BP (som ibland vill låta sin akronym läsas “Beyond Petroleum”) har kommit med sin utållighetsrapport för 2005. Man kan bl.a. läsa att BP har för avsikt att låta sitt enegemang i solcellstekniken innebära att sol-el skall vara konkurrenskraftigt mot varje annat produktionssätt. Oljekommissionen borde nog ta en titt!

Den här typen av rapporter är alltid intressanta bl.a eftersom de framställer sin analys av omvärlden på ett mera fantasirikt och spännande sätt än de rapporter som kommer från myndigheter.

Säger en rapport från Brittiska underhuset ‘Keeping the lights on’ (sammanfattning nedan) om framtidens energiförsörjning , men en del av den svenska diskussionen känns som ekon från det förflutna snarare än möjligheter för framtiden. När det gäller trygghet är frågan om hur många ägg man skall ha i korgen viktig. Dels för att vara mindre beroende av enstaka teknologier och leverantörer, och dels eftersom den värld vi lever i inte är samma som förr. Terrorismen är en ny komponent. Rapporten i Storbritannien har därför tittat på säkerhet och storskalig försörjning.

I Sverige skulle ytterligare satsning på kärnkraft när vi redan har drygt 50% i el-balansen inte öka tryggheten. Diversifiering är svårt men nödvändigt och det finns ingen “silver bullet”. Worldwatch Institutes tidning (May/June 2006) gör en genomgång av kärnkraftens möjligheter och tidigare “kraftsamlingar” i artikeln “Brave Nuclear World”. Inte heller då var kärnkraft någon “silver bullet”.
————————————————————————————————

Ur Brittiska underhusets rapport:

Executive Summary

13.  We remain convinced that the vision contained in the White Paper?with its focus on energy efficiency and renewables as cornerstones of a future sustainable energy policy - remains correct. What is now needed is a far greater degree of commitment from the Government in implementing it. Alongside, more attention needs to be given to technologies such as clean coal and carbon capture and storage, both of which may have a significant role to play nationally and globally.

Efter att ha läst propositionen om energieffektivisering i Sverige har man svårt att föreställa sig hur Sverige skall ta en plats i frontlinjen. Men efter att sedan ha sett WWFs senaste rapport ‘Power Switch’ så inser man att möjligheten finns. Naturligtvis fordras, som WWF visar med goda exempel från andra länder, att man satsar på hemmamarknaden för att visa hur man gör och dra till sig utländska köpares intresse. Uppvisa ledarskap - formulera vision - bli pionjär! Någon som är intresserad? Kanske Storbritannien där en parlamentsgrupp lagt ett förslag om ‘uthållig upphandling’. I den har åtminstone behovet av ledarskap identifierats i den politiska processen.

Illustration ur WWFs rapport.

Ja det kanske blir följden av ett projekt som drivs av Euroheat and Power. Man lägger fast metoder för hur effektiviteten av olika system skall kunna bedömas på likvärdig grund och särskilt vad det betyder i termer av hur icke-förnybara resurser används. En intressant sak är att man försöker konstruera ett Europa-index för värmebehov och som är korrigerat för klimatskillnader.

Man kartlägger också hur byggnader värms f.n. inom EU-området.

för produkter som använder energi föreslår ACEEE i USA i en ny rapport (man måste registrera sig för att ladda ned rapporten). Den redovisar läget för ett stort antal produkter och läsningen kan vara intressant för att jämföra med våra förhållanden. Man har också konstaterat att införandet av nya standarder kanske inte kan göras på bred nationell från utan måste ske på delstatsnivå och man har satt upp ett system för att följa den processen. Detta kan vara något för oss att ta efter i Europa eftersom medlemsländerna (inklusive vårt eget) har en besvärande tendens att försöka undvika åtgärder som gagnar effektiviseringen.

Energidirektoratet har tagit ett intressant initiativ till direkt demokrati i energifrågorna i anslutning till den nya grönboken om energistrategi . Du har chansen att besvara ett antal frågor, men också att lämna egna synpunkter. Frågeformuläret är på engelska men grönboken kan Du ladda ned på svenska. Och det är gott om tid med svaret, ända till den 24 september.

Processen ser ut så här (punkt 1-2 är klara och vi är inne på 3-4):

Bill Clinton hade en gång, som mantra för sig själv “It�s the economy stupid” för att fokusera på väsentligheter i debatterna. När det gäller teknikutveckling är det marknadsintroduktionen som är den väsentliga men svaga länken i kedjan. Vi behöver nog ett eget mantra för att inte glömma detta grundläggande förhållande. Det är från introduktionen av ny teknik och den systematiska återföringen av erfarenheterna i en “lärprocess” som vi stegvis tar oss framåt och får bättre och billigare produkter. Tydligt visat av Clas-Otto Wene vid en konferens i Oxford nyligen.

Och se på Clas-Ottos exempel på hur Fotocellstekniken utvecklats (LR20% betyder att kostnaden sjunker 20% för varje fördubbling av marknadens totala installation). Jämför sedan den med Michael Grubbs påpekande om el i Indien!! Visst finns det mycket att åstadkomma men då kan inte den rika världen gömma sig bakom sina önskemål om kortsiktig lönsamhet. Tvärtom, ett sådant beteende hämmar vår egen ekonomi på lång sikt. Och då kan vi minnas Bill Clintons “tänkespråk” igen! Fast det är för sent.

