Vi kanske måste sluta att skoja med amerikanernas envisa förmåga att driva allt (och alla) till domstol? Staten Massachusetts åklagare och några av kollegorna drar Bush till högsta domstolen för hälsoriskerna som är förenade med utsläppen av växthusgaser. Och utgången tycks inte vara helt given juridiskt sett!

TESCO är en Brittisk livsmedelskedja vars rykte innehåller både plus och minus. Till det goda hör deras nya butiker, den senaste i Skottland, där man försöker minska energianvändningen och se över försörjningen till hela butiken. En omsorg som även gäller varutransporterna som man försöker flytta över till båt!

Är bränsleceller lösningen eller bara ett annat sätt att blunda för realiteten att energi måste komma från “någonstans”? Förespråkarna för bränsleceller är många och det finns en organisation som bl.a. gör anspråk på att hålla en global databas över projekt. IEA producerar översikter över läget på marknaden och forskningsläget. Men man tycks glida över grundproblemet lite lättvindigt. Bränsleceller fordrar vätgas och väte är inte en energikälla utan en energibärare. En forskare som är klart skeptisk till vätgasekonomin, men positiv till bränsleceller i särsklida applikationer, är Ulf Bossel. Hans analyser presenterades vid European Fuel Cell Forum 2005. Energiblansen för vätgassamhället är inte uppmuntrande och “elektronsamhället” har bättre möjligheter att utnyttja den förnybara energin.

Bossels jämförande energibalans:

De två alternativsamhällenas konkurrens från förnybar energi till användare:

vet inga gränser! Det är väl ganska klart att flyget måste dra sitt strå till stacken och bidra till att minska utsläppen av koldioxid, bl.a. genom att inkluderas i det Europeiska handelssystemet, ETS, med utsläppsrätter. Men på vilka villkor? Det har ju redan visat sig att energiföretagen gjort enorma övervinster på de utsläppsrätter som de fick gratis och sedan sålde till sina kunder. Nu håller man på att göra om misstaget genom att ge flygbolagen samma förmån! En ofattbar generositet - med våra pengar! Bedömare ur olika läger finner gåvan värd c:a 40 Miljarder per år! Självklart skall sådana rätter auktioneras ut och pengarna användas till ytterligare klimatåtgärder. Det anser både IPPR i Storbritannien och FSE i Sverige. De senare i sin avstämning “Mera Verkstad”.

Ett massivt ställningstagande för effektivisering och förnybar energi och Europa som föregångare gjordes i omröstningen i slutet av förra veckan. Ifråga om kärnkraften säger man (precis som IEA) att det är en fråga för respektive land själv att ta ställning till. Men kärnkraftanhängarna söker hela tiden nya formler. Försöket att sätta mål för “ultra-low or non-CO2-emitting technologies” specifikt avvisades emellertid. Denna formulering uppfattas allmänt som en omskrivning för att få räkna kärnkraft i samma pott som förnybar energi.

Vi har säkert inte sett det sista försöket!

Storbritanniens finansminister, Gordon Brown, har presenterat riktlinjerna för nästa budget och den upptar särskilt stasningar på effektivare energianvändning; skattelättnader, energibesiktningar och statens egna inköp. Och ännu intressantare är kanske den franske inrikesministern, Nicholas Sarkozy, som med stor sannolikhet är presidentkandidat för majoriteten nästa år. Han har gjort ett utspel om grön skatteväxling! Vissa politiska rörelser (i betydelsen förflyttningar) känner ingen ideologisk hemvist. Det är bra!

Både Greenpeace och Jordens vänner i Storbrittanien menar emellertid att Gordon Browns åtgärder är otillräckliga och de förra hänvisar till Oljekommissionen i Sverige som föredömligt exempel! Så låt även den rapporten få göra en politisk förflyttning och genomföras av den nya regeringen.

I Storbritannien har presenterats ett koncept för framtidens byggnader och som kan motverka en stor del av de problem som vi har eller kan vänta oss till följd av klimateffekterna. Det är försäkringsbolaget Zurich som beställt studien från Arup Associates och resultatet kan avnjutas både som sammanfattande översikt och skisser.

Det finns bara två nackdelar. Det ena är tidsperspektivet (2080) och det andra är att de förutskickar att Do-It-Yourself verksamhet kommer att förvinna eftersom byggnaderna blir teknikst komplicerade. Men det har ju redan hänt med våra bilar.

FourFact AB önskar alla en God Jul denna Luciamorgon. Vi gör det genom en donation till Practical Actions arbete i Darfur. De är troligen den enda organisation som är på plats där. Deras arbete med att ge invånarna tillgång till energisnåla spisar räddar inte bara naturen, utan minskar särskilt riskerna för de familjemedlemmar som samlar ved. Det är vanligen kvinnor och barn som måste vistas i de farliga omgivningarna med risk för sina liv.

