Vi talar om energieffektvisering (1) och förnybar energi (2), se bild nedan. Nu har IRENA, International Renewable Energy Agency, upptäckt släktskapet och presenterar det i ett arbetspapper med titeln “RENEWABLES AND ENERGY EFFICIENCY: A DYNAMIC DUO”. De fortsätter med att förklara “Maximising the synergy between the two crucial objectives can drastically reduce energy-related carbon emissions”.

Precis vad vi sagt när det gäller DSM för det tjugoförsta århundrandet. Att effektvisering är en förutsättning (1) för att man skall skapa en säker plattform för förnybar energi (2), så att den räcker och inte blir onödigt dyr eftersom man slipper att dimensionera så att den förnybara energi används för att “mata” onödig energianvändning.

Men ändå fortsätter diskussionen att koncentrera sig på energitillförseln - Varför?

IRENA har kommit med son årliga rapport om jobb inom förnybar energi och som väntat är volymen markant i större delen av världen (se bild nedan) - även i USA. Men det kan nog deras president ändra på om han får hållas ett tag till. 

Nu väntar vi på vad IEA har att rapportera i sin “energy effiency market report” nästa månad. Vi vet ju från andra källor att Indien är väldigt framåt när det gäller effektvisering. Det svåraste med dem är att de rapporterar om marknadsvolymer genom att ange dem i deras speciella enheter, till exempel crore (1 crore = 10 millioner), vilket gör att det ser mycket mindre ut än vad det är.

En gång en svensk paradgren när det gällde effektivare energianvändning men på senare tid med påtaglig andnöd.

Så mycket trevligare då att se att det fortfarande fungerar men i Indien! EESL är numera ett världsledande företag som både gjort LED ekonomiskt överkomliga genom storskaliga upphandlingar och nu ger de sig på elbilar och laddningsstolpar.

Och visst har de vissa fördelar i Indien genom sin enorma marknad. Men de tar också för sig mer genom att etablera sig i Storbritannien och Malaysia! Om ni vill veta mer så berättar deras chef Saurabh Kumar i ett IEA DSM University webinarium den 28 september kl 15-16 (http://www.ieadsm.org/dsm-university/)

Efter att ha sett igenom några av de program för energikonferenser (inklusive Almedalen) som flutit in i mailen under året kan man bara undra om alla de som anordnar energikonferenser, bland annat några av våra större medieföretag, gör det för att analysera vad som är på gång eller om det bara är en affärsmöjlighet? Programmen innehåller väsentligen presentationer från våra vanliga (stora) energiföretag där deras synpunkter oftast är väl kända på förhand och deltagaravgifterna är svettiga för vanliga småföretagare.

Det är å ena sidan inte svårt att förstå. Det handlar mest om en förlängning av en gammal problembeskrivning där energifrågan varit synonym med val av tillförselåtgärd och -bränsle. Det vill säga så som den behandlas av nuvarande ledning i USA. En ledning som ju nyligen visat att deras världsbild är formad i en svunnen tid.

Målgruppen för dessa konferenser verkar också vara främst de stora etablerade energiföretagen där man inte blinkar för att punga ut med stora belopp för att få vara med. Alltså ett ganska säkert affärskoncept för arrangörerna.

Men om man istället skulle ägnat sig åt de verkliga energifrågorna och den riktigt kritiska och avgörande nämligen energianvändningen då skulle programmen se annorlunda ut. IEA sade för något år sedan:

While renewable electricity, electric vehicles and biofuels will continue to get attention, if the world is to have any hope of meeting the Paris Agreement – not to mention getting on a 2 degree pathway – energy efficiency will have to lead the way.

Detta hamrar man in i IEAs årliga markandsrapporter (se bild nedan) och det kommer man att göra även i den som kommer om någon månad! Undrar när konferensarrangörerna skall upptäcka detta? Eller de är nöjda med att tjäna pengar på att diskutera gårdagens problem

CleanTecnica har en intressant artikel där man säger att vi befinner oss i en övergång från energimonopol till energidemokrati. De fyra stegen i denna process säger de är:
1. Diastributed Power eftersom tillföreseltekniken har miniatyriserats
2. Decentralisation just eftersom de mindre anläggningarna kan placeras ut var som helst
3. Ownership när det nu inte fordras en förmögenhet för att skaffa sig tillgång till egen energitillförsel
4. Disruptive tecnology genom IT för styrning och kontroll och genom att kompletterande teknik (till exempel batterier) blir tillgänglig

Tänkvärt men är det inte som vanligt att man glömt bort en del? Nämligen att effektivare energianvändning gör det möjligt att överhuvudtaget tänka i banor av egen energiförsörjning som annars skulle blivit onödigt dyr!

Det är lite som när man i 1900-talets början diskuterade demokrati, men enbart för män. (“Vad tusan nu broder - skall kvinnor också ha rösträtt”?) Halva befolkningen lämnades utanför och nu diskuterar man energilösningarna för halva systemet!

Det är inte bara i Sverige vi har en diskussion om energisystemets baslast. En diskussion som både här och på andra håll präglas av att man är van vid ett system där energianvändningen är på förhand given och tillförseln kom från stora fasta anläggningar vars ekonomi i stort sett låg i att de kördes kontinuerligt. Det var i en tid när användningstekniken var “primitiv” (glödlampor, elvärme, motorer utan varvtalsreglering och som drev system med strypventiler för reglering). Tillförseltekniken var storskalig och beroende av enkla bränslen (kol, olja, vatten som samlades i dammar).

Som bekant har det hänt mycket sedan dess. Dock inte med vårt tänkande om hur systemen påverkas av den nya tekniken. Vilket syns i debatten. “Keep the lights on”, “Vad händer en kall vinternatt”, “airconditioning must work on hot summer days”, “Tak för energianvändningen hotar jobben” - Några röster från olika hörn av världen.