Ett av EUs mål är att öka andelen el från förnybar energi. Sverige har valt att använda gröna certifikat för att nå målet men det finns andra metoder. Skattelättnader är en och “garanterat pris” (feed-in tariffs) är en annan. Metoderna har undersökts och jämförts (Renewable_EU.pdf). De svenska argumenten handlar om “marknadsanpassning” och kostnadseffektivtet. Men räcker det för att befordra bra och långsiktiga lösningar eller att ens att nå målet?

EUs rapport visar en ganska dyster bild för Sverige. Det må vara billiga gröna kWh man köper men effektiviteten (måluppfyllelsen) är svag. Nu skall ju den saken klaras genom att företagen åläggs att köpa sin kvotmängd men vad sorts kWh får de? För investerarna pekar man på att osäkerheten i priserna för certifikaten (på alltför små marknader) är en återhållande faktor. Och självklart innebär denna lågkostnadsmodell att mera avancerad men riskfylld teknik överhuvudtaget inte kommer in vilket i sin tur kan leda till alltför låg diversifiering i systemet.

EU-rapporten har också den förhållandevis ovanliga egenheten att den noterar ett samband mellan förnybar energi oc effektivisering. Man påpekar nämligen att det blir lättare för ett land att nå sitt kvotmål om man har en lägre användning.

I Tyskland, där man satsat på en stödform med garanterat pris och som ansluter till “lärkurvans” utveckling, har man sett just att kostnaderna för mera avancerad och långsiktigt hållbar teknik sjunker samtidigt som man attraherar investerare som är intresserade av utveckling på sikt. Den senaste rapporten från ministeriet visar på goda framtidsutsikter (se figur nedan). En intressant jämförelse mellan certifikat (kvotsystem) och garanterat pris har gjorts i en rapport från Cambridge. I den ifrågasätts om de vanliga antagandena om att kvotsystemen är billigare och mera konkurrensbefrämjande när man ser till helheten!

som får energipriserna att stiga. Hela Europa brottas med samma frågor och från EU pekar man på bristande konkurrens både mellan företag och till följd av att länderna inte öppnar sina marknader. Enligt affärsvärlden nr 13 så spelar och de “gratis utsläppsrätterna” en roll. Och fortfarande är det effektivare energianvändning som bäst botar problemet.

The Independent frågade för en vecka sedan vad man kan göra på det personliga planet för att bidra till hållbarheten. Svaret är “Mycket”, men “någon måste också ta ansvar för helheten”. Myten om att de enskilda ostörda belsuten adderas till en perfekt lösning förblir en myt. Strategiska beslut tas varje dag av alla men de måste ha en samhällelig ram för att vid behov påskyndas och stundtals också begränsas.

Citat: “The contributions from Independent readers range from the micro-issue of the light bulbs in our homes to the macro-economics of the world and a realisation that the driving force behind climate change is simply the pursuit of economic growth. ”

Men såg författarna till den svenska regeringens effektiviseringsproposition detta samband?

I USA kallas de EERS (Energy Efficiency Resource Standards) och finns eller övervägs i ett tiotal delstater. I Europa finns de i Storbrittannien, Italien, Flamska Belgien och snart i Frankrike. I Australien har de tagits in till New South-Wales. Och de förutskickas i energitjänstedirektivet. ACEEE i USA har gjort en översikt och analys.

Och I Sverige då? Föregångslandet, enligt självbilden? Utredning pågår!

Hur mycket koldioxid drar Du per år (eller per resa)? Det går att beräkna så att Du åtminstone vet och inte behöver hamna i samma predikament som Storbritannines kronprins. Du kan sedan köpa din ‘off-set’ hos Svensk Naturskyddsföreningen.

Firas främst i USA och Canada.

Effektiviseringsarbetet drivs på bred front på många håll i USA och det finns nu också möjlighet att få tag på energieffektivt vin! Men det är bara ett exempel bland många från Californien i ett program som heter “Flex your power”.

Och just vinindustrin förekommer på flera ställen. Så här sparar man el i vinproduktionen. Trevlig helg!!

“Winesecrets introduces energy-saving technologies to California’s wineries. Its Selective Tartrate Removal System (STARS) eliminates the need for refrigeration and reheating during tartrate removal, resulting in a 95% electricity reduction for this process. If adopted by all California wineries, STARS could save 24 million kWh each year. With support from utilities and the California Energy Commission, Winesecrets is demonstrating STARS to the wine industry. Winesecrets also has low-energy processes to reduce wine pH.”

Walt Patterson har under många år hävdat att energisystemet behöver förändras från att innehålla storskalig produktion till s.k. “distributed generation”. Hans texter är välskrivna och på hans web-site finner man en del av dem. Sjäv kallar hans sig bråkmakare och han har en tendens till att leka med ord som i sig är tänkvärt, som t.ex. ‘Radioactive Waste: Odourless, Tasteless and Dangerous’ .