Shortage of fuel for cooking is one of the many problems faced by the 2 million internally displaced people in Darfur, Sudan. Gathering fuel is generally women?s work and is dangerous. Women have been attacked, raped or killed during their search for firewood. Sources of firewood near the camps are now completely depleted, leading women to travel further and further afield or to dig up tree roots, eliminating any chance of the trees growing again.

These methods cut fuel use in half and as a result the incidence of violence towards women has significantly reduced.

Brittiske miljöministern har beställt en rapport som öppnar för att man kan ha personliga konton för växthusgaser. Den krtitik som pekat på svårigheter att hålla ordning på olika kort tillbakavisas bl.a. med hänvisning till att många hushåll redan har medlemskort i olika butikskedjor och som håller reda på kontoställning, extrapriser mm. Istället skapas möjligheter till verklig valfrihet och till personligt ansvar!!

Och om Du själv vill börja nu kan Du “köpa loss” din egen koldioxid från drivmedelsförbrukningen hos Statoil (som tillämpar marknadspris) eller Naturskyddsföreningen (som tar en högre avgift av vilken en del går till deras klimatarbete). I dessa båda fall är det äkta utsläppsrätter som makuleras och inte trädplantering som ibland ifrågasätts vad avser verkligt resultat.

Stockholms finansborgarråd har rätt! De kommer inte från stadens miljöförvaltning! De kommer från en satsning på teknikupphandling med bl.a. Stockholms upphandlingsavdelning (MFO). MFO var en annan förvaltning som hon var med om att lägga ned förra gången hon var borgarråd. Bilarna flyttade då över till miljöförvaltningen och Stockholm blev den drivande kraften i ett EU-projekt ZEUS och som ledde till att Stockholm i det här avseendet kallades för Europas miljöhuvudstad. Nu skall hon dra ned miljöförvaltningens verksamhet till hälften och det verkar inte troligt att Stockholm kommer att få vara med i den grupp om 20-30 ledande städer i Europa som EU planerar i sin “Efficiency Action Plan”.

Miljötekniken har en stark framtid och tjänstemän i kommuner har en betydande roll i att fokusera kundintresse till detta tillväxtområde. Ett land och en stad som vill dra nytta av marknadsmöjligheterna på miljöområdet måste hjälpa till att skapa den starka hemmamarknaden för att lyckas. Att bygga upp marknader för framtidsprodukter är en komplicerad manöver där politiker och förvaltningar ofta har rent avgörande roller. Fast Stockholm kanske inte vill vara med? Men Sverige är (lyckligtvis) inte enbart Stockholm.

Så här sammanfattas kommunrollen i EU-projektet:
The ZEUS project, was carried out in co-operation between 8 European cities, thereby contributing to the creation of environmentally viable and sustainable transport systems within Europe. City administrations can often impose restrictions, but they also represent an important market actor in the field of vehicle procurement. As a united group, city administrations form an influential market player with the capacity to promote zero and low emission vehicles, to help augment the corresponding infrastructure, to press the prices of cleaner, ‘‘greener’’ fuels and vehicles, to arouse public interest and to provide the incentives needed to encourage the rest of the market to follow their example. In these efforts, city administrations must join forces with private industry, the motor industry, universities, national research commissions and other government bodies.

År 2030. Det är visionen för EUs Solar Technology Platform som hade sitt uppstartsmöte i onsdags 6 december. Eftersom hälften av energin i Europa går till värme så är det en rejäl marknadsbit man är ute efter. Lyckas man kommer det också att synas i kostnaderna. Man går från 1200 Euro till 400 Euro per kW, se diagram.

Pappersindustrin har kommit i fokus några gånger under hösten p.g.a. energipriserna. Det lätt att hysa sympati när det gäller att elpriserna belastas av kostnader för de gratis utsläppsrätter som energiföretagen fått gratis av sina länders regeringar, och som sedan läggs på elpriset som en kostnad. Energimyndigheten påpekar att detta är en förmögenhetsöverföring från industri och hushåll till energisektorn. Något som är särskilt stötande när incitamentet inte leder till åtgärder för att minska utsläppen utan istället till ökade vinster när den konkurrensutsatta basindustrin taxeras av den? skyddade? (oligopol-betonade) energiindustrin. Energimyndigheten tröstar oss med att säga att energiföretagen kanske inte känner ett behov av att investera i mera produktion men att för ??andra aktörer leder energipriset till möjligheter i att investera i koldioxidmagra produktionstekniker?. Pappersindustrin hör nog till dessa andra aktörer.

Denna Industri kan nog inte bara bli självförsörjande utan rent av nettoproducent av energi och på så sätt tjäna både på gungorna och karusellerna. Det finns en lång rad effektiviseringsmöjligheter som är underutnyttjade, men framförallt att det också finns försörjningsmöjligheter i processen som t.ex. svartlutsförgasning. Samma sorts slutsatser drar Energimyndigheten i en rapport där det s.k. KAM-projektet nämns (KAM, Kretsloppsanpassat Massabruk) och besparingspotentialen med redan känd och prövad teknik sägs vara 25%. KAM-projektets modellfabrik ligger på en specifik förbrukning strax över 710 kWh/ton massa men Aspa bruk är redan under 600 kWh/ton. Och med ytterligare förbättrat utnyttjande av process och råvaror når man snart till möjligheten att exportera el (se tabell) och bränsle från massafabrikerna. Energimyndighetens rapport sammanfattar att man kan frigöra 25 TWh el och bränslen varav man använder hälften för att öka produktionen med 20% och dessutom ökar förädlingsgraden.