Därför är det välgörande att läsa en artikel i Energy in Demand “Baseload myths and why we need to change how we look at our grid”. Där avlivar man några av myterna och ger en alternativ bild därför att “The most reliable grid is one that uses a mix of generation types.”:
* Renewables can provide backup as part of an integrated grid
* Variability is normal for grid operators
* Renewable variability is predictable and can contribute to reliability
* Baseload isn’t the best way to ensure reliability

Men det tar tid att ta in ny kunskap och få grepp om hur ett annorlunda system fungerar. Det är dock en nödvändig process om vi inte skall hamna iden amerikanska situationen med en president som “gillar kol” och en miljöminister som vill ta bort regleringar som skyddar konsumenter från skadliga kemikalier.

Det är vanligt förekommande, särskilt i den politiska retoriken, att man efterlyser “best practices”. Det vill säga att man skall ta fram verkligt goda exempel på åtgärder för att promovera effektivare energianvändning. Underförstått är att man sedan skall ta efter dessa exempel. Ja tänk om det vore så väl.

Det finns hekatomber med sådana studier och förslag men exempel på applicering (transfer) av sådana “practices” är närmast den inverterade mängden av en hekatomb!

Det kanske kan bli ändring på det nu!? Peter Warren som är den Brittiske representanten i IEA DSM TCP (http://www.ieadsm.org) har publicerat en studie med namnet “Transferability of Demand-Side Policies between Countries” i Energy Policys senaste nummer. Där visar han att sådan transfer kan äga rum på tre olika nivåer: a) Direct copying, b) Adaptation och c) Inspiration. Men att det beror på sammanhanget (contexten) som han delar upp i sex olika faktorer: 1. Market structure, 2. System structure, 3. Climate, 4. Energy demands, 5. Regulatory structure, och 6. Cultural familiarity. Se bild nedan.

Intressant!

Sommaren är snart tillända och vi har en startsträcka inför höstens evenemang. En kulmen kan bli IEAs energiminsitermöte i november under ordförandeskap av vår egen energiminister. Då kan det vara praktiskt att börja med en ny publikation där IEA specialgranskar innovationer för ren energi “Tracking Clean Energy Innovation Progress”.

Den är i sin tur i väsentliga delar ett utdrag ur den tyngre rapport som de gav ut tidigare i år (ETP 2017) där de just granskar de tekniska möjligheterna att klara klimatet. II den visade man ganska nedslående resultat från olika teknikområden och byggnader släpar efter ordentligt.

Och nu väntar vi på årets upplaga av Energy Efficiency Market Report som IEA aviserat till september.

En av de saker som oftast irriterar oss är att energianvändare inte lyder sina plånböcker! De ekonomiska teorier som trumpetas i oss dagligen är att när det finns en möjlighet att göra vinst så tar vi den. Möjligtvis inte på stört men förr eller senare!

Ändå visar IEAs analyser att fortfarande 2035 (om cirka 20 år) så har energianvändarna fortfarande inte realiserat mer än en tredjedel av den lönsamma potentialen till besparingar i sina hem och på arbetsplatserna. Fortfarande “föredrar” vi att använda energi som vi inte behöver - trots att våra plånböcker blir tunnare av det!

Mystiskt! Eller ändå inte?

Den Irländska energimyndigheten, SEAI, har gjort en studie av hur folk beter sig ställda inför möjligheten att energieffektvisera. Det visar sig att majoriteten mycket väl känner till att de har sådana möjligheter (se bild nedan) men - det tar tid att komma till skott!

Så vi kanske skulle sluta förarga oss och istället utveckla vår förmåga att ge folk bättre möjligheter att få *** ur vagnen! Framför allt måste vi sluta att vänta på att det händer av sig själv! 

Sverige ligger i otakt med övriga världen när det gäller sommar och semestrar. Här kommer vi att rapportera lite oregelbundet när det händer något av betydelse utanför våra gränser. Först ut om IEAs senaste övningar.
————————————

IEA har aviserat att man nu skall öka trycket när det gäller energieffektvisering. Man skall skapa en central mötesplats (hub) för effektvisering för att utbyta information och visa upp resultat (best practices). Och för att visa ytterligare på denna vilja samlade man i Paris till en global konferens den 29 juni, IEA Global Conference on Energy Efficiency brings together government and industry leaders.

Ambitionen är bra och det kan nog betyda en hel del att de som har viljan kan finna stöd och inspiration hos varandra. Men när det gäller att finna argument för det kloka i effektvisering så saknas de sannerligen inte. IEA citerar ledorden för det Indiska programmet Ujala: more jobs, lower costs, and greater access to energy for millions.. Något som gäller inte bara Indien.

IEA kan säkert samla fakta och förmedla men frågan är hur långt det räcker i en värld där “faktaresistensen” sprider sig. Det är viktigt att även om IEA är en central och kan utnyttja sin ”samlingsförmåga” (convening power) man drar nytta av andras resurser för analys, ideskapande och verifiering, eceee – typ.

Mycket av det som sades vid konferensen var känd retorik. ”Effektivisering först för det är billigast och minst skadligt etc, etc, etc”. Inte fel men vi har hört det förut och vill se handling bakom orden.

Bland det mest intressanta var Indiska exempel på ”best practice” som trots att det är riktigt bra inte vunnit mycket spridning. Till exempel industriprogrammet PAT (Performance, Achievement, Trade) som presenterade av Ajay Mathur chef för TERI och tidigare BEE (Bureau of Energy Efficiency) samt LED programmet som sänkt kostnaderna för en LED-lampa från 310 Rupies till 38! Det presenterades av Saurabh Kumar som är chef för världens största ESCO. Både Ajay och Saurabh kommer att hålla webinarier i DSM University under hösten.