När ett företag byter VD brukar man ofta visa ett uselt resultat året efter genom att rensa ut alla gamla försyndelser och ge den nye en chans att senare glänsa som räddaren i nöden. Det gäller nog för premiärministrar också. I Storbritannien har Gordon Brown redan visat på sin vilja att förbättra klimat (och energi-)politiken och ett antal ministrar har börjat gräva fram problemen ur garderoben. Samtidigt lägger miljöministerna fram en ny plan som av innehållsförteckningen att döma inte verkar revolutionerande.

Å andra sidan har man i Storbritannien redan gjort en del av de institutionella insatser som den svenka regeringen duckade inför i sin effektiviseringsproposition. Vi kanske snart får se en svensk avbön också? Kanske Oljekommissionen kan föreslå det som Miljödepartementet “glömde”? Man får både drömma och hoppas!

Det verkar troligt att nästa premiärminister i Storbritannien heter Gordon Brown. Och det förefaller som om han har för avsikt att verkligen ta itu med klimatfrågorna. Vem hinner först Persson eller Brown? Eller blir det Londons borgmästare, Ken Livingstone, som har lagt fram en plan för London och för att visa att kärnkraft inte är lösningen?

Brown aviserar att en mera detaljerad plan kommer nästa vecka: “In the climate change programme review published next week the secretary for the environment will announce additional incentives and support to pilot smart metering and a new labelling scheme highlighting the energy efficiency of consumer goods.”

Och så här ser alternativen ut för London.

...som den viktigaste frågan på energiområdet och om vilken man tog beslut vid rådsmötet den 24 mars. Målet för effektiviseringen preciseras nu till 20% till år 2020. Samma mål finns i den svenska propositionen men där utan några väsentliga styrmedel. Men eftersom EU genom sina senare direktiv har varit den pådrivande faktorn så kan vi hoppas att så sker även i framtiden. Enligt rådsmötets beslut är en aktionsplan att vänta redan om några månader.

..så är propositionen om energieffektivisering ett huvudsakligen opolitiskt dokument. Och det är svårt att förstå. Man hade de bästa förutsättningarna i världen. Miljövårdsberedningen presenterade för ett drygt år sedan en strategi för energieffektiv bebyggelse. Ett dokument med visioner och med praktiska förslag. I ärendegången mellan olika verk och departement så vattnades förslagen ur men detta borde inte hindra departementsledningen från att klart uttrycka både vilja och metoder för energiomställningen. Men det “bidde” knappt en tumme. Och alltsammans hände inom samma departements väggar!?!

Men visst man behöll målsättningen att minska energianvändningen 50% till 2050 men man tog bort medlen!

Miljövårdsberedningen föreslog att:
A. Skapa en strategisk plattform genom att inrätta en beredning som tar fram en vision för ett energieffektivt Sverige och som sätter nationella mål som kan brytas ned på sektorer.

B. Stimulera teknikfronten genom att
- inrätta en funktion för utveckling och spridning av ny teknik
- utveckla teknikupphandlingen
- förstärka forskning, demonstration och internationellt samarbete för att få marknadens medverkan i utvecklingen

C. Göra staten till en marknadsbrygga
- Statens fastigheter skall föregå och utmana andra aktörer, upphandla från den bästa kvartilen, göra Vattenfall till en spjutspets för energitjänster.

D. Stärka den breda implementeringen
- Skapa en motor för genomförandet, t.ex. med en effektiviseringsfond
- Verka för effektivare och mera transparenta priser
- Utveckla de ekonomiska incitamenten i fastighetstaxering, lån, bidrag, klassificering, märkning, fondering mm
- Skärpa regler för planering och byggande så att effektivisering tillgodoses.
- Öka kunskapen genom rådgivning och utbildning

Vissa av dessa förslag finns med i propositionen men oftast kringgärdade av förebehåll som gör att det är mycket svårt att tro att de kan realiseras.

Återreglering föreslår delar av industrin som tröttnat på elprisernas ständiga ökning och som antar att det beror på bristande konkurrens. Statsministern konstaterar att ett av marknadens kännetecken är att företag slås samman och att koncentrationen därvid ökar (Lunchekot 22 mars). Och att stänga Pandoras ask när andarna släppts ut låter sig inte göras. Varför inte ta tag i problemet själv? Mera flexibel användning och ökat inslag av egen produktion (distributed generation) är utmärkta motmedel till höga priser.

Industrin brukar hävda att de är utomordentligt effektiva i sin användning men att vid närmare granskning också att det finns stora effektivseringsmöjligheter i de s.k. stödprocesserna. Vid Oljekommissionens hearing den 22 mars berättade en representant från Hägglund Drives i Örnsköldsvik att de sparat 50% av de 50% som inte vara processrelaterad energi och med god ekonomi. Det framkom också att de tvivlat på möjligheten att effektivisera eftersom de av sin el-leverantör fått diplom för att de redan var energieffektiva!!

Industrins problem med höga energikostnader kan alltså botas tvåfalt genom effektivisering:
1. De minskar sin volym av köpt energi
2a. De pressar ned priset genom att energisystemet inte tvingas leverera med de dyraste tillgångarna, alternativt
2b. De pressar priset genom att leverantörerna tvingas att ge bättre villkor när “greppet” om kunden blir lösare

Priset med den begränsade konkurrens som råder i Norden och med de låga priselasticiteter kunderna uppvisar kan vara upp till 2,5 gånger högre än det som skulle ha rått vid perfekt konkurrens. Och det finns bara två sätt att minska de dominerande företagens möjligheter att hålla dessa nivåer. Att konkurrensen ökar eller att priselasiticiteten gör det.