TABELL: Energimyndighetens rapport

Och det finns möjlighet att nå längre.

Ett svenskt solcellsföretags tillverkning försvann till Tyskland, rapporterar ERA 2006-11-24, och man funderar över varför. Den förklaring man tycks luta mest åt är inkompetens hos riskkapitalisterna och tröghet hos Vattenfall. Men hur är det med utvecklingen av hemmamarknaden? Fordrar inte teknisk utveckling och produktion att det finns kunder? Har nsicherna bearbetats ordentligt? Jovisst finns det ett ekonomiskt stöd till offentliga användare med 70%!! Men är det ett korrekt sätt att beskriva en nisch-marknad. Man kan få folk att göra mycket när de får 70% betalt men är det verkligen de kunder och tillämpningar som skapar marknad? De förklaringar som lämnats verkar mera att försöka peka ut någon som är skyldig än att förklara orsak och verkan.

IEAs program för solceller har intressant statsitik och genomgång av ländernas program och åtgärder.

Tyskland som är nästa ordförandeland i EU har precis som andra får minskad tilldelning av koldioxidutsläpp. Men istället för att ta itu med problemet så säger man helt frankt att man inte tänker bry sig! Man svänger t.o.m. till med att emissionshandeln inte får hindra investering och teknikutveckling, vad de nu kan mena med det? Har Vattenfalls VD som blivit utsedd till rådgivare åt Tyska regeringen hamnat i dåligt sällskap? Och hur rimmar allt detta med tidigare uttalanden om hur viktigt det är med effektivare energianvändning.

DN ser vägen framåt i klimatfrågan: Kärnkraft, Vattenkraft (!) och Global Skatt. Ett säkert sätt, säger de, vore att bygga ut flera älvar i Norrland! Vi får också veta att Sverige är det första land som brutit sambandet mellan växthusgaser och ekonomisk tillväxt tack var just kärnkraft, vattenkraft och energisnål teknik! Energisparande (likväl som förnybar energi) har man i tidigare skrivningar mest raljerat med.

EU-kommissionen har dock i sin avstämning av EUs arbete med Kyoto-målen noterat att hela EU brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp vilket också IEA gjort tidigare vad avser energianvändning och tillväxt. EU har särskilt skrivit att Sverige gjort ett “remarkabelt brott i värmebaserad kraft och utsläpp tack vare övergång till biobränsle”!

DN skriver också att alla rena energikällor är beroende av statliga subventioner och att det inte är bra eftersom politikerna inte vet hur morgondagens tekniska lösningar ser ut. Det är sant att många av de rena energikällorna är beroende av “lärinvesteringar” och ett samspel med marknaden för att bli långsiktigt lönsamma. Men sådana lärinvesteringar är inte subventioner!

DNs rekommendation med “korrekta prislappar” är klok men utesluter inte att andra instrument också behövs samtidigt för att göra de långsiktiga lösningarna möjliga. Och sedan kan man undra varför ledarskribenter anses veta mer om framtidens teknik än politiker?

Eller skall vi säga onormal stadsutbredning (urban sprawl)? Definitionen på “sprawl” är att omvandlingen av mark för stadsändamål är snabbare än befolkningstillväxten. Det har väl länge varit ett Amerikanskt fenomen men börjar tillta också i Europa. Problemet är naturligtvis mera akut på kontinenten men är relevant också för Sverige. När vi nu skall börja ta till oss kunskap om hur vi lever mera energisnålt kan det inte vara någon bra id� att bygga samhällen som fordrar ytterligare vägtransporter och CO2-utsläpp (se bild).

Efter Stern-rapporten har man kunnat notera åtminstone fem sätt att reagera inför klimathotet. Den snabbaste reaktionen kom från dem som förnekar eller förminskar risken. Den näst snabbaste är gruppen som kan fixa problemet enkelt oftast med kärnkraft eller med att trycka ned koldioxiden i marken. Några mera betänksamma vill fördröja aktioner genom att mana till lugn och hävdar att vi bara skadar oss själva (vår industri) om vi agerar före alla andra. De flesta av oss förtränger problemet genom att säga “jo jag vet men…”. Och några agerar!

Några exempel på reaktionerna:

1. Förneka/förringa. Björn Lomborg skriver i Wall Street Journal. Andra har använt liknande argument men med färre ord.
a) Hur skall vi tro att alla världens länder agerar? SVAR: Det vet vi inte men ju fler som gör det desto bättre
b) Det finns andra viktigare problem ifråga om hälsa, vattenförsörjning etc. SVAR: Nej, dessa blir bara ännu värre med klimatförsämringen.