Bland det som var mera konfunderande var en session om finansiering av effektviseringsprojekt. En slutsats verkade vara att det inte saknas medel för goda projekt MEN uppenbarligen saknas kompetens blad finansföretagen att bedöma dem. Flera talare pekade på effektviseringens PLUS-värden (Multiple Benefits) men menade samtidigt att de INTE kunde ta hänsyn till dem!? Några hävdade att om man bara kunde få till stånd bättre garantier så skulle det utlösa en strid ström av projektgodkännande. Intressant för det är vad ”Baltic Chain” (saligt i åminnelse) föreslog en gång. Är det dags nu?

En lång rad talare från alla läger hävdade betydelsen av policies, regelverk och institutionella förbättringar. Det verkar lovande och därför är det kul att se att Sverige nu tycks vara villigt att ta ett grepp om effektviseringen efter många år av smygande i buskarna och reflexmässiga hänvisningar till att marknaden är sig själv nog. Ivrigast framfört av Konjunkturinstitutet och (vissa delar av) Energimyndigheten.

Och svenska (nordiska) initiativ behövs. En överraskning från konferensen var när den Kinesiske delgaten Dai Yande sade att vid det nyligen timade CDM-mötet i Kina hade det inte funnits ett enda förslag om effektivisering!! Detta kan Sverige och övriga nordiska länder bota vid det CDM-möte som skall hållas i Köpenhamn och Malmö nästa år.

New York Times har gjort en översikt över hur olika delar av USA förhåller sig till Parisavtalet och funnit att landet är ganska splittrat men att det finns stora friska delar både i stater, kommuner och företag (se glimt nedan).

I genomgången visas att förnybar energi och följsamhet till Parisavtalet för majoriteten av staterna är de billigaste lösningarna och därmed förmånligast. Rapporten skriver:

Investing in Green Energy Makes Economic Sense

Gåtan är varför den sittande administrationen har svårt att fatta det. Kan svaret ligga i den egna plånboken? 

Om man vill veta vad som händer i USA är ett bra sätt att lyssna på de olika humorprogram som sänds nästa varje kväll i olika kanaler och som man sedan kan hitta som klipp på YouTube. I dessa finner man ofta fakta som den sittande presidentens administration antingen fått om bakfoten eller rent av ljuger direkt om.

Ett sätt att få mera insikt om hur Trumps gäng ser på energifrågorna är att titta på John Olivers program “Last Week Tonight” där han visar både statistiska fakta och berättar om de krafter som försöker blåsa liv i den döende kolgruveindustrin. Både upplysande och underhållande.

Påståendet att man i “kolsektorn” i USA skapat 50000 nya jobb sedan förra året är fascinerande. Chefen för EPA (deras Naturvårdverk) Scott Pruitt sade så nyligen. Ett klar tvivelaktigt påstående enligt USA Today som säger att det bara finns 51000 kolgruvejobb i hela landet, eller drygt 80000 om man tar med jobb som är relaterade till kolbranschen!!

PS: Några andra källor (som inte är särsklit vänliga mot Trump och hans gäng) är Trevor Noah (som efterträdde Jon Stewart), Bill Maher, Stephen Colbert, Samantha Bee och Rachel Maddows.

Statoil har publicerat sin marknadsutblick för 2017 där de har tre scenarier (se rubrik och bild nedan) för att illustrera vart utvecklingen kan ta vägen.

En poäng är att de också i sina scenarier visar hur samhällena skulle kunna se ut i de olika fallen.

Reform: market forces coexist with climate policies
In this year’s Reform, the NDCs (still) form the backbone of fundamental transformations in the energy industry, but it is assumed that only those changes that can be accomplished through market-optimal, non-subsidized investments are sustained.

Renewal: a pathway to energy sustainability
The Renewal scenario focuses on developments that combine to deliver an energy-related CO2 trajectory that is consistent with a 50% probability of limiting global warming to 2°. ....Renewal plays out in a benign geopolitical environment where cooperation, not competition, drives policy.

Rivalry: a multipolar world
Rivalry portrays a multipolar world where populist, nationalist, inward-looking and short-term priorities direct policy making, where climate scepticism runs high and where disorder, conflict and power struggle apply at the expense of cooperation and trust.

I den kommentar från Statoil som publiceras i Euractiv sägs:

Energy efficiency: “The one most important factor”
“We have to decouple GDP growth from energy demand growth, we think. And it might be impossible. But it’s a huge challenge, and that’s what we do in the renewal scenario,”

Det får vi fixa! 

Skeptiker, förnekare eller ännu värre?

Den grupp som bedriver kampanjer mot klimatåtgärder vill ju gärna förklä sig till “skeptiker”. Det låter som om de var reflekterande och sanningssökande och det är ju en god egenskap. Men tittar man på argumenten och ihärdigheten samt inte minst på vilket sällskap de brukar ha med sig blir bilden ofta mindre smickrande.

Björn Wiman skriver i DN att: “De aggressiva klimatförnekarna bygger på samma idéer som fascismen” och ger exempel bland annat från Trumps USA.

En spade är en spade och skall inte kallas för något annat men det finns olika sorters spadar också. Somliga är dyngspadar!

Vi vet alla att de ändringar som behövs också innebär att vi måste ändra på oss själva. Men visst tar det emot!

En intressant liten skrift om beteendeekonomi innehåller bland annat en uppsats (The Behavioral Change Matrix: A Tool for Evidence-Based Policy Making) som visar detta i både ord och bild. Att det inte bara handlar om kunskap/insikt (awareness) utan också vilja, se bild nedan.

Ruth Mourik argumenterar i en eceee-kolumn för att man skall lossa på kraven när det gäller att “bevisa” den vetenskapliga kvaliteten och tillåta forskare att vara mera fria i fältet mellan forskning och praktik. Det är en intressant tanke som utgår från att kraven på säkerställda forskningsresultat kan vara hämmande och bromsande MEN varför skall det bästa vara det godas fiende?