Sedan kan man ju (som vissa industriföreträdare tycks göra) hoppas att de dominerande kraftföretagen skall bygga nya (dyra) kraftanläggningar och minska sina priser när deras kostnader ökar! Eller…?

Ett sätt är att härma andra som lyckats (eller åtminstone är på väg). Det finns en guide som man kan börja med och som tar upp inte bara tekniska aspekter utan även de mjuka frågorna (socio-ekonomiska) som måste vara med. Sedan kan man ju också ringa Växjö som är med i nätverket.

Men visst är det lite konstigt att när man gör indikatorer för sin framgång så handlar dessa om förnybar energi i kvantitet och inte om effektiv användning?

En av underlagsrapporterna för det pågående arbetet med att granska elerformen har tagit ett konsekvent kundperspektiv och levererar också ett antal förslag till förbättringar. För visst är det märkligt att den reform som skulle innebära minskade kostnader givit markant ökade i stället. För det kan väl inte vara så som det sagts i en annan utredning att:? Konsumenterna har inte alltid sett att det blivit bättre i form av lägre priser. Men vi som är experter tycker att för åtminstone fyra av branscherna är vi ganska säkra på att effektiviteten ökat??

Strategiska val för energisektorn görs varje minut året om men vi uppfattar dem inte som avgörande. Men varje gång vi bestämmer något som innebär att vi använder energi så gör en massa andra människor samma saker och i slutänden påverkas vi alla. Det är våra egna val vars summerade effekt drabbar oss och som vi vanligen klagar över att andra skall göra något åt. SNV har givit ut en rapport (skriven av författaren till dessa rader) om sådana val.

Samhället sätter ramarna för vad vi gör men måste förhålla sig till resultatet.

En av de saker som tydligast saknas är den horisontella överblicken. Fragmentiseringen t.ex. i myndighetsansvar gör att helheten går förlorad.

I rapporten redovisas tjugo stycken val och valsituationer grupperade efter:
? Samhällets funktioner; Hur bra kontroll har vi över det som sker och i vems händer ligger kontroll/ansvar? När kan vi bäst påverka skeendet och på vilket sätt? Vilka styrfunktioner har vi och vad vill vi uppnå när vi styr?
? Bränslen och tillförsel; De traditionella (stora) energiresurserna är de problem eller lösning? Naturgas; Trädbränslen; Vattenkraft; Kärnkraft.
? Tillförsel av flödande resurser; De nya flödande resurserna som står och stampar men där förhoppningarna är stora. Är det strategiska beslut som saknas eller är utvecklingen bara naturligt trög? Sol; Vind; Spillvärme.
? Omvandling, Distribution och Användning; Finns det slumrande resurser i vår omgivning eller står de på tröskeln ännu? Är vårt inneklimat ett problem och hur sköter vi det? Utnyttjar vi kundkraften strategiskt? Kraftvärme; Vätgas; Komfortkyla; Elvärme; Flexibel efterfrågan på energi (Demand Response)

FN-organet ILO har studerat vilka faktorer som gör att människor är tillfreds med sina liv och bl.a. kommit fram till att tillväxt i sig är av mindre betydelse än ekonomisk trygghet. Att det snarare är så att tryggheten skapar tillväxten.

Länderna delas in i olika grupper beroende på sin förmåga i:
* Pace setters, de som bestämmer takten; (god policy, bra institutioner, bra resultat)
* Pragmatists; (bra resultat men inte särskilt goda institutioner)
* Conventionals (ser ut att ha god policy och bra institutioner men resultatet är inget vidare)
* Much to be done; (svag eller ingen policy, obefintliga institutioner och uselt resutat)

Och så här fördelar de sig över världen.

Kan låta som ett skämt i synnerhet för all dem som drabbats av storstörningar de senaste åren. Men det finns både önskningar och möjligheter at skapa intelligens (i betydelsen hjälpfunktioner) i elnätet inom projektet CRISP, “Critical Infrastructures for Sustainable Power”.

Man skulle kunna bygga in agenter i nätet som hjälpte till att handla för kundens räkning i olik situationer (se scannad bild från CRISPs nyutgivna broschyr). Mera om detta finns i dokumentet på http://www.ecn.nl/crisp/deliverables/D1.2.pdf

“Småskalig energiproduktion”, “hemkörd el”, eller vad det kan heta på svenska, finns på många önskelistor och av olika skäl. För att följa vad som händer kan man söka sig till flera olika publikationer både de kommersiella, de akademiska och de intressentbaserade. WADE som är en global sammanslutning för decentralised generation (kärt barn har flera namn) publicerar också intressanta rapporter, t.ex. om potentialer och konsekvenser.

Där kan man finna intressant statistik som ger en känsla för t.ex. avbrottsproblemens omfattning.