2. Fixa storskaligt med kärnkraft och koldioxidinfångning. En stor dagstidning ser i först hand kärnkraften som en lösning, men är karakteristiken av kärnkraften som “stabil, kostnadseffektiv och utsläppsfri” välbetänkt? Sverige har redan 50% kärnkraft vilket bör leda till eftertanke när det gäller riskspridningen. Koldioxidinfångning är intressant men ett problem är att de geologiska formationer som tillåter lagring inte alltid finns på den plats där man förbränner kolet. Så rubriken Tekniken finns -världen kan räddas har inte täckning.

3. Fördröjning är ett vanligt argument från Industrisammanslutningar. En ärlig rädsla för att konkurrensen skall snedvridas och att andra skall dra otillbörliga fördelar av att några tar (eller tvingas ta) ansvaret. Men man bortser helt från hur den långsiktiga konkurrenskraften kan stärkas av att man har en lägre och bättre kontrollerad resursanvändning.

4. Förträngning. Georg Monbiot skrev för en tid sedan att det stora problemet är vi själva, d.v.s. vi som vet att något skall göras (och kanske vad), men vi kommer aldrig igång.

5. Aktörerna. Vardagens hjältar! Effektivare energianvändning är fortfarande det största, bästa och billigaste alternativet. Inte bara för Seppo och Tuula, men vi måste naturligtvis finna former för att nyttja alternativet i mycket större skala än hitintills. Och då måste vi nog vara mera skeptiska mot “fixarna” (kategori 2 ovan).

De har alla något gemensamt! De finns nämligen med på Brittiska “Environment Agency’s” lista över alla tiders miljöhjältar. Listan har en klar Anglo-Saxisk prägel och toppas av Rachel Carson. Energihänsynen företräds av bl.a. Amory Lovins. Ekonomerna E.F. Schumacher (Ekonomi som om människor betydde något) och Herman Daly är med. Listan är tidlös så St. Fransiskus av Assisi är med precis som Budda. Från Norge finns Gro Harlem Brundtland och Californien Arnold Schwarzenegger.

Men Jultomten då? Jo han är med för sin koldioxidfria transport men har en liten anmärkning för allt omslagspappret och hamnar därför sist, direkt efter Jamie Oliver!
Hela listan med motiveringar (OBS över 8 Mb).

Det Europeiska systemet (ETS) med handel med utsläppsrätter som ges gratis till de företag som släpper ut växthusgaser har drivit upp elpriserna och givit särskilt elföretagen stora övervinster i en omfattande överföring av förmögenhet från industri och hushåll till energiföretagen enligt STEM.

En revision av handelssystemet är nu förestående och det finns många synpunkter på hur det fungerar för närvarande. Euroactiv har en föredömlig sammanställning med historik och olika aktörers reaktioner.

Men mycket vill ha mer. Kostnaderna sjunker men priserna stiger!

EUs kommissionär för “Enterprise and Industry” G�nter Verheugen, som med Margot Wallström delar titeln att vara vice ordförande i kommissionen, har skrivit ett brev som tolkas som att Europa inte skall ha för bråttom med sina miljöåtgärder. Brevet är “personligt” och han refererar till arbetet i den fyr-kommissionärsgrupp där han ingått tillsammans med bl.a. Andris Piebalgs. Så det verkar lite som frustration över att ha blivit nedröstad. De gröna i EU-parlamentet kallar brevet ett “bisarrt utbrott”.

Och visst kan man säga att han underskattar att effektivisering och förnybar energi är två nya tunga branscher i den Europeiska industripaletten samt att den “gamla” industrin har enorma outnyttjade potentialer att bli effektivare (om de vill). Men han har också intressanta uppslag i sitt brev. Ett är att ta in privatbilismen i handeln med utsläppsrätter och att på så sätt slippa fortsätta bråka med biltillverkarna. Så får de själva se om det går att sälja ineffektiva bilar till kunder som tar miljöhänsyn!

Vid Nairobi-mötet bestämde man bl.a. att skapa en fond för att hjälpa de värst utsatta länderna som redan börjat känna av klimateffekterna. Man skapar en “adaptation-fund” genom att beskatta CDM-projekten. Hur mycket som kan behövas och för vad beror på hur långt vi låter det gå innan vi får hejd på klimatförändringen. Med lite galghumor påminns man om påståendet om brännvin och parfym. Det är tur att de finns men synd att de behövs!

Frankrike har föreslagit en kolskatt på importer från länder som inte undertecknat Kyoto-avtalet. Ett intressant upplägg men kanske inte så diplomatiskt. Åtminstone inte om man ser hur vissa krafter i Australien reagerar. Frankrike har ju inte alltid agerat så klokt själv, i synnerhet inte på södra halvklotet.