Jo det behövs mera aktivitet i den oklara zonen mellan vad som är “godkänd” forskning och det som praktikens folk sysslar med. De båda sidorna betingar varandra (se bild nedan) men umgås inte tillräckligt nära. En gång i tiden hade vi i Sverige en institution som hade just den “medlande” uppgiften mellan forskning och praktik. Den kallades Byggforskningsrådet men lades ned mycket på initiativ av forskningspurister. Men just en sådan funktion behövs om vi skall få fart på och inriktning på innovationer för framtiden som IEA pekade på häromdagen.

Så Ruths fråga är intressant men svaret är inte att minska kraven på forskningsarbetet utan att komplettera det med bättre kommunikation och tankeutbyte!

Kan vara något helt annat än det som vi fått lära oss från barnsben det vill säga antingen en som köper vad som erbjuds (och morrar i tysthet) eller en som säljer till dem som betalar och inte ställer till onödiga problem.

De tekniska möjligheterna att anpassa (=minska) sin användning har förbättrats markant även om den inte utnyttjas av kunderna i den utsträckning som vore ekonomiskt motiverat. Likadant gäller möjligheterna att själv svara för den energitillförsel man vill ha genom småskalig lokal omvandling. Även här finns möjligheter till radikal ökning och modernare styrning, övervakning och inte minst samverkan i till exempel kooperativ. Vart kan det hela ta vägen?

Ett sätt att skåda in i framtiden är att hänga med på nästa IEA DSM Webinarium den 22 juni kl 15.

Peer-to-peer energy trading using blockchains

22 Jun 2017 @ 15:00 CEST
David Shipworth (UCL Energy Institute)

Rapid penetration of distributed generation technologies, combined with grid constraints, and disillusionment with non-consumer centric business models, is leading many to explore radically different configurations of the energy system. One such model, ‘transactive energy’, focuses on peer-to-peer energy trading with the role of the energy company replaced with a trustless transaction layer based on distributed ledger (blockchain) technologies. The proponents of transactive energy argue that it provides social, environmental, economic, and energy systems benefits.
This lecture will provide a broad introduction to the field, before discussing the opportunities and limitations of this approach within the energy transition.

Den så kallade presidenten i USA försökte göra en poäng med att ställa Paris mot Pittsburgh och hävdade att han var vald för att representera den senare. Den amerikanske komikern Steve Colbert för sin del hävdade att Trump snarare representerade Petersburg (i Ryssland) än Pittsburgh. 

Runt om i världen visar det sig att det snarare är städer som står för de verkliga klimatinsatserna än länder. The Guardian visar att i USA är det bland andra New York, Houston, Miami och San Fransisco. Och i det riktiga Paris (Frankrike) så gör man stora insatser under sin borgmästare Anne Hidalgo. Hon är dessutom ordförande i den grupp av städer som kallas C40 där bland andra Stockholm ingår.

CEM, Clean Energy Ministerial, är en lite underlig konstellation som bildades för något decennium sedan för att främst visa att amerikanerna hade ett initiativ ifråga om bättre (uthålligare) energilösningar. De har fört en blandad tillvaro och inte haft särskilt mycket struktur i sina satsningar. För något år sedan flyttades deras sekretariat till IEA och det kan ha varit ett lyckokast på flera sätt. Ett är att man fått möjlighet att harmonisera sina insatser med IEA, IPEEC och IEAs Technology Collaboration Programmes (TCPs vilka tidigare kallades Implementing Agreements). Det andra lyckokastet var kanske mera av en sinkadus men man lyckades fjärma sig från dagens amerikanska administration.

Kanske är det ett ytterligare hälsotecken att man nu också bestämt att nästa år möte skall hållas i Norden, närmare bestämt Köpenhamn och Malmö!

Det är välgörande att IEAs senaste skrift så tydligt framhåller att effektivisering måste gå först så att systemet blir överkomligt och rätt dimensionerat. “Sluta stuprörstänkandet” säger de

.... they will need to be better integrated and managed from a systems perspective. This can increase efficiency and decrease system costs, and it will require a broader range of technologies and fuels. However, success depends not only on individual technologies but also on how the overall energy system functions. The most important challenge for energy policy makers will be to move away from a siloed, supply-driven perspective towards one that enables systems integration

Vilket illustreras i bilden nedan.

http://fourfact.se/images/uploads/DIVERSBILD.jpg

I ETP 2017 kan vi läsa:

Energy technologies interact and thus must be developed and deployed together. Affordable, secure and sustainable energy systems will feature more diverse energy sources and rely
more heavily on distributed generation. Therefore, they will need to be better integrated and managed from a systems perspective.

Och av illustrationerna ser vi att effektvisering är störst och viktigast (se bild nedan). IEA har stora förhoppningar när det gäller koldioxidinfångning (CCS) men man märker också att kärnkraft är nästan bara pliktskyldigt redovisad!

Från IEA ETP 2017. RTP står för referens scenario, 2DS för utveckling mot 2 graders temperaturhöjning och B2DS för ett scenario som pekar bort mot 1,5 graders höjning

...och det över hela fältet. Både effektvisering och förnybart. Alltifrån forskning om ny teknik till ökad spridning av redan kända och väl fungerande prylar. Från tekniska finurligheter till smarta sätt att få saker på plats. Ingen sten får lämnas orörd! Det är i korthet budskapet i IEAs nya Energy Technology Perpectives, ETP 2017. Se också bild nedan (Energy technologies require support across all innovation stages).

Kanske är det ett hemligt budskap till Sveriges energiminister att ETP 2017 släpptes på den svenska nationaldagen? Eftersom han skall vara ordförande vid ministermötet senare i år? 

En nyhet i årets utgåva av ETP är att man har ett scenario som går bortom 2-gradersmålet kallat Beyond 2 degrees (B2DS), ” the B2DS looks at how far known clean energy technologies could go if pushed to their practical limits, in line with countries’ more ambitious aspirations in the Paris Agreement.”

Saknar man något? Ja kanske en tydligare skrivning av nödvändigheten att låta forskninsgresultat gifta ihop sig med erfarenheter från spridningsåtgärderna (deployment) om det skall bli någon skjuts på innovationerna!? Det skulle ju kunna få bli ett svenskt bidrag med erfarenheter från gamla Byggforskningsrådet (om nu någon minns dem?)