Åtminstone när det gäller belysningsprodukter är det logiskt eftersom lejonparten av dem tillverkas där. Nu finns ELI (The efficient lighting initiative) i Kina som institution och visar det bl.a genom att publicera specifikationer för kompaktlysrör, CFL. De kommer snart med flera:
* Double-Capped Fluorescent Lamps (launch in June 2006)
* Fluorescent Lamp Ballasts (launch in December 2006)

Och Sverige är med på ett hörn! http://fourfact.com/index.php/webloggen/lgenergilampan_brinner_vidare/

Det kommande energitjänstedirektivet pekar ut offentliga sektorn som draghäst för energiomställningen. Det är en modell som har funnits länge i USA och som också sprids med hjälp av resurser vid LBNL. De har en översikt över hur offentlig sektor fungerar i detta avseende i många länder runt om i världen. Det är många trappstädare i farten. Törs vi hoppas att Sverige sällar sig dit när energieffektiviseringsförslaget läggs den 22 mars??

Det finns också en omfattande och detaljerad genomgång i den s.k. PROST-studien.

Och visst är offentliga sektorn en kraftfull resurs välden över, som synes!

Energikommissionären har utvecklat sina tankar kring vad som är viktigt i den nya politiken som man lagt fram i en grönbok häromdagen. Särskilt intressanta är hans förslag kring Europas roll som ledare i effektiviseringsarbetet. Inte oväntat (och särskilt välkommet) är att han lägger tonvikten på dessa frågor och inte bara på tillförselaspekten som hans kollegor gjort. Och ett märkligt sammanträffande är att samma dag säger Storbritanniens kommission för uthållighet att kärnkraft INTE är svaret på frågan!!

Vid samma tillfälle som Piebalgs talade så utvecklade konkurrens-kommissionären sin syn på bristerna på energimarknaden. Inte minst hur (och varför) priserna påverkas.

Claude Turmes som var EU-parlamentets rapportör för el-direktivet kom bl.a. till följande möjliga slutsats.

Fler och andra reaktioner finns här:

INDUSTRIN
http://212.3.246.117/1/AILIHHAAEOPLGAIHAHJBDEEAPDBN9DBY739LI71KM/UNICE/docs/DLS/2006-00297-EN.pdf
http://www.cefic.org/Files/NewsReleases/PR-EU-EnergyGreenPaper.pdf

NGOs OCH ANDRA “GRÖNA”
http://www.panda.org/news_facts/newsroom/index.cfm?uNewsID=62720
http://eu.greenpeace.org/issues/news.html#060308_a
http://www.foeeurope.org/press/2006/JK_8_Mar_EnergyGreenPaper.htm
http://www.erec-renewables.org/documents/PRESS_Releases/greenpaper_080306.pdf
http://www.greens-efa.org/cms/default/dok/109/109688.european_energy_policy@en.htm

Vad kan den komma att innehålla? Svaret får vi i den nya grönbok om NEP (New Energy Policy) som läggs fram och där man åtminstone noterar det som positivt att effektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser är två av grundbultarna. Sedan finns några krumbukter där man oroar sig över att nationerna vill behålla “sina” energiföretag. Men det är väl koncentrationen som är det verkliga problemet? Och vilka monopol är värst? De som kan kontrolleras eller de som inte kan det? Det verkar också som om energikommissionären fått vika ner sig en aning inför mera “tillförselorienterade” krafter när man jämför formuleringarna med de som tidigare läckts ut.

Följande har klippts ur den svenska versionen av “Bränsle för framtiden: Europeiska kommissionen lägger fram sin vision om en energistrategi för Europa”

Sex prioritetsområden har identifierats:

För att fullborda den inre energimarknaden föreslår grönboken nya åtgärder, t.ex. en europeisk uppförandekod för energinätet, en prioriterad EU-plan för sammankoppling av nät, en europeisk tillsynsmyndighet för energiområdet och nya initiativ för att garantera lika konkurrensvillkor, särskilt när det gäller fritt tillträde till nätverk för konkurrerande företag. Konkreta förslag om detta kommer att läggas fram före årets slut.

Det andra prioritetsområdet gäller försörjningstrygghet på den inre energimarknaden, vilket garanterar solidaritet mellan medlemsstaterna. En tänkbar åtgärd som föreslås är inrättandet av ett europeiskt energiförsörjningsobservatorium och en översyn av den befintliga gemenskapslagstiftningen om beredskapslager av olja och gas för hantering av eventuella leveransstörningar.

En mer hållbar, effektiv och diversifierad energimix är det tredje prioritetsområdet. Vilken energimix en medlemsstat väljer är och förblir en fråga om utbytbarhet. De val en medlemsstat gör på energiområdet påverkar dock oundvikligen energiförsörjning i grannländerna och i gemenskapen som helhet. Detta skulle kunna uppnås genom en strategisk energiöversikt för EU som omfattar alla energipolitiska områden och innehåller en analys av fördelar och nackdelar med olika energikällor, från förnybara energikällor till kol och kärnkraft. Detta kan så småningom leda till att man sätter mål på gemenskapsnivå när det gäller EU:s övergripande energimix för att slå vakt om energiförsörjningen samtidigt som man respekterar medlemsstaternas rätt att själva välja sina energilösningar.