EU har en s.k. high-level group för att se hur man kan integrera de tre områdena konkurrens, miljö och energi. Denna grupp består av fyra kommissionärer men har konsulterat en rad intressenter i grupper där bl.a flera svenskar ingår. Gruppen har nu avgivit en rapport som bl.a är mycket tydlig när det gäller effektivisering och att man måste agera kraftfullt (se nedan). Nu måste det bli mera verkstad!

Stern-rapporten väcker känslor och debatt, men mest verkar den tas emot med respekt. I en svensk kommentar hänvisades dock till den, som det sades, “skarptänkte Robert J. Samuelson i Washington Post”. Samulesons kritik består i (1) ett påpekande att länderna idag inte gör tillräckligt, (2) att IEA förutser (projects) att utsläppen till 2050 fördubblas samt (3) att klimateffekterna inte ännu är kända.

Rapporten har tillkommit för att länderna inte gör tillräckligt, IEA visar att det finns kostnadseffektiva alternativ (effektivare energianvändning) till det låt-gå scenario Samuleson refererar till och framtiden är definitionsmässigt okänd, men det ser inte bra ut. Samuelson må vara skarptänkt men hans kommentarer i detta fall är inte bevis på skarpa tankar. Snarare motsatsen.

Inom pappersbranschen. Vi hör mest om de av anläggningarna som på olika sätt försöker prata sig till favörer på energimarknaden och som tycks anse att marknad bara skall gälla för deras avsättning men inte för deras insatsvaror. Men så får vi höra om Aspa Bruk i radion. Men varför bara där, varför blir inte denna nyhet en riksangelägenhet??

Kopierat från SRs hemsida:

2006-11-09 05:49:00
Elöverskott målet för Aspa bruk
Nu ska pappersbruket Aspa Bruk norr om Olshammar klara sitt behov av el med egen kraft. Med hjälp av nya mer energisparande arbetsmetoder och satsningar på en ny ångturbin vid Aspa bruk så räknar företagsledningen med att bruket ska kunna få ett överskott på el.

Hör Bengt Lindqvist, VD för Aspa Bruk
Samtidigt som investeringar görs för att minska elförbrukningen så ska tillverkningen av massa ökas med 10%, en ökning som görs med hjälp av en ny torkmaskin för massa som kommer att kosta 100 miljoner kronor att bygga.
Enligt Bengt Lindqvist, VD på Aspa bruk utanför Olshammar så kommer företaget , efter investeringarna, att vara det mest effektiva pappersbruket av blekt massa i världen gällande elförbrukningen.

I en debattartikel varnas för domedagsprofetior och övertoner i klimatfrågan. Det är ett klokt råd eftersom det pekar på riskerna att folk lätt slår dövörat till och snarare reagerar tvärtemot. Men samtidigt måste vi ju se till att vi får en omfattande och positiv reaktion från hela samhället. Hur skall vi då bete oss så att hotet upplevs som verkligt och åtgärderna som möjliga? Stern-rapporten är bra i det avseendet eftersom den också anvisar en utväg. Och Kofi Annan är också välgörande tydlig om beslutsfattarnas roll!
(forts.)

Men säkert ankommer det på oss andra som är engagerade på olika sätt att både visa uthållighet och vara praktiska. Georg Monbiot skrev för en tid sedan att det är inte de människor som tvivlar och motarbetar klimatåtgärder som utgör problemet utan snarare alla vi som menar att det är viktigt, men ändå inte gör något eller gör för lite!

Det diagram som Stern-rapporten visar är inte skrämselpropaganda men är skrämmande nog ändå.

EUs gröna har lanserat en id� om en mera formell pakt för att länderna skall uppnå klimatmålen. I en sådan pakt blir målen bindande och länderna får böta om de inte klara det. En intressant tanke för att få länderna att bli mera måna om sina kvoter av utsläppsrätter. Kanske skulle det då kännas mera naturligt för dem att auktionera ut utsläppsrätterna så att de har en ekonomisk buffert om det kniper till och så att de själva har medel att genomföra de åtgärder som de bara annars får hoppas att energiföretagen vidtar. Förslaget underbyggs ytterligare av scenario-analys för Europa gjord av Öko-Institut i Tyskland.

I början av nästa år kommer flera av dessa id�er att testas i det politiska stålbadet i EU genom att man börjar sin översyn av handelssystemet ETS, tar fram den gemensamma energipolitiken och ger ut en grönbok om klimatåtgärder.

Hans Nilsson tilldelas Stora Energipriset 2006 för ett långsiktigt engagemang och uthålligt entreprenörskap inom energiområdet.

Genom hans pionjärarbete att utveckla teknikupphandling (Teknikupphandlingar,_Erfarenheter_och_framtidsmojligheter..pdf) som en metod för att stimulera och skynda på utveckling och marknadsintroduktion av ny energieffektiv teknik, har en rad produkter tagits fram med väsentligt lägre energibehov än rådande branschstandard. Många av produkterna har fått ett stort genomslag på marknaden och detta har medfört påtagligt lägre energikostnader för konsumenterna. Detta har även inneburit betydande marknadsfördelar för de vinnande företagen, både i Sverige och internationellt.