Skulle man så här på Nationaldagen få önska sig lite svenska helylleinnovationer? Inte sådan där flashiga som John, Lars Magnus och Baltzar höll på med, som propellrar, telefoner och kanalslussar. Utan något mera nyttigt som går att packa i platta paket och sättas ihop med insexnyckel - typ Ingvar! Eller kanske som bröderna Richard och Maurice gjorde i USA (McDonalds alltså). Något som gör nödvändiga vardagsgrejor överkomliga på ett enkelt sätt för vanligt folk.

Just nu samlar IEA folk i Beijing för att diskutera innovationer men av allt att döma kommer de att fixera sig vid det som plingar och lyser mera än vid det som verkligen behövs och som de själva dokumenterat (se bild nedan).

Jo vi behöver de här häftiga grejorna också men vi behöver ett radikalt genombrott på området att tillhandahålla effektivisering ännu mer! Det finns säkert flera Ingvars där ute - KLIV FRAM (och var gärna svensk)! 

Man kan grubbla sig blå över vad det är som driver Donald Trump. Jeffrey Sachs skriver i sin blogg att det är pengar (dark Money) som drivkraft bakom det senaste att lämna Parisavtalet. Och det låter sig förstås sägas:

They are doing this for one reason, and one reason only: money. More precisely, Trump’s policies serve the corporate interests that pay the campaign bills and effectively run the US government.

Men räcker det? Michail Zygars bok om Männen i Kreml visar också upp (i förbigående) att Putin tidigt i sin karriär ville bli en i gänget också för västsidan och hade långtgående planer för Ryssland som leverantör av “Energitrygghet” för väst. Något som vi fortfarande kan se spår av i utbredningen av naturgas. Men att han inte släpptes in i gänget och då vände sig inåt och bort. Kan inte Donald ha något liknande i sitt förflutna?

Dan Rather som gammal politisk kommentator i Amerikansk TV är inne på spåret att det finns någon psykisk störning.

Visst är det fascinerande att se det amerikanska dramat om klimatavtalet. Hur någon som påstår sig vara kunnig ifråga om affärer och ekonomisk utveckling så konsekvent kan missa sin egen bästa chans?! Ingen som rest i USA under de senaste decennierna har kunnat missa att stora delar av infrastrukturen är i stort behov av upprustning. Och när man nu erbjuds en gyllene chans att sätta igång det arbetet så överväger man att låta bli! Eller som The Guardian skriver.

If President Trump wants to win on infrastructure, defy expectations, boost the US economy for generations, and stand tall atop the world stage, he should publicly endorse the Paris Agreement and announce a major national effort to rapidly overhaul American infrastructure, while building the carbon-efficient economy of the future. He will find he has more support for that than for anything he has tried so far.

Man missar “världens chans”! Världen kommer att ta sina egna chanser men göra det utan USA. Grattis slughuvuden!

..har i ett antal stora tävlingar överraskat genom att missa växlingar. De har därmed oftast gått från att vara solklara ledare till ömkliga förlorare. Oftast utan att någon känt särskilt medlidande med dem eftersom de oftast varit ganska skrytsamma för tävlingen. Nu verkar vi få se det hända även på den politiska arenan när (och om) som det ryktas man kommer att lämna Parisavtalet.

Det första som kommer att hända är att något annat land tar över ledarpinnen vilket FN redan påpekar. Det andra kommer säkert att vara att vissa delar av USAs industri och troligen några delstater kommer att försöka hänga med i den internationella utvecklingen.

Det tredje blir att Trump kommer att bli ihågkommen som den som tappade pinnen och gjorde att hans land förlorade - Väl bekomme! Ingen har förtjänat det mer än han.

Behövs stöd till förnybar energi när det finns ett överskott på marknaden? Frågan ställs i en skrift från ett EU-projekt som heter “På väg mot 2030” (Towards 2030).

Det korta svaret är att sådant stöd kan fortfarande vara motiverat om det finns kvarvarande möjligheter till kostnadsminskning. Men också att det kan vara motiverat att hantera stödet med auktionssystem istället i framtiden som ett sätt att ge investerarna större trygghet (än med de certifikat som vi använder i Sverige).

USAs så kallade president har gjort en tur i världen och vid hemkomsten förklarat för sin hemmapublik vilken framgång det har varit. En åsikt som få delar (se nidbild av okänt ursprung nedan).

Naturligtvis spelar det en roll om USA väljer att vara med i klimatavtalet eller inte men det land han skadar mest om han väljer att avstå är med stor sannolikhet sitt eget.

Och för en som har som sitt stridrop att göra USA stort igen så är det med förvånansvärd ihärdighet som han förminskar det. Klart vi bryr oss men det gagnar föga så vi lånar slutorden från “Borta med vinden”: “Frankly my dear I don’t give a damn!”

Financial Times har en artikel som diskuterar att IEA i sina publikationer konsekvent missar den explosiva utvecklingen av förnybar energi och då särskilt solceller. Till IEAs försvar sägs att deras skrivningar inte är prognoser utan scenarier och att de som regel visar flera olika scenarier som vart och ett baseras på olika möjliga utvecklingar. De bör därför läsas inte som utsagor om framtiden utan som skisser av möjligheter.

Till det kan sägas att IEA i sina årliga skrifter WEO (World Energy Outlook) och ETP (Energy Technology Perspectives) haft en envis förmåga att undvika att använda sina egna publicerade rön om marknadens lärande. Det har ibland lite karaktär av “not invented here” även om det (för att låna Tage Danilessons ord) var just där det hände!

EUs energiministrar har haft ett informellt möte och blivit uppläxade av kommissionen att verkligen hålla sig till den bärande tanken “EFFICIENCY FIRST” enligt en artikel i Euractiv. Kommissionären själv har framhållit på twitter:

Energy efficiency is not a slogan. It’s a very cost-effective way to reduce emissions, imports, and create growth.