På det fjärde prioritetsområdet föreslår kommissionen ett antal åtgärder för att möta utmaningarna när det gäller den globala uppvärmningen. Kommissionen föreslår i synnerhet vad den handlingsplan för energieffektivitet som kommissionen kommer att anta senare år skulle kunna innehålla. I handlingsplanen kommer man att ange vilka åtgärder som är nödvändiga för att EU skall kunna spara 20 % av den energi som annars skulle konsumeras år 2020. Dessutom föreslås det att EU ska utarbeta en ny vägkarta för förnybara energikällor i EU, med siktet inställt på 2020 och därefter för att tillhandahålla ett stabilt investeringsklimat som ska skapa mer konkurrenskraftig förnybar energi i Europa.

Energieffektiv teknik och teknik för låga koldioxidutsläpp är en snabbt växande internationell marknad som kommer att vara värd många miljarder euro under kommande år. En strategisk plan för energiteknik enligt förslaget i det femte prioritetsområdet i grönboken ska garantera att industrin i EU blir världsledande när det gäller den nya generationen av teknik och processer.

Slutligen betonar grönboken behovet av en gemensam extern energipolitik. EU måste tala med en röst på den internationella arenan för att kunna reagera på utmaningar i form av ökande efterfrågan, höga och volatila energipriser, ökande importbehov och klimatförändringar. Därför föreslår kommissionen att den strategiska energipolitiska översikten bör ange prioriteringar när det gäller infrastruktur med tanke på EU:s försörjningstrygghet (bl.a. rörledningar och LNG-terminaler för flytande naturgas) och komma överens om gemensamma åtgärder för att se till att åtgärderna genomförs, tillhandahålla en vägkarta för att skapa en alleuropeisk energigemenskap med en gemensam lagstiftning på området, förnya strategin i förhållande till EU:s partner, däribland Ryssland, som är EU:s viktigaste energileverantör, vilket visar vårt ömsesidiga beroendeförhållande, samt slutligen föreslå en ny gemenskapsmekanism som ska göra det möjligt att reagera snabbt och samordnat på nödlägen när det gäller den externa energiförsörjningen.

Norge har valt att inte införa gröna certifikat utan att i stället fortsätta att ge sin myndighet förtroende att ta fram de gröna resurserna. Men i Sverige prisas systemet och förlängs. Hur kommer det sig att man har så olika synsätt??

Den norska regeringen påstår sig emellertid ha något bättre i bakfickan.

Demand Response - Flexibel användning -  var en av de sakerna som stod på energiministerns önskelista när hon kommenterade elutredningarna. Demand Response har nyligen utretts i USA och den rapport som presenterats är föredömligt pedagogisk (DR_Excerpt.pdf). När får vi se sådana system på den svenska marknaden?

Och så här enkelt är det!

I vart fall om man får döma av ledningens uttalanden vid den pågående folkkongressen. Redan detta år skall energiintensiteten minska med 4%! Och för framtiden skall företag och regioner få en “hemläxa” att effektivisera. Det ser därmed ut som om den tidigare publicerade energisparplanen nu knäsatts på högre nivå, China_Energy_Saving_Plan.pdf

Men även om man siktar in sig på att minska misshushållningen så ligger tillväxtmålen kvar på en hög nivå (7,5-8% per år) och därmed så ökar ju den totala energianvändningen.

än den gängse “main-stream” neoklassiska kan man få genom att bekanta sig med PAE (Post-Autistic economics network) som verkar för en pluralistisk syn på ekonomiska frågor. Självklart finner man i deras nyhetsbrev (som man kan prenumerera på gratis) ganska många artiklar om frågor kring uthållighet. I det senaste numret finner man en artikel som i stor utsträckning baseras på frågor om energieffektivisering och som använder en analys av Storbritanniens olika program som underlag för att diskutera hur långt man kan komma med teknikförbättringar. Rekommenderas varmt även om författaren borde läst korrekturet bättre, det snubblas lite i notapparaten!

Och det kan vara värt att notera att PAE är en gruppering som vunnit aktning för sin hållning, också bland flera av dem som de kritiserat.

The Views of 6 Winners of the ?Nobel Prize? for Economics:
“. . . economics has become increasingly an arcane branch of mathematics rather than dealing with real economic problems”, Milton Friedman

?[Economics as taught] in America’s graduate schools… bears testimony to a triumph of ideology over science.? ,Joseph Stiglitz

“Existing economics is a theoretical [meaning mathematical] system which floats in the air and which bears little relation to what happens in the real world”, Ronald Coase

?We live in an uncertain and ever-changing world that is continually evolving in new and novel ways.  Standard theories are of little help in this context.  Attempting to understand economic, political and social change requires a fundamental recasting of the way we think?, Douglass North

?Page after page of professional economic journals are filled with mathematical formulas [?] Year after year economic theorists continue to produce scores of mathematical models and to explore in great detail their formal properties; and the econometricians fit algebraic functions of all possible shapes to essentially the same sets of data?, Wassily Leontief

?Today if you ask a mainstream economist a question about almost any aspect of economic life, the response will be: suppose we model that situation and see what happens?modern mainstream economics consists of little else but examples of this process?, Robert Solow

Det aviserade energitjänstedirektivet antas träda i kraft 1 Maj i år. Det presenterade nyligen vid en Managenergy-konferens som kan avnjutas via internet. Och det finns också dokumentation att ladda ned.