I sin verksamhet som fristående konsult fortsätter Hans Nilsson att sprida information om energieffektiva lösningar och system samt att synliggöra den icke använda energins, den s k ?Negawatten?, betydelse. Detta arbete bedriver han inom IEA�s kommitt� för Demand Side Management, nätverket ECEEE, konferensverksamhet samt sin blogg med dagliga inlägg på Internet.

Det verkar som om våra styrande blivit tuffare eller har de bara funnit ett bete som är läckrare för industrin? EUs miljökommissionär, Stavros Dimas, drog häromdagen en skarp lans för miljökrav som ett sätt att stärka industrins konkurrenskraft. Han avslutar med att säga att de smarta industrierna hänger på och utvecklas men de som bortser från “historens vändning” (tide of history) kommer att få det svårt.

Nicholas Stern i sin rapport säger att de länder (ekonomier) som hör till vinnarna är de som anammar förändringen och förmår utvecklas med teknik och beteenden som motverkar klimatförsämringen.

..snabbare än den genomsnittliga tillväxten i landet! Det rapporteras att trots att BNP-tillväxten är kring 10% per år så växer investeringarna i miljöåtgärder i storleksordningen 15% per år. Och Kina tar verkligen frågan om att följa och utvärdera sin ekonomi tillstånd i mijöavseende på stort allvar. Har vi rent av något att lära?

För tio år sedan hade detta troligen varit ett aprilskämt i de flesta affärskretsar. Men nu finns det och smyger in i flera olika nivåer av utbildningen. Synd att det måste bli sämre innan det blir bättre!

..börjar fomera sig. Alliance to Save Energy, ASE, i USA har tagit initiativ till ett globalt forum att äga rum 11-14 November 2007 i Washington DC. På amerikanskt man�r siktar man högt och har redan engagerat Bill Clinton som föredragshållare. Men man har för avsikt att engagera hela världen och vill att evenemanget skall arrangeras i en annan världsdel 2008. Europa och särskilt Tyskland ligger kanske bra till eftersom de har G8-ordförandeskapet 2007 och har signalerat en kraftigt höjd ambition för effektivisering? Holland kanske är intresserade eftersom de gjort ett utspel tillsammans med Tony Blair? För Sverige är väl inte att tänka på? Som uppspel inför sitt eget ordförandeskap i EU 2009!

Det viktigaste är emellertid att man börjar se “effektivisering” som en bransch. Precis som FSE gör!

Google är ju en förebild för många och förtjänar att bli så ännu mer efter att ha lanserat sin avsikt att driva sitt huvudkontor “Googlplex” med solceller. Systemet är på 1,6 MW och kanske en följd av att de sagts investera i solfilmstillverkning. När får vi se något svensk företag ta ett steg i den riktningen? Tillgångarna finns!

IEA uppmanar till mera kärnkraft basunerar Financial Times ut dagen efter att Stern-rapporten kommit ut. Sanningen är snarare att IEA inte utesluter kärnkraft men låter länderna själva ta ställning till den. Däremot “glömmer” Financial Times att IEAs TUNGA budskap (se nedan), om hur växthusgaserna skall minska, är uppmaningen till effektivare energianvändning. För några år sedan fanns det en liten misshällighet mellan IEA och Financial Times om det riktiga i att publicera förhandsuppgifter. Är det där sanningen ligger?

Vari sanningen ligger i DNs gillande kommentar (3 Nov.) till Financial Times påstående är svårare att utröna. Men de har ju under lång tid valt att måla ut alla alternativen till kärnkraft som en återgång till fattigdom och vedsamhälle. Det kan vara värt att notera igen att Sverige är fullbyggt när det gäller kärnkraft om man skall ta rimliga hänsyn till energisäkerhet, d.v.s. att inte bli alltför beroende av enskilda energikällor och -tekniklösningar. En ledtråd får man i DNs felstavning av namnet på IEAs chefsekonom. Han heter Fatih och inte Faith! Men det kanske handlar mest om tro?

I IEAs teknikscenarier svarar effektivisering för 45% av reduktionen men kärnkraft för 6%! Effektiviseringen har dessutom “....net negative costs…” Så vilket är viktigast?

..än bara en till i raden av rapporter som berör klimatfrågan (Hela rapporten finns här). Tony Blair håller på att lämna över stafetten till Angela Merkel inför Tysklands ordförandeskap i G8 under 2007. Rapporten har fått överlag goda omdömen i pressen och några sura kommentarer från “the usual suspects”. Ibland undrar man över vari balansen ligger när en förespråkare och en motståndare skall kommentera frågor som den här när ena sidan har övertygande bevisning och den andra bara sitt rykte om avvikande åsikt? Björn Lomborgs tillgång till spaltutrymme i denna fråga är garanterat men är det balanserat?

Lomborgs mest bärande argument är att det finns värre problem som bör lösas, t.ex. tillgången till rent vatten. Han undviker då frågan om dessa problem förvärras med klimatförändringarna, t.ex. just rent vatten i de områden där man idag är beroende av de glaciärer som försvinner.