Visst - så är det. Men vad i fridens namn gör ni i revisionen av byggnadsdirektivet (EPBD)? Där heter det i en bilaga att:

Primärenergifaktorer ska göra avdrag för andelen förnybar energi i energibärare så att beräkningarna på ett likvärdigt sätt tar med a) den energi från förnybara energikällor som produceras på plats (bortom den individuella mätaren, dvs. den räknas inte som levererad energi) och b) den energi från förnybara energikällor som levereras med hjälp av energibäraren.”.

Vilket torde betyda att om man har tillgång till egenproducerad förnybar energi eller om den energi man köper kommer från förnybar energi så behöver man inte effektvisera i byggnaden! 

Så istället för att utnyttja den billigaste resursen (effektvisering) så är det istället bättre att låta förnybar energi slösas bort på förluster i byggnadsskal, varmvatten och uppvärmning. Förnybar energi som annars skulle kunnat användas av andra och ersätta fossilanvändning.

- Effektivisering först, sa Bill,
- Först effektvisering, sa Bull.
- Vad menar ni, sa elaka Hans

Vi har fått se ett intressant försök att göra väl dokumenterad kunskap till en marknadsföringsgrej - kallad Swansons lag. Den borde snarare heta “Wenes järnlag” efter att den dokumenterats i en skrift från IEA redan i början av detta århundrade. Clas-Otto Wene har dessutom visat att “marknadens lärande” är generellt giltig och finns både i vår historia (se exempel i bild nedan från svenskt skeppsbyggande) och i vår vardag. Clas-Otto såg samma mönster när man nyligen renoverade hissarna i hans bostadsområde! För varje fördubbling av marknaden minskar kostnaderna med 20%.

Den intresserade kan läsa hans artikel “Future energy system development depends on past learning opportunities” i en webversion från Wires Energy and Environment.

Det är därför ingen avancerad gissning att vi ser just detta förhållande med marknadens lärande på elbilsmarknaden just nu. Financial Times hävdar att elbilar blir lika billiga som vanliga fossilfordon redan nästa år.

Vem tusan är Swanson, undrar man? Han har tydligen formulerat en lag om tekniklärande för solceller sägs det i en artikel från IEEFA, Institute for Energy Economics and Financial Analysis, se bild nedan. Tillämpningen för solceller känner vi till från IEAs bok om “Exeperience curves” från 2000 och vars författare var Clas-Otto Wene.

Går man till Wikipedia börjar man ana att Swanson nog mera är en skicklig marknadsförare knuten till, och grundare av, ett Amerikanskt solcellsföretag. Wikipedia konstaterar att begreppet Swansons lag kommer från en artikel i The Economist så sent som 2012.

Och man skall nog se upp med The Economist har vi lärt oss av Katrine Marcal som skrev om dem i en krönika i DN nyligen:

De flesta som tar sig in i The Economist-tornet inser snabbt varför tidningen inte har några bylines. Medarbetarna tycks alla vara i 20-årsåldern. Hade läsaren förstått att artikeln om ECB som får honom att sälja statsobligationerna var skriven av en nyutexaminerad filosofistudent från Oxford som bor med fyra bloggare i ett radhus i Hackney, hade han satt i halsen. The Economists tvärsäkerhet om hela världen är en produkt av den debattstil som lärs ut på de brittiska elituniversiteten.

IEAs rapport om (bristen på) framgång på olika teknikområden för ren energi (clean energy) har ett litet kapitel om innovationsbehov där man illustrerar vad som kan och bör göras i termer av offentligt stöd och marknadsutveckling, se bild nedan.

Om vi skippar den övre tredjedelen med, bland annat, den lite märkliga noteringen om ökat stöd för att demonstrera kärnkraft (!) så finns det intressanta observationer i de båda nedre. I kommentaren till bilden skymtar fram ett de hört talas om “lärkurvor” men tyvärr undviker att utveckla temat. Det kanske kommer i den fullständiga utgåvan om några månader?

Modular clean energy technologies that can be mass-produced include solar PV, LEDs, batteries, passenger vehicles and efficient appliances. In this way, substantial manufacturing experience can be generated for each doubling of industrial output.

SEAI (Sustainable Energy Authority of Ireland) håller just nu på att lägga sista handen vid en rapport om beteende och beslutsfattande i bostäder, “Behaviour and decision making in the residential sector”. Man kan få tjuvtitta i den genom en presentation som Jim Scheer nyligen gjorde på en workshop i Dublin.

En av de saker de tittar på är det här med väckarsignaler (trigger points), se ett exempel nedan, och hur man kan nå olika kundgrupper vid olika tillfällen.

En inspirerande presentation av Liam Delaney visade på potentialen (och metoder/möjligheter) att ta hänsyn till olika “anomalier” i beteenden och där han utgick från Dan Arielys observation:

“If you had to design a problem people don’t care about, it would be global warming.”

Och det finns en hel del annat intressant att hämta från IEADSMs workshopsida från tillställningen. VÄLKOMMEN in!

IEA har just släppt sin årliga avstämning kallad “Tracking Clean Energy Progress” och som synes på översiktsbladet så är det bara tre av 26 områden som visar framgång (se också bild nedan). Övriga står (i bästa fall och stampar eller går rent av bakåt!

I den publicerade sammanfattningen visar man att de tre framgångsområdena är elfordon, energilagring och solceller + vindkraft på land:

* A new historic record has been reached in the electrification of passenger transportation, with over 750 000 electric vehicles (EVs) sold in 2016, raising the global stock to two million.
* Storage technologies continued rapid scale-up in deployment, reaching almost 1 gigawatt (GW) in 2016.
* Strong annual capacity growth continued for both solar PV and onshore wind in 2016, with record low long-term contract prices in Asia, Latin America and the Middle East.