Förväntningarna är höga på att detta direktiv bl.a. skall leda till kraftiga uppsving för företag som levererar energieffektivitet till sina kunder.

Ibland sägs att det är inte Ryssland som äger Gazprom utan tvärtom. Så att Ryssland sätter “Energy Security” på agendan för kommande G8-möte känns som om det kom från någon stå-upp komiker.
Men vart är Europa på väg? E-On köper Endesa och Suez går samman med GdF. I (och från) vems ficka kommer nästa jätte-sammanslagning? Och kommer de som vanligt att sända brev till sina kunder och säga att detta sker för att deras service skall bli ännu bättre?

En bank i Storbritannien har undersökt köparnas inställning när de söker efter nytt hus och funnit att de har börjat att aktivt välja bort sådana som inte är energieffektiva. Sedan finns också “gröna lån” som nischprodukt från vissa kreditinstitut under förutsättning att husen vid besiktning uppnått standard som energieffektiva! Något för svenska banker nu när byggnadsdirektivet snart (äntligen) är här. Kanske skulle en del kritiker då kunna tänka om.

Department of Energy publicerade häromdagen, efter 180 dagars utredningstid (!) en rapport om flexibel energianvändning. Precis som noterats i Sverige säger rapporten att energiföretagen urholkat incitamenten för prisstyrning och rekommenderar delstaterna att vara aggressiva i implementering av metoder för att kunderna skall kunna agera flexibelt. Fördelarna är nämligen betydande för:
* Kundernas egen ekonomi
* Marknadens prisnivå (och därmed alla kunder)
* Systemets säkerhet
* Marknadsparternas styrkebalans

Rapporten är riktigt bra inte minst som lärobok. Avsnitt 2 visar mycket åskådligt hur olika program för att minska effektbehovet i olika driftlägen kan användas. Eftersom energisystemen i USA kan vara mycket olika i de olika delstaterna så får man också en god överblick över variationer på temat.
Illustrationerna är i sig små mästerverk i översiktlighet, som den här!

Ta en tur runt världen och se exempel på hur “grön energi” (mest tillförsel) genom att besöka http://alt-e.blogspot.com/ . De flesta inläggen har en anglosaxisk vinkel och ett mera Europeiskt stuk finner Du på http://www.sustenerg.org/SEBlog/ .

I USA ger Department of Energy handfast hjälp med översikter och hjälpmedel om “green power”.

Låter det betryggande? Det är i alla fall på gång enligt George W. Uppenbarligen delar inte alla amerikaner hans syn på ämnet och Hilary Clinton säger att “Det är ett initaitv med goda intentioner, men med för stora risker” och tänker bl.a. på risken för kärnvapenspridning. För att inte tala om de tekniska riskerna. Och som ett brev på posten så vill Frankrike vara med!

USA har ju också tagit andra initiativ som verkar mera lovande inom ramen för Asian Pacific Pertnership.

EU-kommissionärens tydliga uttalande om energisektorns tillkortakommanden gav eko när Angela Merkel och Tony Blair träffades några dagar senare. De båda föreslår en 15-årig planeringshorisont för Europas energifrågor. Slut på kvartalsekonomin, åtminstone för energisektorn?

Eller är det bara chockvågorna av den Ukrainska gaskrisen som gör sig gällande som en önskan om framförhållning?

Genom godkännade i EU-Parlamentet. Och kommissionären skruvar upp förväntningarna på resultat ytterligare genom att nämna ännu högre potentialer än tidigare. Klockan för genomförandet tickar redan och det vore ju intressant om Sverige, i den proposition som aviserats till den 22 mars, också skulle vilja visa sig ta ledningen i stället för att komma på efterkälken!

Den preliminära texten till direktivet (Energy_Service_Directive_findraft.pdf) visar på goda möjligheter att mobilisera alla goda krafter i samhället och möjligen också att göra upp med en del gamla tabun? Häromdagen gjordes ett upprop för att säkerställa tillgången på el för svensk industri. Den största (och billigaste) resursen finns inom industrin själv när den effektiviserar. Då slipper de samtidigt att betala för de utsläppsrätter som energiföretagen fått gratis, men tar betalt för!

Och varför inte ordna upp i prisdjungeln för energi. Om el är en vara och om priset skall vara styrande för min konsumtion varför skall jag då ha två olika räkningar med olika innehåll, olika benämningar och vid olika tidpunkter samt långt efter att jag konsumerat? I en tid när IT finns i var mans rum!?

?The Europe of today does not have the energy market that European industry and European consumers need. We are missing a great opportunity.? Precis så säger EU-kommissionären för konkurrensfrågor, Neelie Kroes, i ett uttalande den 16 februari. Hon avslutar med att hänvisa till kommissionären för energi, Andris Pielbags, som för sin del tidigare påpekat att han är missnöjd med medlemsländernas långsamhet när det gäller att införa de direktiv om energieffektivisering som de själva varit med att besluta om. Lägg därtill EU-parlamentarikernas upprop om att skynda på och öka ansträngningarna. Dags för skärpning på många håll?

Neelie Koes specificerar sin kritik till fem punkter
? Marknadskoncentrationen (som är för hög)
? Vertikal påverkan (som hindrar nyetablering)
? Marknadsintegrationen (som är för låg)
? Transparensen (som är för liten och minskar kundernas insyn och förtroende)
? Prisbildningen (där det finns indikationer på snedvridning)

Ord och inga visor!!

