (Multiple benefits) i kalkylerna så syns det att effektivisering är ännu lönsammare - det ökar potentialen

Vad som kunde vara relevant när man pratar samhällsekonomi är OM det är det måttet som sätter gränsen och om det inte borde vara frågan om vad som är resursekonomiskt? Kanske innebär det som vi idag kallar samhällsekonomiskt ett överutnyttjande av de resurser som är tillgängliga? Minns Jörgen Noergaards ord att: “Det kanske inte är ekonomiskt att rädda världen men det kan vara en bra idé ändå!”

Beteendeekonomen Richard (Dick) Thalers bok “Misbehaving” kommer nu på svenska och har fått namnet “Beslut och beteenden : att förutsäga det oförutsägbara” och omnämns i en lång artikel i DN. I artikeln sägs att intresset för beteendeekonomi ökat i Sverige på sista tiden men det vete tusan. I vart fall har inte mycket av det synts i vad som sägs från myndigheter och departement eller i politiken. Inte ens vad som syns i de vanliga fora där professionella ekonomer brukar synas.

Kanske kan vi hoppas på en ändring när nu boken kommer på ärans och hjältarnas språk för det är den värd. Den är både lättläst och underhållande för att nu inte nämna lärorik.

På denna sida har efterlysts att den också borde inspirera till att sätta beteendeekonomin i system på det sätt som gjorts i Storbritannien. Det skulle spela en stor roll också för hur man arbetar med effektivare energianvändning.

För ytterst handlar det om hur riktiga människor tänker och vad de gör, inte vad påhittade exempel i läroböckerna antas göra. Eller som Thaler säger det är skillnad på människor (Humans) och skolboksfiktioner (Econs).