Men byggnader och byggnadsskal hör till sorgebarnen där utvecklingen går bakåt! I rapporten heter föreslås det:

Concerted global effort is needed to rapidly expand, strengthen and enforce building energy policies across all countries to prevent the lock-in of long-lived, inefficient building investments. Transitions to a 2DS pathway will require clear and consistent signals, along with incentives and appropriate financing mechanisms, to drive consumers and manufacturers to maximise energy efficiency opportunities. Educational programmes, training and capacity building, and better building energy data can also help improve energy efficiency policy design, adoption and enforcement.

Visst men hitintills har vi inte sett mycket sådan verkstad!

Det börjar faktiskt bli irriterande! Vi har nu hört EU tala om ett effektivare energianvändning skall prioriteras (Efficiency First) och att man måste ha ett grundläggande nytänk på energiområdet (fundamentally rethinking). Lik förb-t (ursäkta språket) håller man på att skriva in i de nya byggnadsreglerna att förnybar energi går före effektvisering! Med den uppenbara konsekvensen att värdefulla energiresurser kan komma att slösas på att användas till ineffektiv användning istället för att reserveras och hushållas till nyttigt bruk!

Och så får vi läsa en ny docerande artikel av IEAs styrelseordförande Noe van Hulst om “The untapped potential of energy efficiency”. Inget fel i den inställningen men var är viljan och var är handlingen? Hitintills är det bara snack och ingen verkstad!

Snart skall IEAs energiministrar ha sitt återkommande möte. Denna gång under svensk ledning. Kan det leda till en reell ändring? En övergång från snack till aktivitet (se bild nedan)!?

BPIE (the Building Performance Institute) föreslår att man i nationella strategier för byggnadsrenovering skall införa väckarsignaler (triggerpoints):

What are trigger points? Trigger points are key moments in the life of a building (e.g. rental, sale, change of use, extension, repair or maintenance work) when carrying out energy renovations would be less disruptive and more economically advantageous than in other moments. Taking advantage of these moments would facilitate investment decisions to undertake energy renovation works.

De har gett ut ett faktablad med exempel och det är i och för sig inga revolutionerande åtgärder men en bra påminnelse om att det finns tillfällen som inte bör (läs “får”) missas:
1. MEETING MINIMUM PERFORMANCE STANDARDS WITHIN A SPECIFIC TIMEFRAME
2. REAL ESTATE TRANSACTIONS
3. PLANNED CONSTRUCTION WORKS
4. CHANGE OF BUILDING USE

Passar in i vilken underhållsplan som helst för seriösa fastighetsägare, eller hur?

I Euractiv uttalar sig EEFIG’s (Energy Efficiency Financial Institutions Group) talesman Peter Sweatman:

EEFIG says that investment in energy efficiency has to increase by five times.

Frågan är - Vem lyssnar?

Den “handlingskraftiga” Brittiska regeringen vill sätta ett tak för energipriserna. Men som The Guardian visar kan ett tak ha negativ inverkan på resten av bygget när istället genomsnittet ökar!

Och när vi talar om priset så är det ju så att energieffektvisering (enligt IEA World Energy Outlook) är mellan 8 och 16 gånger billigare än vad priset för köpt energi är, se bild nedan. Så istället för tak borde man fundera över ett bra golv!

Dagens ETC tar i en artikel upp begreppet Geoengineering och några av de idéer som finns om hur man skall påverka klimatförändringarna när de egentligen redan har skett. Specifikt nämner man ett förslag som går ut på att stoppa solinstrålning genom att “strö” ut reflekterande partiklar i stratosfären.

Det finns andra förslag i samma sorts tankebanor. Ett är att täcka Nordpolen med vit plast när isen smält för att på så sätt reflektera solinstrålningen. Ett annat är att sända upp gigantiska drakar som skall utnyttja jetvindarna på hög höjd för att generera el som sedan skall tas ned via kabel. För att nämna några.

Man kan fråga sig om det inte vore bättre att besinna sig innan det är för sent? Man kan ju bli effektivare och till och med rena utsläppen och på så sätt verka “i röret” istället för “efter röret” (se bild nedan).

Sedan skulle man rent av kunna tänka sig att nöja sig med det som behövs - to be sufficient Och agera innan skiten hamnat i röret!

I Norge har NVE låtit göra en studie av hur energisystemet kan påverkas med ökad användning av smarta prylar hemma. Och det kan betyda en hel del framför allt vid högbelastning (och högpris), se bild nedan.

Eftersom Norge inte är så olikt Sverige kan det vara inspirerande läsning för många här hemma.

Bra att de påpekar att tekniken i sig inte fixar problemen utan fordrar aktiv acceptans av sina användare:

pilot results (and behavioural science) show that when efficiency improvements come solely from the technological side, people remain passive actors, leading to low levels of awareness, continued inefficient habits and behaviours and well documented rebound effects. In summary, while pilot results indicate that automation drives peak consumption reductions, it is essential to introduce other mechanism to develop sustainable energy saving habits.

Vad man saknar är någon kommentar om hus smarta grejor kan sättas ur funktion genom att de blir hackade.

Nu har vi under några års tid från våra ledande institutioner hört att energieffektvisering skall vara prioriterad åtgärd. Efficiency First säger EU men handlar precis tvärtom. Istället säger de i revisionen av byggnadsdirektivet att om man har tillgång till förnybar energi så behöver man inte effektvisera!

Det är gubevars i linje med hur de flesta av våra beslutsfattare tänker. Energitillförsel är lätt att förstå - effektvisering är svårt eftersom det måste göras under en längre tid och med flera olika aktörer inblandade. Man behöver kalla in en “arme” av olika yrkesmän och få dem att samverka. Och eftersom beslutfattarna inte vill påverka “marknaden” överlåter man istället åt energianvändarna att bäst de kan pussla ihop ett effektiviseringspussel som fordrar mycket yrkeskunskap.