Det framgår av en rapport från EU om hur det går med introduktionen av förnybar energi (Renewable_EU.pdf). Man redovisar också en intressant mätmetod för hur effektiva introduktionerna har varit i olika länder. Sverige ligger inte i topp när det gäller vind i alla fall. Och Feed-in tariffer tycks ha vissa förtjänster för att få igång marknaderna.

Vi tränas omsorgsfullt i att göra saker rätt. Framförallt i att rätt betyder lönsamt. Var helst jag kan tjäna en krona extra antas jag (som rationell individ) ta den chansen. Så varför gör inte alla vi rationella individer alla de åtgärder som vi kan tjäna pengar på t.ex. genom att effektivare energianvändning. Kan det bero på att vi talar om pengar men tänker på något annat? Bevakar vi vår rätt att göra fel? Eller är det bara så att många beslut sker på andra grunder än ekonomiska?

Eller skall man säga att vi har olika ekonomiska grunder och beslutsregler beroende på hur väl vi känner till det som vi beslutar om?

Källa: Nilsson, H. and Wene, C.-O. (2002) ?Best Practices in Technology Deployment Policies?, Proceedings of ACEEE Summer Study on Energy Efficiency in Buildings, Asilomar, California, 18-23 August, 2002, p. 9.267

USAs motsvarighet till naturvårdsverket, EPA, har låtit göra en omfattande genomgång av studier som rör sysselsättning och alternativ energi (SKP_State_2005.pdf). Det är ett omfattande material som redovisas och avser effekter på delstatsnivå. Samtliga visar positiva effekter på sysselsättningen genom satsningar på alternativ energi och miljöinsatser.

US EPA är dessutom de som ligger bakom id�n med Energy Star som åtminstone de som intresserar sig för datorers energiförbrukning är bekanta med. Men Energy Star är mer än så.

Finansministrarna skall diskutera rapporten om Lissabonprocessen, dvs de aktiviteter som har till syfte att göra Europa mera konkurrenskraftigt med fler och bättre jobb. Den svenska ministern välkomnar rapporten med dess uttryckliga satsning på hållbar energianvändning. Självklart! Genomförandet ger ju mera sysselsättning men då gäller det att lägga fokus rätt.

Vi citerar lite från rapportens fyra prioritetsområden där de europeiska ledarna ombeds vidta ytterligare åtgärder
1. Investeringar i utbildning och forskning
- Till slutet av 2007 borde man ha hunnit inrätta ett ?European Institute for Technology?.
(Kommentar: Effektivare energianvändning borde vara en självklar kandidat i dessa satsningar)

2. Frigöra små och medelstora företag och tillvarata företagspotentialen
(Kommentar: Effektivare energianvändning levereras i stor utsträckning av sådana företag)

3. Hjälpa människor ut i arbetslivet
(Kommentar: Ökad sysselsättningsgrad i denna “småskaliga verksamhet” fordrar både erfarenhet och förnyelse)

4. Effektiv, säker och hållbar energi
Kommissionen vädjar i rapporten om att Europa ?som en man? ska möta utmaningarna från stigande olje- och gaspriser och behovet av att minska föroreningarna. Kommissionens budskap till EU-ledarna är rakt på sak: energi är en global fråga som kräver ett europeiskt svar. Detta innebär följande:
- Bättre samordning av de europeiska elnäten och gasledningssystemen, bättre reglering av energimarknaderna och större konkurrens.
- Fler skattelättnader och andra incitament för att främja en hållbar energianvändning och stimulera forskning i energieffektivitet, ren energi och förnybara energikällor.
(Kommentar: Effektivare energianvändning är första åtgärd för att hantera dessa problem)

EUs grönbok om effektivare energianvändning har en uppgift om hur nya (och fler) jobb skapas av effektivisering i jämförelse med expansion i energitillförseln. I bilaga 5 sägs att varje investerad krona i effektivisering ger 4-5 gånger flera arbetstillfällen jämfört med att bygga nya kraftverk. För Europa som helhet bedöms det motsvara minst 2 miljoner personår i byggnads och installationssektorn!

De flesta studier som finns vad gäller samband mellan jobb och energieffektivisering är kvalitativa snarare än kvantitativa och de bygger på estimat snarare än på empiri. Men de ger ofta värdefulla insikter om samband vilka alla pekar på den positiva betydelsen för utbredd företagssamhet och särskilt för små- och medelstora företag. En studie från Wisconsin har ett omfattande empiriskt underlag som ytterligare understryker detta samband.

Det finns också färdiga program för den som vill göra egna beräkningar men de bygger helt på förutsättningar som gäller i USA.

Alliance to save energy i USA noterar att Bush-administrationens budget för effektivisering står i bjärt kontrast till de deklarationer som gjordes nyligen. Ett radikalt alternativ är att skriva en ny självständighetsförklaring! Denna gång i avsikt att slippa smutsig energi. Eller anordna “Fossil fools day” den 1 april?

Men rsken finns på flera håll och det finns anledning att stödja det upprop som EU-parlamentarikerna gjort.