I Al Gores film “An inconvenient truth” (som ni väl har sett hoppas vi) är ett av budskapen att miljontals människor tvingas bli flyktingar till följd av klimatförändringarna. Detta underbyggs i en rapport fån Tearfund och som gjorts inför klimatkonferensen i Nairobi i November. Tearfund och andra blir också allt mer militanta i att väcka opinion för att ta itu med klimatfrågorna och att sluta förneka dem.

Tycker Brittiska Sunday Times efter att ha besökt våra länder och imponertas av byggnadernas energikvalitet. Då är det så mycket konstigare att det Svensk-Brittiska initiativet att skapa en gemensam web-plats för att kunna finna goda lösningar numera helt övergått i Brittisk ägo. Att inte departementet kunde förvalta de svenska förutsättningarna bättre!?

IEA har nyligen skapat en interaktiv karta där Du kan lätt få fram den övergripande statistiken för energi i alla de länder som deras statistik omfattar. Mycket praktiskt eftersom man också kan kolla var de länder verkligen finns och som man ibland undrar över.

Storbritanniens minister för miljöfrågor Ian Pearson tycker att det skall vara lika lätt att få finansiering till småskalig energitillförsel, t.ex. vindkraft som till att köpa en ny soffa. Och det ser ut som ett omedelbart svar att man kan köpa solceller och vindturbiner på internet från Brittiska företag. Ett av dem lanserade solceller rakt över disk nyligen.

Idag måndag skall Nicholas Stern lägga fram en rapport till den Brittiska regeringen om de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna. Man har pratat om den länge och några detaljer har börjat läcka bl.a. efter det att de fått en förhandstitt i slutet av förra veckan. Rapporten säger att det kommer att kosta 1% av världens BNP att undvika katastrofen. Men det kommer att kosta 15-20 gånger mer att inte göra det! “Att fortsätta som hitintills kommer att få tillväxten att spåra ur.”

Rapporten, som är 700 sidor lång och den mest omfattande genomlysning som gjorts, kommer också att visa hur just åtgärderna för att undvika klimatkatastrofen istället kommer att gagna ekonomin. Sir David King, som är vetenskaplig rådgivare till Brittiska regeringen, och som är i Sverige och gör presentationer både på måndagen och tisdagen kommer med all sannolikhet att berätta om rapporten, slutsatserna och möjligheterna!

En viktig slutsats är att möjligheterna FORDRAR ett utvecklat internationellt samarbete. Skall Sverige köpa en vinstlott och vara med den här gången?

Kalmar har en spännande satsning på att attrahera kinesiska företag till regionen. Tillsammans med Changxing-regionen i Kina anordnar de vartannat år i Kina och vartannat i Kalmar ett “China-Baltic Business Forum” där företag kan träffas och diskutera/planera samarbeten. Myndigheten Invest in Sweden deltar också aktivt i att skapa kontakterna.

I år var temat uthållighet och miljö . Om två år skall de enligt programmet vara tillbaka i Kalmar och då vore det kul om de t.ex fokuserade ännu tydligare på effektivisering av energianvändningen. En mycket stor del av de produkter som behövs tillverkas ju i Kina och man borde spinna vidare och utveckla miljötemat. Och någon svensk region borde väl vara lika framsynt och etablera kontakter med Indien!?

Den Danska regeringen har sänt sitt svar på frågan om hur Europas framtida energipolitik bör utformas och effektivisering står överst på agendan. Man föreslår bl.a. ett heleuropeiskt system där bl.a vita certifikat ingår tillsammans med gröna och inom ramen för bindande åtaganden. Det kan kanske vara ett sätt att förebygga sådan “certifikatskollaps” som Nordic Energy Perspectives befarar?

Man vill också skärpa målsättningarna över lag och föreslår 1,15 % effektivisering årligen till år 2017 i stället för det som nu gäller 1%.

Så kom den till slut efter en hel del stridigheter, handlingsplanen för effektivare energianvändning. Den finns också i en kortare broschyrform. Det ha sagts att fördröjningen beror på att man velat vässa planen som tidigare varit alltför tam. Det kan vara sant för vissa dela verkar nya och spännande, som t.ex EU-kravnivåer för byggnaders energianvändning (kWh/m2) och en strategi för passiv-hus. Ambitionsnivån har skruvats upp ytterligare ett snäpp över de 20% man talat om tidigare.

Och man blir tydligare på att den 1% effektiviseringsförbättring som man skall ha varje år är utöver det som uppnås “spontant”. Frikopplingen från den ekonomiska utvecklingen befästs. BNP skall följa den övre linjen i diagrammet och energianvändningen den nedre.

är tydligen det nya radarparet, Storbritannien och Nederländerna, för att påverka klimatförändringarna och att satsa på effektivisering. De har skrivit ett gemensamt brev-upprop i ämnet till EU-ordföranden Matti Vanhanen. På samma sätt som Persson och Blair en gång i tiden.