Hur skall de göra det? Jo man mutar (med bidrag), demoraliserar (genom att hävda att smarta prylar fixar jobbet åt dem) och infiltrerar dem (genom att prioritera “billig” tillförsel som alternativ)! Ty energianvändarna måste vara “Giriga, dumma, lata, bekväma och omoraliska”! Annars hade de gjort allt för länge sedan, eller hur?

Annars hade väl inte vår uppsättning av styrmedel och vår energidebatt sett ut som den gör?
* Vi har, och argumenterar för bidrag, till åtgärder som i sig är ytterligt lönsamma, vi informerar om att de är lönsamma men avstår för säkerhets berätta om var grejorna finns eller vem som kan fixa att de kommer på plats. Vi vill ju inte störa marknaden.
* Vi försöker stödja utvecklingen av smarta mätare och smarta prylar så att användarna inte skall behöva bry sin små hjärnor utan istället låta grejorna själva fixa effektviseringen tyst och stilla
* Vi säger att förnybar energi nu är så billig att man inte längre behöver tänka på energianvändningen. Bara fortsätt att använda så mycket ni vill.

En orättvis betraktelse? - Ja kanske men inte helt fel! Eller? 

The Independent berättar en uppmuntrande historia om hur klimatförnekare har tagit till sig av argument och ändrat inte bara uppfattning utan även börjat arbeta för klimatupplysning. Så visst kan gamla hundar läras sitta.

En av kärnorna i den här historien är att personen upptäcker att flera av förnekarna avsiktligt missledde sina åhörare trots att man kände till fakta. Så tydligen kan fakta göras “alternativa” av den som har sådana böjelser.

Avslutningsvis uttalas en förhoppning om Donald Trump:

“Donald Trump clearly has lightly held views about climate, which means they can be easily moved. He has no ideology whatsoever, so the last person in the room who talks to him is the guy who wins the policy debate.”

Bra, men tyvärr antyder det att vissa hundar kan läras sitta men också att de inte blir kvar i den ställningen så länge.

CPI, Climate Policy Initative, har räknat på hur man åstadkommer flexibilitet i elsystem med förnybar energi i olika delar av världen. Och det korta beskedet är att det är och blir billigare än att konstruera traditionella system baserat på fossila bränslen eller kärnkraft (se bild nedan).

Det fordrar emellertid att man just nu ser utsläppen som en kostnad och det är väl osäkert om gänget kring USAs så kallade president har en sådan inställning.

The maximum cost of a near-total renewable energybased system is cost competitive today compared with a gas-based system with a $50/tonne carbon price - by 2030 it will be cost-competitive even without a carbon price.

Rapporten visar också att Norden ligger bäst till när det gäller att få till stånd flexibilitet och hur den bidrar till olika värden i systemet.

Är det inte så att det är de religiösa uttolkarna som i högre utsträckning än andra har besked om att vi nalkas slutet på jordens existens? Det är ju ofta ur de kretsarna det stiger profeter som berättar om hur vi skall akta oss för de andra - de som företräder villoläror av olika slag. Men vad är det som händer nu? Är världen upp och ner? När påven försvarar vetenskapen mot alla förnekare av klimatproblemen i sin encyklika “Laudato Si”!

Och samma påve förkunnar vikten av att se människorna (alla människor oavsett tro och andra artificiella benämningar) och vara inkluderande: “Let us help each other, all together, to remember that the ‘other’ is not a statistic, or a number,”

Man är frestad att säga: Make påven Great Again!

Det finns många tecken på att energiföretagen nu har övervunnit sin skepsis mot energiomställningen. Utility Dive publicerar nu en undersökning om hur de nordamerikanska företagen ser på utvecklingen mot mera förnybar energi i sina system. Det är ingen läsning för Trumps anhängare (I den mån som de nu läser överhuvudtaget och inte bara tittar på TV eller (o-)sociala medier). 

En intressant detalj i undersökningen (se bild nedan) är att det som oroar företagen inte i första hand är de tekniska frågorna huruvida systemen fungerar utan frågan om vilka spelregler som kommer att gälla på marknaderna i framtiden. Och det är en fråga som förundrar mig. Att vi i Sverige inte mer tar del av till exempel den tyska debatt som gäller just marknadsutformningen (market design). Istället ägnar sig företrädare för alternativbranschen främst åt att “kräva” ökat och fortsatt stöd för SIN tekniska lösning istället för att grunna över hur man skall klara sig på längre sikt.

Det finns en sorts “hype” om big data som instrument för energieffektvisering och som verkar besläktad med förhoppningen om “smarta” saker (nät, mätare och sakernas internet). På något nästan mystiskt sätt skall prylarna fixa effektivare energianvändning och vi skall inte behöva tänka själv.

Kornelis Blok gjorde en föreläsning i DSM University 32 med en exposé som på ett nyktert sätt ger en uppfattning om var vi står och vad som kan åstadkommas men också vilka faror som lurar på vägen. Det är mycket data som behövs (se bild nedan) och det är nya algoritmer som skall till (om vi vill och om vi törs!).

Kornelis avslutar med

Systems need to be designed with the clear end of greater energy efficiency in the mind:
* What do want to improve
* What sensors and control hardware is needed
* How do design the best algoritmsto get it done
* How to deal with all the data in a secure way

Tyskland är ju ett formidabelt laboratorium för energiförändringar. Man har i stor utsträckning etablerat lokala kooperativ för att utnyttja förnybara resurser och nu kanske ytterligare en innovation är på väg i den riktningen. regionala energimarkander för att koppla samman små leverantörer.

Utility in a box kallar Lumenaza sin ide på klingande tyska. 

Visst kan tanke på att få lite bättre betalt och att arbeta för (och i) sin egen omgivning vara lockande eller hur?

Det verkar så om man får tro en studie som Copenhagen Economics har gjort för energimyndigheten (se bild nedan).

Möjligen undrar man om de inte är flera, t.ex arbetstillfällen och produktivitetsökningar.