Nu har alliansen en chans att sälla sig till de goda krafterna och markera sin vilja. Brevet har nämligen en del lösa ändar, en av dem är att man vill utvidga och stärka ETS, d.v.s. handelssystemet för utsläppsrätter. Det behövs sannerligen men först måste man få bort de stora problem det har. Det som lett till höjda energipriser , men högst tveksamt om det följt några riktiga handfasta åtgärder med.

Det är faktiskt en risk som Sverige står inför. Och det kan hända snart till följd av ett underskott i dessa certifikat (se diagram). Utsagan kommer från en rapport presenterad inom ramen för projektet Nordic Energy Perspectives. Rapporten tar också upp frågan om hur den Europeiska handeln med emissionsrätter, ETS, lett till dyrköpta erfarenheter genom höjda elpriser och att den fria tilldelningen av utsläppsrätter kan motverka de investeringar de antogs gynna. Man säger t.o.m. att feed-in-tariffs kan vara värt att överväga för att få stabilare förutsättningar för investeringar.

Naturvårdsverket föreslog härförleden att Sverige skulle ta ett ledarskap i att utveckla marknadsbaserade styrmedel. Då bör man definitivt titta närmare på dessa rapporter först.

Man spekulerar också lite över hur energipolitiken reflekterar samhällsförändringar och -prioriteringar i stort och att det återkommande kravet på stabila förutsättningar inte kan uppfyllas utan hänsyn till dessa.

Kanske man kan kosta på sig att bortse från klimatförändringen. Skadeeffekterna av klimatförändringen bedöms vara minst 4 gånger större än kostnaderna för att undvika dem. Och beloppen som avses är svindlande. Det talas om flera trillioner pund!

i Tyskland har lanserat ett program för att fördubbla Tysklands energieffektivitet (mätt i kWh/BNP) jämfört med 1990. Hon säger i uttalandet att energieffektivtet är nyckeln till ett uthålligt system och att det påverkar både ekonomi, försörjningstrygghet och miljön. Väl talat!

Och ännu bättre att hennes åsikt tycks delas av allianssyster Olofsson i Sverige enligt en intervju i TV4 i Västerbotten.

när vi skall ha ordförandeskapet i EU har redan förberetts av Naturvårdsverket. De föreslår tre prioriterngar nämligen:
1. Klimatfrågan
2. Biologisk mångfald
3. Hållbar utveckling

Man trycker därutöver på att Sverige skulle vara ett föregångsland vad gäller marknadsbaserade styrmedel. Sant eller ej är det värt att ta upp frågan men gärna med ett vidare perspektiv än att bara “sätta priserna rätt” och sedan hoppas att Adams Smiths osynliga hand skall göra jobbet. Den som ibland kalls “the invisible hand with a green thumb”. Det kan vara värt att titta på IEAs arbete om hur man skapar marknader för teknologier också.

...för att man skall kunna bedöma om den nya regeringen gjort några tydligare förändringar vad avser effektivare energianvändning. Dagens budget innehåller några antydningar men knappast mer. I pressmeddelanden säger man att man vill bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energianvändning samt att man vill se över incitamenten för effektivisiering. Sambandet man tittar på är emellertid brutet för länge sedan vilket både IEA och EU visat i väl underbyggda studier. Men det hindrar naturligtvis inte att man kan gå längre.

Budgettexten i sig själv var nog skriven långt innan regeringsskiftet och är väsentligen en uppräkning av den förra regeringens åtgärder och av redan gjorda åtaganden. Några meningar är emellertid antydande, som t.ex. att det gäller..“at få den generella informationen (om energifrågor) anpassad till den egna situationen (hos användarna)”, (sid 63). Ja det var ju bl.a. det som energideklarationerna med tillhörande åtgärdsförslag skulle bota och som den gamla regeringen av någon anledning undvek att effektuera innan den avgick. Skall vi ta antydningen som att den nya tänker se till att deklarationerna blir meningsfulla? Både kd och c lade tydliga förslag före valet men dessa syns ännu inte i texterna.

På några ställen talar man om “informations- och kunskapsspridning”. Har man funderat något över hur marknadens kunskap byggs upp? Och att man måste satsa på en systematisk återföring av kunnandet för att få till stånd en dynamik som omfattar både forskning och marknad?

Det tydligaste tecknet på att det finns en vilja till riktigt nytänkande är deklarationerna att man:
“aviserar sin avsikt att bjuda in riksdagens partier i syfte att nå samsyn kring en bred och långsiktig energiöverenskommelse om en modern och marknadsekonomiskt orienterad energipolitik” och
“avser återkomma med förslag till och finansiering av en så kallad klimatmiljard för klimatrelaterad energiforskning och utveckling samt investeringsstöd. Satsningen syftar till att skapa tillväxt, nya jobb och miljönytta i Sverige.”

på länder som inte implementerar direktiven de har varit med att besluta om. Nu får 9 länder gult kort och detta är antagligen bara början på ett tuffare regemente. Hur länge kommer Sverige att klara sig?